Comments (2)

By Mathias Klang, January 11, 2012 12:34 pm

Jag blev intervjuad om, och ställde mig kritisk till, att Göteborgspolisen skulle använda sig av Facebook som en kommunikationskanal mellan myndigheten och medborgare. Av naturliga skäl blev mitt inslag nerkortad för att passa in i formatet men jag har egentligen fem bekymmer med myndighetsnärvaro på Facebook – och detta gäller särskild polisen med tanke på deras ställning.

Inget av denna kritik handlar om polisens spanings- eller övervakningsarbete i sig.

En Facebooksida för polisen kan naturligtvis användas för att skicka ut allmän information (lås dörren, tänk på ficktjuvar osv) men kommer även att skapa en ökad möjlighet till kommunikation. Detta innebär att medborgare (och andra Facebookanvändare) kommer att skicka information till Polisen via deras Facebooksida. Även om polisen menar att sidan inte skall användas till detta så kommer inte vi läsa regelverket utan vi kommer att berätta saker till dom genom denna kanal.

1. Infrastruktur: FRA, PUL & förtal
All information som skrivs på Facebook skickas till servrar i USA. Detta innebär att all information som någon användare väljer att delge polisen via Facebook hamnar på servrar i USA. Informationen tas inte bort, den raderas inte även om den raderas av polisen eller användaren som skickade materialet.

FRA-lagen har gett Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. All kommunikation via Facebook passerar Sveriges gränser och omfattas därför av FRA-lagen.

Personuppgiftslagen (PUL) behandlar all slags behandling av personuppgifter och sätter speciellt vikt på behandling av känsliga personuppgifter. Information rörande brott och kriminalitet faller in under begreppet känsliga personuppgifter. Naturligtvis finns undantag för myndighetsutövning inom PUL eftersom lagstiftningen inte skall kunna agera som ett hinder för tex polisarbete. Men det som är bekymmersamt är frågan om det är nödvändigt att polisen tar risker med personlig data och samarbetar med utländska privata företag för att samla in data (se mer nedan punkt 3).

Förtal. ”Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.” Självklart kan inte förtalsbrottet (BrB 5 kap) förhindra vanlig polisär arbete men det är värt att ställa frågan kring hur information som kommer in till polisen via Facebook kommer användas av Facebook (se mer nedan punkt 3).

2. Statens regleringsansvar
När myndigheter bygger sin kommunikation på utländska, privata aktörers infrastruktur är det viktigt att överväga vilka konsekvenser dessa handlingar får. Här ser jag tre problem (a) resursfrågan (b) exklusivitet (c) användaravtalet.

Resursfrågan handlar om att skapa ytterligare en kanal som måste övervakas. Dessa resurser tas från andra aktiviteter. Därför måste en resursfördelningsavvägning göras.

Exklusivitet: För att medborgare (och andra) skall kunna nyttja denna tjänst som polisen upprättar måste de i sin tur gå med i Facebook. Detta innebär i förlängningen att staten i princip agerar försäljare åt ett privat företag.

Användaravtalet: För att kunna använda Facebook krävs att man accepterar en lång och invecklat serie användaravtal. Dessa avtal är svåra att läsa, inte lätta att förstå och ändras utan förvarning eller meddelande.

Regelverket som existerar mellan svenska myndigheter och befolkning är demokratiskt utarbetat och transparent genomförd. Men om vår kommunikation till våra myndigheter går genom privata aktörers avtal riskerar vår demokratiska öppna kommunikation förvridas och missbrukas.

3. Facebooks användande av data
Facebook finns för att samla data om Facebookanvändare. Det finns ingen altruism eller samhällsnytta. Facebook använder all data som samlas in för att bygga profiler över oss och återskapa den världsbild som de tror vi vill ha (detta är en betydligt allvarligare diskussion än jag får plats med här – jag rekommenderar Eli Parisers bok The Filter Bubble) Dessutom säljer Facebook vår data till andra företag och organisationer samt lämnar ut det till myndigheter.

4. Amerikanska statens tillgång till data
Genom Electronic Communications Privacy Act (1986) kan amerikanska myndigheter ta del av material som ligger ”i molnet” dvs på Facebook, gmail och andra servrar om det är äldre än 180 dagar eftersom det anses som övergivet. Detta innebär att allt du skrev på Facebook för mer än 6 månader sedan är öppet för amerikanska myndigheter. Jämför detta med skyddet för information som du lagrar i hemmet eller på din dator – där krävs en husrannsakningsorder.

