Category: bilder

”Vi vill ha ännu mer pengar till digitalisering!!”

By , August 27, 2011 10:49 am

Eftersom jag inte uppdaterade bloggen menade jag att det var på dags att lägga ner (läs mer här). Men planer funkar inte alltid som man tänkt och när jag idag läste Arklands Mardröm så ville jag göra mer än Tweeta om det. Digitalisering och tillgänglighet av kulturföremål är ett av de viktigaste kulturfrågorna som berör allt från bevarande, tillgänglighet, zeitgeist, egendom, folklighet, capitalism, girighet, öppenhet & kulturimperialism.

Därför återpublicerar jag hela Arklands post – fler bör läsa:

I natt hade jag en riktigt läskig mardröm. I drömmen satt jag med morgonkaffet och morgontidningen och fann följande upprop på kultursidan:

Kära alla!

Alla vi som jobbar på kulturarvsinstitutionerna brinner verkligen för att  digitalisera våra samlingar. Tro inget annat!

Vi vill verkligen att kulturarvet ska bli mer tillgängligt och användbart.  Vi vill ju bli omtyckta för det vi gör. Vi vill bli uppskattade för vår bildning och kunskap. Vi vill visa hur stolta vi är över våra samlingar. Vi vill gärna locka Er att komma och hälsa på oss här på vår institution, se våra utställningar. Vi vill att fler ska komma till våra forskarrum och riktigt tok-beforska vårt material. Därför är det viktigt att våra samlingar finns på World Wide Webb så att Du vet vad vi har att erbjuda just Dig.

Men allt detta är inte möjligt om vi inte får mer pengar. Och vi behöver mycket mer pengar.

Varför, kan man då undra? Jo, kulturarvsinstitutionerna saknar idag helt medel för att digitalisera. Om vi inte får ökade anslag kommer vi inte kunna bevara och tillgängliggöra de kulturskatter som idag ligger instängda i våra magasin.

För vi vill verkligen att fler ska komma hit och ta del av våra samlingar. Det spelar ingen roll om Du är forskare, intresserad allmänhet, turist, skolbarn eller forskare – ja, vi vill att alla ska komma hit! Det är ju därför vi finns!

Så kära alla:  Om vi får massor av pengar – typ lika mycket som det kostar att bygga 4 km motorväg – per år, under 20 år -   lovar vi följande:

  • Allt digitalt material kommer att lagras på så många olika system, tekniska lösningar och standards som möjligt.
  • Allt material kommer enbart att tillgängliggöras på respektive institutions egenutvecklade webbplats. Vi kommer aldrig att lägga ut vårt material på de stora globala webbplatserna, man vet ju inte hur länge de finns kvar.
  • Allt material kommer att presenteras på institutionsunika lösningar – mångfald är viktigt.
  • Vi kommer att formulera användningsvilkor för användning av vårt material som eventuellt kommer att vara så motsägelsefull och fylld med förbehåll att Du måste kontakta oss så att vi genom ett trevligt samtal kan förklara villkoren. (Kan Du inte komma till oss, går det bra att kontakta oss via vårt skräddarsydda webbformulär. Saknar du data och internetmodem, går det bra att ringa, faxa eller eposta).
  • Allt digitaliserat material – oberoende av vad lagen om upphovsrätt säger – kommer vi hävda full upphovsrätt på.
  • Vi kommer att kräva att du noga redogör för hur Du tänkt använda vår information. (Använd vårt unika webbformulär eller pappersblankett som Du rekvirerar från respektive institution). Vi förbehåller oss rätten att förbjuda Dig från användning av vår information.
  • Vi kommer att be Dig om hjälp att förbättra information i våra system. Du får naturligtvis inte ersättning för det.
  • Vi kommer att avkräva Dig betalning i de fall Du avser att använda informationen på nåt annat sätt än att titta på den. Vi kommer att kontakta upphovsrättsjuridisk expertis för stämning om så skulle ske.
  • Vi tillämpar differentierad prissättning. Har Du gott om pengar och tänker tjäna pengar på vårt materal kan Du få betala 10 000-tals kronor.  Är du fattig och exempelvis ska göra ett skolarbete kan du få materialet helt gratis. Hembygdsföreningar kan i vissa fall komma att få erlägga en årlig avgift på 50 – 1300 kronor per objekt och år. Vi gillar mångfald!
  • En del av det digitala materialet kommer Du bara att få se smakprov på. För att se hela den digitala posten kommer Du att behöva köpa ett abbonemang. Skälet till det är att det är dyrt att bygga betalsajter. Vi vet, i har byggt många).
  • Vi kommer bara att digitalisera sånt som vi själva tycker är viktigt och det som de vi känner efterfrågar (typ forskare).
  • Kommersiella verksamheter göre sig icke besvär att överhuvudtaget tänka tanken att använda vår information för att tjäna pengar på. All kommersiell användning kommer att polisanmälas.
  • Vi kommer genom att bedriva egen handelsverksamhet göra vårt yttersta för att täcka de kostnader som det medför att bedriva just denna handel. Betalsystem och kompetent personal som sköter dessa är inte gratis, ska gudarna veta.
  • Och slutligen: Vi kommer att fortsatta anstränga oss att hävda våra respektive unika institutionella behov. Tack vare det så får Du en rik och spännande upplevelse, på Din jakt efter vårt gemensamma, digitala kulturarv.