5. Säkerhet
En sista punkt handlar om säkerhet. Självklart förväntar jag mig att polisen har säkra system men deras kommunikation via Facebook kan inte bli säkrare än Facebooks infrastruktur. Naturligtvis förväntar jag mig att polisen är varsamma och kloka med sina lösenord men hur är det bland användare som kommunicerar med polisen. En liten sak kanske men bör inte myndigheter tänka på även detta.

Comments (0)

By Mathias Klang, January 2, 2012 9:57 am

Ljudböcker är fantastiska. Ett tips för att hitta något att fylla mp3 spelaren med är att titta på de gratisljudböcker på http://librivox.org/

Ljudböckerna på LibriVox är äldre böcker som inte längre omfattas av upphovsrätten. De är klassiker, men man kan tröttna på sådant. Därför var det intressant att se nya listor från Open Culture med ljudböcker som kundevara intressanta. Dels sådana som inte längre omfattades av upphovsrätten och även flera böcker som – eftersom de har getts ut på Creative Commons licens – spelats in och nu finns tillgängliga online. Här finns listan för skönlitteratur och för fakta.

För mig är ljudböcker det perfekta underhållning att ha med sig på ett långtråkigt träningspass. Med tanke på nyårslöftet har jag förberett mig för de kommande träningspassen med att ladda ner alla sex volymer av Edward Gibbons The History of the Decline and Fall of the Roman Empire.

Comments (0)

By Mathias Klang, December 22, 2011 12:50 am

I början på förra året fanns en ytlig diskussion om s.k. hobbykurserpå högskolor. Det handlade om Högskoleministern Tobias Krantz ogillande. Han satte igång en process för att utreda dom (Aftonbladet, Metro)

- Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet. De studenter som tar sig tid att läsa en kurs på högskolan ska veta att den håller hög kvalitet, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

Nu har högskoleverket kommit med sin första utredning:

Högskoleverket har granskat ett urval av högskolekurserna som inte omfattas av kursfordringarna för någon examen och som inte heller ingår i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering. Av de 22 särskilt utvalda kurser på grundnivå som granskats uppfyller 10 inte kraven som anges i högskolelagen.

Läs rapporten (pdf)

Högskolan i Borås fanns med i utredningen med sin kurs om bloggande – HSVs slutsats var att kursen uppfyller högskolelagens krav med avseende på vetenskaplig grund samt kritisk och analytisk hållning.

Comments (0)

By Mathias Klang, December 14, 2011 9:46 am

Har börjat bläddra (digitalt) i Per Olof Ågrens nya bok 69 teser om internet den är kort och kärnfull, den är gjord för att upplysa, informera och väcka diskussioner. Den är betydligt mer än en bagatell som Per Olof väljer att kalla den. Boken finns att köpa på Adlibris och Bokia, eller kan laddas ner i pdf-format.

Boken liknar en blog och består av en ny tes på varje sida – formatet gör att 69 viktiga tankar om internet inte göms i snåriga långa skrifter men inbjuder läsaren att utforska filosofiska betraktelser kring internet.

Den är fylld med spännande och viktiga positioner, bara rubrikerna bör räcka för att gå ut och hämta boken för en närmare läsning. Närmare läsning kommer direkt leda till diskussioner. Hur kan man förhålla sig neutral till kapitell som tex:

• Tes 5 Digital kultur är som luft
• Tes 11 Nya medier genererar asocialitet
• Tes 15 Internet eroderar geniet
• Tes 30 Google är ett politiskt projekt
• Tes 34 Internet kräver rum
• Tes 48 Internet är ett kvasiobjekt
• Tes 53 Sokrates hade avskytt internet
• Tes 54 Sokrates hade älskat internet

Rasmus på Copyriot inledde med djupdykningar i tre av teserna

För det tredje vill jag resa ett litet frågetecken inför tesen “Nätpolitik är att motverka panspektrism“. Är det? I fråga om t.ex. FRA har en viktig nätpolitisk utveckling handlat om att lämna den inskränkta tanken på individer som övervakar individer, för att i stället se den panspektriska övervakningen i form av sociogram och mönsterigenkänning. Men betyder detta att man alltid vänder sig mot sociogram och mönsterigenkänning?
Nej, de panspektriska metoderna kan inte förkastas. Åtminstone inte om vi vill låta internet vara en “distribuerad hjärna” (tes 16). Det betyder självövervakning. Att praktisera panspektriska metoder är därtill det enda sättet att förstå vad de kan göra. Att göra så är en förutsättning för att effektivt förebygga framväxten av en totalitär panspektrism.

Comments (0)

By Mathias Klang, November 23, 2011 6:08 pm

Blev inbjuden att skriva detta gästinlägg på bloggen Sociala Medier på Biblioteken.

En sluten hjärna

Förra veckan var jag på ett mingel och började prata med en medelålders professor. Konversationen följde det vanliga mönstret, vi ställde frågor om var vi kom ifrån, var vi arbetade, vilken institution, och till slut, frågade vi om varandras forskningsintressen. Men denna ljumma, artiga tidsfördriv dialogen förvandlades tvärt när jag sa ordet Twitter.

”Twitter? Isn’t that were everyone tells each other what they had for breakfast?” frågade nedlåtande och en smula föraktfullt. Han fortsatte med en god professorsmonolog om folk i den verkliga världen jämfört med det asociala nätet medan jag stod och övervägde om jag skulle bara nicka och lämna eller om jag skulle orka med det meningslösa uppdraget att övertyga en sluten hjärna.

Det är så att professorn har rätt, men är hopplöst fel ute.

Twitter är fylld med människor som sprider helt oväsentlig information. Folk som gärna vill berätta vad de äter till frukost, att de har vaknat, sovit middag, inte sovit, tränat, inte tränat, läst, sett på film, ser på tv, lyssnar på radion och tusentals oväsentliga ting som ingen annan någonsin skulle vilja veta. Ännu värre är det meningslösa tackandet på twitter.

I maj förra året fick jag nog. Och exploderade jag i en bloggpost som avslutades med orden:

”Med en överflöd av information som flyter förbi känns artigheterna krystade och märkliga. Relationerna byggs med innehåll inte genom tomma artighetsfraser upprepade mekaniskt. Jag vill här och nu outa mig själv som en oartig twittrare. Inte bara oartig i att jag inte säger god morgon/natt eller tack utan att jag finner sådana kommentarer som betydelselösa. Artighet har inte en verklig plats i en twittrares format. Intresse och relationer på twitter byggs genom innehåll inte tomma fraser.

Jag ångrar inte mitt utbrott, jag tycker att det tackas alltför mycket. Överallt. Men med detta ska man inte missförstå vikten av det meningslösa informationsutbytet.

Vikten av Meningslös information

När en avlägsen kusin skickar ett bröllopskort, när en bekant i samma trappuppgång berättar hur det regnade på semester, när arbetskollegan berättar samma fiskehistoria för fjärde gången. Sådana tillfällen är gjorda för orden: jag bryr mig inte. Men vi säger inte orden. Detta är inte endast artighet. För om vi verkligen inte brydde oss, varför vara artiga? Artighet och intresse i andras liv är ett av de viktigaste sociala smörjmedlen som finns. Att dela med sig av vardagsinformation är nödvändigt för att bygga förtroende och för att sedan kunna samarbeta. Vi lyssnar på andra för att det är det som är en del av att ingå i en social gemenskap. Vi känner glädje för kusinen, empati med grannen och tolerans med kollegan. Om du vill lägga till en lönsamhetsdimension skulle man även argumentera att vi gör dessa saker för att vi inte vet när vi eventuellt skulle behöva deras hjälp.

Respektlöst

Professorns ord visar att han egentligen lever i en digital värld men har behållit sina analoga tankemönster. Han ser text och behandlar det som text. Han ser människor som kommunicerar och försöker notera det dom säger. När det blir för upphackade och kortfattat är hans slutsats att detta bara kan vara strunt.

Hade han kunnat se detta som inte som läsande, inte en monolog, inte ens en dialog! Utan en multi-interpersonell deltagande konversion – typ. Här pratar vi i mun på varandra och deltar i andras arenor, utan respekt för gängse talarordningar. Ingen respekt någon kategori eller ism. Det är innehållet som räknas. Du fångar mig om du har innehåll som passar mig. Detta är första steget i en vänskap – så har det alltid varit och så är det på Twitter.