Tänk skattjakt, när Du ska hitta fram till oss! Happy hunting!

Så kära alla ni där ute i samhället: hjälp oss att få ökade anslag! Vi lovar att utnyttja dem på allra bästa sätt!

Jäkla tur att det bara var en mardröm! Har du haft liknande mardrömmar?

Mer verklighetsanknuten diskussion kring dessa frågor finns här, här och här.

Google Art Project

comments Comments Off
By , February 2, 2011 8:55 am

Digitalisering av konst ökar tillgänglighet – inget nytt under solen tänkte jag när jag såg Google Art Project… men wow!

Explore museums from around the world, discover and view hundreds of artworks at incredible zoom levels, and even create and share your own collection of masterpieces.

Förutom möjligheten att se på konst och vandra genom museernas samlingar har Google en otrolig zoomfunktion. Kolla bara på närbilden av Botticellis The Birth of Venus

Bilden finns på Uffizi Gallery i Florens men även om man åker dit så kan man inte komma tillräckligt nära för att till och med se penseldrag och sprickorna.

Konstförfalskning utan brott

By , January 19, 2011 4:53 pm

Nationalekonomer lär sig att människan är rationell och främst motiverat av vinning. Helst ska det vara tydliga ekonomiska drivkrafter. Lagen har accepterat denna norm och väljer att straffa vissa brott (tex bedrägeri) enbart om de begås för egen vinning (eller andras skada).

Om vi accepterar denna världsbild är konstförfalskning en enkel sak. Förfalskaren försöker berika sig genom att lura andra. Enkelt eller hur? Men vad gör vi när modellen inte stämmer? New York Times rapporterar om Mark A. Landis är en konstförfalskare – men en annorlunda sådan. Han målar förfalskningar och sedan donerar dom utan ersättning till museer. Gratis alltså. Ibland har han fått en lunch eller någon liten gåva från museets butik.

Det intressanta är naturligtvis frågan om hans brott. Han har förfalskat en målning. Förfalskning kan vara bedrägeri. Bedrägeri återfinns i 9 kap. 1 § brottsbalken och handlar om “…att någon förmår annan till handling eller till att underlåta något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde”. Han har agerat bedrägligt gentemot museet. Men inte för någon ekonomisk vinning. Och inte heller för att skada museet. Har han begått ett brott?

Sharing is caring

By , November 23, 2010 1:37 pm

Nu på söndag är Creative Commons utgångspunkten för temat “Sharing is Caring” på Fotosöndag. Klippt från Creative Commons Sverige bloggen

Så här presenterar Maja Larsson valet av tema:

”Sharing is caring”. Jag arbetar just nu med ett projekt kring Creative Commons på Riksantikvarieämbetet och för någon vecka sedan träffade jag Kristina Alexanderson. Det mötet och tankarna bakom Creative Commons har inspirerat mig så mycket – så jag inte kan låta bli att peta in det som tema här på Fotosöndag.