Dance like nobodies watching

Professorns syn på Twitter var att det var en störning. Inte ett verktyg. Alla verktyg har sina för och nackdelar. Det handlar om att hitta de som passar sin livsstil, mönster, rytm, arbetssätt osv. För mig har Twitter blivit min ständiga följeslagare. Jag är inte alltid där men rätt ofta. Jag kan omöjligtvis läsa allt och är inte intresserad av att läsa allt. Jag följer alltför många människor och undrar regelbundet varför folk följer mig. Vad tror dom att jag kommer att ge dom? Men det kan man inte tänka på.

Twitter är en massiv källa till information och hjälp. Du kollar på Wikipedia för att ta reda på fakta om något. Du frågar Twitter om det finns någon som kan något? Såg ni skillnaden? Om Wikipedia är uppslagsverket så är Twitter telefonkatalogen. Jag har slängt ut allt från djupa filosofiska frågor (What would be the biggest personal problem with time travel? Lost keys?) till vardagliga funderingar (Dont understand putting phones in small pouches & then into bags. Is this what they mean by embedded technology?) till platser för att hitta bättre mat i okända städer. Mest intressant frågade jag om någon kunde hämta ut en tavla jag köpt i Malmö och transportera den till Göteborg. Tavlan köpte jag online, flera ställde upp, det blev en som hämtade och en annan som transporterade, tavlan hänger i vardagsrummet och jag kommer hjälpa Ellen och Julia när de behöver det.

Finns du i vårt sammanhang?

En sak som Twitter har dödat och det är min tolerans för tristess. Jag tror att tristess egentligen är nödvändigt i ett kreative liv så jag är inte helt nöjd med detta (har skrivit om detta här ). När jag är ensam, även bland människor, är det lätt för mig att vända mig till tekniken för kontakt. Och det är klart att detta kan tolkas som asocialt. Men jag är allt annat än asocial – jag umgås för fullt, jag upprätthåller mitt nätverk, jag samlar information, jag pratar, skrattar, lyssnar och lär genom mina vänner, bekanta och kontakter. De berikar mitt liv, de berikar mitt arbete. Jag har vänner offline och online, ibland är det samma människor. Därför är det konstigt att vissa ser något asocialt i beteendet – hur kan de säga detta? de är inte med på festen men de försöker fortfarande prata om innehållet.

Verkliga livet

Men inget av detta orkade jag förklara. Jag visste att det inte skulle leda någonstans. Hans hjärna är stängd, han är på väg utför, det finns inga nya kommunikationssätt än de som han redan behärskar. Jag tycker inte synd om honom, för att han mår bra i sin egen ovisshet, men det är synd att han inte ser den potential som finns bevisat i teori och verklighetens sociala nät.

Jag lämnade honom i hans artificiella tillvaro och vände mig till verkligheten. Vi diskuterade den dagen om Berlusconi verkligen skulle avgå och vilken effekt det skulle få på Euron, eller var det rekommendationer för en bra pizzahak i närheten?

Comments (0)

By Mathias Klang, October 25, 2011 7:52 am

Det finns individer som förändrat världen på djupet men förblir relativt okända för den bredare gruppen människor som är beroende av resultaten. Richard Stallman är en sådan person. Även hans Wikipediaartikel inleds med en lågmäld intro

…is an American software freedom activist and computer programmer. In September 1983, he launched the GNU Project to create a free Unix-like operating system, and he has been the project’s lead architect and organizer. With the launch of the GNU Project, he initiated the free software movement; in October 1985 he founded the Free Software Foundation.

Naturligtvis fortsätter artikeln med en lista över det han gjort och gör samt en lista på hedersdoktorat (9) och professurer (2) som en akademiker bara kan avundas. Ännu mer när man inser att han är inte en vetenskapsman. Det som Stallman har gjort är lagt grunden för fri programvara som GNU Linux samt skapat en hel industri med programmerare som arbetar med att bygga, utveckla och uppdatera vår grundläggande infrastruktur – utan kostnad och med frihet att kunna anpassa och ändra det.

Extremt mycket av de tekniska prylar i våra liv är beroende av hans grundläggande skapelse och den frihet säkerställt för framtida utvecklare. Mycket av webben och programvaran som används dagligen är just skapade på basis av hans filosofi.

Så nu i en tid när människor som Steve Jobs och Mark Zuckerberg höjs upp som samhällsbyggare kanske det skulle vara intressant att lyssna på någon som verkligen förändrat och format vår tekniska infrastruktur?

Richard Stallman kommer och pratar i Göteborg den 10 November. Missa inte detta.

Comments (0)

By Mathias Klang, October 24, 2011 7:32 am

Imorgon ska jag vara med på FlexLär 2011. Flexlär är en konferensturné med fem konferenstillfällen under oktober månad över hela landet! En samlingsplats nära dig kring flexibelt lärande för intresserade. Konferenserna är öppna för alla. Studieförbund och folkhögskolor inbjuds särskilt för att möta andra intresserade av flexibelt lärande, folkbildning, nätpedagogik och digital delaktighet.

Programmet för FlexLär 2011 25 okt Folkuniversitetet, Göteborg

9.30 Kaffe
10.00 – 11.00 Om Folkbildningsnätet, sociala medier och nätpedagogiska verktyg!
Inledning. Överblick om nya Folkbildningsnätet, nätpedagogik, dela-kultur och sociala medier. Presentation av goda projektexempel.
11.00 – 12.00 Creative Commons – viktig grundsten i dagens Dela-kultur
Mathias Klang är projektledare för Creative Commons i Sverige samt forskare på Göteborgs Universitet. Vi får en inblick i vad Creative Commons står för, hur det fungerar och exempel på fördelarna med att använda oss av CC- märkning på egentillverkat studiematerial.
12.00 – 12.45 Lunch

12.45 – 13.30 Workshop 1 Välj A eller B
A: Nya Folkbildningsnätet – verktyg för folkbildarnas nätpedagoger.
En fördjupad genomgång av de resurser som finns i nya Folkbildningsnätet.
B: Idéer för att utveckla det nätpedagogiska arbetet.
Att våga testa nya verktyg, metoder och förhållningssätt för flexibelt lärande. Få inspiration och ta del av andras erfarenheter för egna projektsatsningar.
13.40 – 14.25 Workshop 2 1 Välj C eller D
C: Att utveckla och använda öppna lärresurser.
Vilka krav ställs och vilka resurser finns att själv göra goda studiematerial till kurser och studiecirklar? Öppna lärresurser, OER och öppna märkningen, Creative Commons vill ekonomiskt öppna upp för mer digital delaktighet på bred front.
D: Folkbildningens nätpedagogik sociala medier – re:flex
Sociala medier – ett samtal om framgångsfaktorer för nätpedagogik i omvärlden och bildningsverksamhet. Konkreta tips och hur möjligheter till gemensam kompetensbildning och reflektion kan genomföras med nättidningen re:flex.
14.25 – 14.45 Kaffe

14.45 – 15.30 Workshop 3 Välj E eller F
E: Webbvideo – pedagogiska möjligheter för ökad digital delaktighet
Utmaningar och möjligheter med nätet som arena för möten, berättelser och föredrag blir allt viktigare om vi menar allvar med att bidra till hållbar utveckling. Nya nätverktygen underlättar detta och finns bland annat hos Folkbildningsnätet.
F: Kompetensutbildning – ett nödvändigt ont eller nya pedagogiska möjligheter i nätsamhället?
Information och samtal om strategier och kompetensbehov av nätpedagogik för folkbildare, nya statsbidragsregler och satsningar på fortbildningar inom folkhögskolor och studieförbund.

15.30 – 16.00 Coachning eller efterkonferens mingel
Öppet program med: Möjlighet till frågor och klargörande kring sökandet av projektmedel och fortbildningssatsningar med handläggare på Folkbildningsrådet. Alternativt- tid att prata med andra deltagare efter dagen.

Comments (0)

By Mathias Klang, October 21, 2011 10:18 am

Nu på måndag (24 oktober) ska jag hålla en presentation kring integritet, internet och skola på Punkt SE (Ringvägen 100). Så här står det på hemsidan:

I ett arbete med Internet i skolan är integritetsfrågorna centrala. Men vad innebär egentligen integritet på Internet? Vad innebär integritet för Facebook, för Google?  Är det samma sak som vi som användare menar med begreppet? Hur ska vi som internet-användare förhålla oss?