Vi tolkar och fotar alltså utifrån begreppet ”Sharing is caring” och taggar #sharingcaring.

Alla är välkomna att delta i fotosöndag och fotografera på temat. Fotosöndag är ett nätverk, eller en grupp på Flickr för de som vill fotografera på ett gemensamt tema tillsammans. Så här beskrivs Fotosöndag sig själv

att vi tillsammans ska hitta inspiration och utvecklas till kreativare fotografer! Varje vecka fotar vi utifrån samma tema och ser hur andra tänker, genomför och presenterar sina bilder.

Alla är välkomna att delta. Proffsfotograf såväl som amatör. Fotografera med dyr utrustning eller din iPhone. Grundtanken är att alla kan lära av varandras bilder och att det är variationerna, tolkningarna av temana som kommer vara hjärtat.

Temat kan vara allt från tekniskt, en känsla, en symbol eller ett uttryck. Möjligheterna är oändliga…

Maja uppmanar också alla som vill diskutera

det här med ”all rights reserved” och ”some rights reserved” så är Svenskt Fotoforum platsen. Välkomna dit!

Fotografiska bilder och verk – en kort utredning

By , November 17, 2010 11:50 am

A photograph is a moral decision taken in one eighth of a second, or one sixteenth, or one one-hundred-and-twenty-eighth. Snap your fingers; a snapshot’s faster. Salman Rushdie

Att teknik och lag inte är en enkel kombination är enkelt att se. Ett av de mer intressanta exemplen på detta finns i upphovsrättslagens regler kring fotografier. Lagen har kvar en äldre skillnad mellan fotografiska bilder och fotografiska verk. Skyddet för fotografiska verk är 70 år efter det år upphovsmannen dog medan fotografiska bilder är skyddade i 50 år efter bildens framställningsår.

Eftersom skillnaden i skyddslängd är minst 20 år (dvs om fotografen dör samma år som bilden togs) så är det en väsentlig skillnad om en fotografi skall anses som en bild eller ett verk. Därför skulle man kunna tro att vore det relativt enkelt att läsa sig till en enkel definition om skillnaden

Varför bryr sig lagen om att skilja mellan fotografiska verk och fotografiska bilder? Varför skyddas fotografiska verk till och med 70 år efter det att fotografen avled medan fotografiska bilder enbart 50 år?

Verkshöjd

Inom upphovsrätt finns teorin och tanken kring verkshöjd. Kort sagt innebär detta att allt inte skyddas utan enbart det som har “verkshöjd” kan få upphovsrättsligt skydd. Problemet är att domstolar inte är rätt forum för att diskutera estetik och verkshöjdsdiskussionen blir snabbt lätt absurd. Genom verkshöjd menar vi att min (eller din) shopping lista inte är skyddad av upphovsrätten – den saknar helt enkelt konstnärlig värde. Detta låter logiskt, enkelt och lite självklart. Skapande är en mänsklig process som inte kan överlåtas till maskiners enformiga kopiering? Men inget är enkelt inom juridiken. Som bäst illustreras detta av fallet där “…Dan Wolgers blev anmäld för förskingring och fälld i domstol. Brottspåföljden blev villkorlig dom och 60 dagsböter à 40 kr, men han passade samtidigt på att signera det oöppnade kuvertet med domen och sälja det för 20 000kr…” (Wikipedia). Har tidigare varit inne och diskuterat verkshöjd här på bloggen, se inläggen: komisk upphovsrätt på twitter, Finns verkshöjd, Upphovsrätt i gorillakostymer och andra dräkter & Canal-Plus fallet.

Historia

Bakgrunden är en idé om professionalitet. Fotografiska bilder är sådant som vem som helst kan ha tagit medan verk är unika. Låter enkelt men hur ska man kunna bedöma det rent objektivt? Svenska Fotografers Förbund förklara på sin hemsida:

”…fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.”