När: 24 okt 2011 kl. 13.00-16.00

Plats: Ringvägen 100 9 trp

Om du vill vara med på föreläsningen (den är kostnadsfri) kan du anmäla dig på Webbstjärnan-integritet-anmälan.

Comments (4)

By Mathias Klang, September 30, 2011 8:04 am

Det var länge sedan jag var i Stockholm? Eller så känns det bara som om det var det.

Den 24 oktober ska jag hålla en föreläsning om integritet, privatliv och vår beteende på nätet. Naturligtvis kommer det vara starkt kopplat till vår användning av sociala medier – mindre sociala tekniker kan förekomma.

Så här står det på Webbstjärnans hemsida

I ett arbete med Internet i skolan är integritetsfrågorna centrala. Men vad innebär egentligen integritet på Internet? Vad innebär integritet för Facebook, för Google?  Är det samma sak som vi som användare menar med begreppet? Hur ska vi som internet-användare förhålla oss?

Det är några av de frågor som Mathias Klang kommer att närma sig i sin eftermiddagsföreläsning kring skola och integritet på nätet.

Tid: 13.00-16.00

Plats: Ringvägen 100 9 trp

Anmälan sker via följande formulär Webbstjärnan-integritet-anmälan, och föreläsningen är kostnadsfri.

Comments (1)

By Mathias Klang, September 26, 2011 6:24 pm

På Origo-bloggen finns en intressant lista med Social Media konferenser

• Clay Shirky, 27. oktober, BERGEN. Arrangør: Nordiske mediedager
• Høstseminaret, 19.- 21. Oktober, OSLO. Arrangør: Kommunikasjonforeningen
• FSCONS, 11.- 13. november, GØTEBORG. Arrangør: The Socity for Free Culture and Software.
• Le Web, 7.- 9. desember, PARIS.
• Social Winter, 17. desember. OSLO. Arrangør: Thomas Moen.
• SXSW, 9.- 18. mars 2012, AUSTIN/TEXAS.
• The International Symposium on Media Innovations, 19.-20. april, OSLO. Arrangør: Department of Media and Communications, UiO,
• Re:publica, 2.- 4. mai, BERLIN
• Nordiske Mediedager, 9.- 11. mai 2012, BERGEN.
• Personal Democracy Forum, 11.- 12. juni 2012, NEW YORK.
• Sweden Social Media Camp, 16.- 19 august 2012, BLEKING.

Några som fattas…

Comments (7)

By Mathias Klang, September 13, 2011 8:50 am

Ett av de mer outgrundliga delarna i upphovsrättslagen gäller rätten – eller begränsningarna – i att ta sprida bilder på konstverk som finns utomhus. Det går helt fint att fotografera konstverk, statyer, skulpturer som är “stadigvarande placerade utomhus”, det vill säga på gator, i parker och på torg.

Men begränsningen uppstår när man ska sprida bilderna efteråt. De får publiceras i en tryckt publikation, men inte läggas ut på internet. I en pdf skriver BUS

Utomhuskonst

En skulptur som är placerad i offentlig miljö får fritt avbildas på vykort, affischer, i tidningar och annat tryckt material. På internet gäller däremot inte samma generösa regel, när det gäller utomhuskonst på internet måste du ha tillstånd.

- Internetbegränsningen gäller endast konst och inte byggnader (se Katarina Renman Claesson, Kort om upphovsrätt, upplaga 2 , nov. 2005 sid 25)

Återigen ser vi hur svårbegripligt upphovsrätten är i relation till den digitala verkligheten. Enskilda individer trycker sällan upp böcker eller vykort men kan ganska ofta ladda upp sina digitala bilder online.

I vissa förarbeten till lagen finns diskussioner om konstverket är fokus på bilden eller om det är en bild där konstverket råkar vara med på en hörn – men sådana diskussioner kommer knappast göra saker tydliga för allmänheten.

Det känns fortfarande som om lagstiftaren inte har orkat förstå att det har skett en monumental förändring i hur allmänheten tar och sprider bilder idag. Eller har jag missat något?

snow workers by wrote CC BY

Är snögubbar stadigvarande? All material försvinner. Metal försvinner långsammare än snö…

Comments (1)

By Mathias Klang, August 27, 2011 10:49 am

Eftersom jag inte uppdaterade bloggen menade jag att det var på dags att lägga ner (läs mer här). Men planer funkar inte alltid som man tänkt och när jag idag läste Arklands Mardröm så ville jag göra mer än Tweeta om det. Digitalisering och tillgänglighet av kulturföremål är ett av de viktigaste kulturfrågorna som berör allt från bevarande, tillgänglighet, zeitgeist, egendom, folklighet, capitalism, girighet, öppenhet & kulturimperialism.

Därför återpublicerar jag hela Arklands post – fler bör läsa:

by  Luciana Christante

I natt hade jag en riktigt läskig mardröm. I drömmen satt jag med morgonkaffet och morgontidningen och fann följande upprop på kultursidan:

Kära alla!

Alla vi som jobbar på kulturarvsinstitutionerna brinner verkligen för att  digitalisera våra samlingar. Tro inget annat!

Vi vill verkligen att kulturarvet ska bli mer tillgängligt och användbart.  Vi vill ju bli omtyckta för det vi gör. Vi vill bli uppskattade för vår bildning och kunskap. Vi vill visa hur stolta vi är över våra samlingar. Vi vill gärna locka Er att komma och hälsa på oss här på vår institution, se våra utställningar. Vi vill att fler ska komma till våra forskarrum och riktigt tok-beforska vårt material. Därför är det viktigt att våra samlingar finns på World Wide Webb så att Du vet vad vi har att erbjuda just Dig.

Men allt detta är inte möjligt om vi inte får mer pengar. Och vi behöver mycket mer pengar.

Varför, kan man då undra? Jo, kulturarvsinstitutionerna saknar idag helt medel för att digitalisera. Om vi inte får ökade anslag kommer vi inte kunna bevara och tillgängliggöra de kulturskatter som idag ligger instängda i våra magasin.

För vi vill verkligen att fler ska komma hit och ta del av våra samlingar. Det spelar ingen roll om Du är forskare, intresserad allmänhet, turist, skolbarn eller forskare – ja, vi vill att alla ska komma hit! Det är ju därför vi finns!

Så kära alla:  Om vi får massor av pengar – typ lika mycket som det kostar att bygga 4 km motorväg – per år, under 20 år -   lovar vi följande:

• Allt digitalt material kommer att lagras på så många olika system, tekniska lösningar och standards som möjligt.

• Allt material kommer enbart att tillgängliggöras på respektive institutions egenutvecklade webbplats. Vi kommer aldrig att lägga ut vårt material på de stora globala webbplatserna, man vet ju inte hur länge de finns kvar.

• Allt material kommer att presenteras på institutionsunika lösningar – mångfald är viktigt.

• Vi kommer att formulera användningsvilkor för användning av vårt material som eventuellt kommer att vara så motsägelsefull och fylld med förbehåll att Du måste kontakta oss så att vi genom ett trevligt samtal kan förklara villkoren. (Kan Du inte komma till oss, går det bra att kontakta oss via vårt skräddarsydda webbformulär. Saknar du data och internetmodem, går det bra att ringa, faxa eller eposta).

• Allt digitaliserat material – oberoende av vad lagen om upphovsrätt säger – kommer vi hävda full upphovsrätt på.

• Vi kommer att kräva att du noga redogör för hur Du tänkt använda vår information. (Använd vårt unika webbformulär eller pappersblankett som Du rekvirerar från respektive institution). Vi förbehåller oss rätten att förbjuda Dig från användning av vår information.

• Vi kommer att be Dig om hjälp att förbättra information i våra system. Du får naturligtvis inte ersättning för det.

• Vi kommer att avkräva Dig betalning i de fall Du avser att använda informationen på nåt annat sätt än att titta på den. Vi kommer att kontakta upphovsrättsjuridisk expertis för stämning om så skulle ske.

• Vi tillämpar differentierad prissättning. Har Du gott om pengar och tänker tjäna pengar på vårt materal kan Du få betala 10 000-tals kronor.  Är du fattig och exempelvis ska göra ett skolarbete kan du få materialet helt gratis. Hembygdsföreningar kan i vissa fall komma att få erlägga en årlig avgift på 50 – 1300 kronor per objekt och år. Vi gillar mångfald!

• En del av det digitala materialet kommer Du bara att få se smakprov på. För att se hela den digitala posten kommer Du att behöva köpa ett abbonemang. Skälet till det är att det är dyrt att bygga betalsajter. Vi vet, i har byggt många).

• Vi kommer bara att digitalisera sånt som vi själva tycker är viktigt och det som de vi känner efterfrågar (typ forskare).

• Kommersiella verksamheter göre sig icke besvär att överhuvudtaget tänka tanken att använda vår information för att tjäna pengar på. All kommersiell användning kommer att polisanmälas.

• Vi kommer genom att bedriva egen handelsverksamhet göra vårt yttersta för att täcka de kostnader som det medför att bedriva just denna handel. Betalsystem och kompetent personal som sköter dessa är inte gratis, ska gudarna veta.

• Och slutligen: Vi kommer att fortsatta anstränga oss att hävda våra respektive unika institutionella behov. Tack vare det så får Du en rik och spännande upplevelse, på Din jakt efter vårt gemensamma, digitala kulturarv.

Tänk skattjakt, när Du ska hitta fram till oss! Happy hunting!

Så kära alla ni där ute i samhället: hjälp oss att få ökade anslag! Vi lovar att utnyttja dem på allra bästa sätt!

Jäkla tur att det bara var en mardröm! Har du haft liknande mardrömmar?

Mer verklighetsanknuten diskussion kring dessa frågor finns här, här och här.

Comments (5)

By Mathias Klang, August 1, 2011 8:21 am

En blog som inte uppdateras är inte en blog. Därför är det är dags att inse att detta inte längre är en blog.

Jag tycker att det är viktigt och roligt att skriva om mitt ämne både på svenska och engelska men tiden räcker inte till, hjärnan räcker inte till. Därför har bloggandet här tappat fart och helt stannat av. Valet står mellan att blogga på svenska här, eller på min engelska blog Sound & Fury.

Fördelarna med den svenska bloggen är att jag får möjlighet att skriva om det jag gör på svenska och jag ingår i en svensk diskussion – detta kommer jag att sakna. Trots detta väljer jag att fortsätta skrivandet på min andra blog eftersom jag måste ingå i ett större (språk)sammanhang.

Comments (0)

By Mathias Klang, May 19, 2011 10:37 am

Tecknaren Mattias Adolfsson har nu kommit med en bok fylld med hans verk “The First in Line: From the sketchbooks of Mattias Adolfsson” den kan beställas direkt från Sanatorium förlag. Beställ före 1 juni för en signerad ex.

Jag har Adolfssons teckning Beatnik dragon hemma…

Comments (0)

By Mathias Klang, May 19, 2011 9:14 am

Idag ska kollegan Palle Dahlstedt hålla sin docentföreläsning “Kreativitetens mekanismer – om samspelet mellan verktyg, teknologi, och konstnärligt skapande”. Det ska bli otroligt intressant att lyssna på detta:

Finns ett fritt skapande? Antagligen inte. Den konstnärliga kreativiteten påverkas av många saker, t ex av de verktyg vi använder, medvetet eller omedvetet. Detta är inget nytt. Konstnärer har i alla tider använt olika former av teknologier i sitt skapande, i form av fysiska eller teoretiska verktyg. Dessa har ofta utvecklats i interaktion mellan konstnär och verktygsmakare, i en strävan att vidga möjligheterna för mänskligt uttryck. Men teknologi kan också användas medvetet av konstnärer för att vidga sina vyer bortom den egna föreställningsförmågan – ett sätt att undvika att fastna i invanda mönster. Med hjälp av datorer kan detta tas ett steg till. Vi kan utveckla ett nytt slags skapande, där oändliga världar av möjligheter definieras och utforskas av konstnären – eller publiken – i en process som kanske mer liknar en upptäcksresa i en ny och främmande värld.

I sin docentföreläsning ger tonsättaren, musikern och forskaren Palle Dahlstedt en historisk tillbakablick på hur teknologi och konst kan samspela, och exempel på hur dagens avancerade teknologi kan användas för att skapa konst och musik på helt nya sätt, och kanske till och med möjliggöra artificiell kreativitet – maskiner som skapar konst på egen hand.

Tid: 19 maj, kl 14.00-15.00
Plats: Torg 3, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs Universitet/Chalmers, Forskningsgången 3, Lindholmen, Göteborg