Men hjälper detta den objektiva bedömningen? Alla proffsfotografer skapar inte unika ting, och alla amatörer är inte oinspirerade. Men lita inte på mig – titta bara på Flickrs Explore/Interestingness/Last 7 Days för att uppleva hur otroligt skickliga amatörer kan vara.

Det är bara att inse att det är svårt att bedöma saken är svårt. I jakten efter svar grävde jag djupare och hamnade till slut i berättelsen om Napoleon Sarony och i en konflikt som handlade just om fotografiska verk och bilder, skapande, upphovsrätt och Oscar Wilde nr 18!

Oscar Wilde by Napoleon Sarony (1821-1896) Number 18

Bilden: Number 18 togs av en av dåtidens mest betydande kändisfotografer den kanadensiska Napoleon Sarony (1821-1896). Sarony grundade sin egen studio i New York 1867 och livnärde sig på att betala kändisar för att ta deras porträttbilder, behålla alla rättigheter, och sälja kopior.

När Burrow-Giles Lithographic Co. använde sig av nr 18 i utan lov stämde Sarony och fallet gick till domstol och kom att bli en av de grundläggande upphovsrättsliga tvisterna som fick till uppgift att svara på frågan om ett fotografi är konstnärligt nog för att kunna erhålla upphovsrättsligt skydd.

Domstolens utmaning blev att besluta om fotografiska bilder var skyddsvärda. Deras tolkning av lagen (från 1802) var att lagstiftaren inte hade inkluderat fotografiska bilder eftersom tekniken inte var uppfunnen. Vidare genom att tolka fotografering som en form av skrivande hamnade fotografiska bilder under den upphovsrättsliga skydd som amerikansk lagstiftning medgav.

Mycket av domstolens resonemang handlade om frågan om reproduktionen som tekniken skapade var rent mekanisk eller om det fanns element av mänsklig skapande dvs en författare. Domstolens utslag byggde mycket på att den rekvisita som omringade Oscar och hans händers positionering, ljussättningen och ansiktsuttryck. Fotografen skapade en bild “entirely from his own mental conception, to which he gave visible form” och bilden var ”useful, new, harmonious, characteristic, and graceful picture.” Därmed blev fotografen en författare och fick skydd för sitt skapande.

Genom detta beslut – och liknande runt om i världen – vann fotografen upphovsrättsligt skydd för sitt verk. Men någonstans hängde oron kring konstens teknikifiering. Var det maskinen eller människan som skapade?

Digitalisering!

Situationen var knappast enkel men blev än mer komplext när vi blev digitala. Dels fick vi mer komplexa kameror som gör det enklare för otränade att ta fantastiska bilder – men är det kameran eller människan som skapar? Var ligger det kreativa verkshöjden? Är det konceptet, genomförandet eller efterarbetningen. Beslutet att ställa upp kameran, inställningarna, att ta bilden eller efterarbetet. Och hur ska allt detta värderas utifrån produkten? När vi ser en bild kan vi bara ana arbete som ligger bakom – eller kan vi det?

En spännande rättsfall från USA är Bridgeman Art Library v. Corel Corp., 36 F. Supp. 2d 191 (S.D.N.Y. 1999) där man kom fram till att en digitalisering av en bild som inte längre är skyddad av upphovsrätt kan inte ge ny upphovsrättsligt skydd. Men det behövs fler rättsfall – och gärna i andra länder – för att vi ska kunna tala med säkerhet på denna punkt.

Situationen idag

Det finns ingen entydigt svar om en fotografi är ett verk eller en bild (och därmed vilken skydd den har). Situationen blir än mer komplex när negativ digitaliseras – fragan om ny skyddstid eller inte uppstår samt om denna skyddstid skulle vara som bild eller verk…

Svenska Fotografers Förbund skriver att bilder “…återfinns i semester- eller familjealbum, dvs. bilder som vem som helst har tagit” Förarbeten till 1960 års lag exemplifierade fotografiska bilder med “…exempelvis pressfoto och annat reportagefoto, reklam- och annat kommersiellt foto, passfoto och annan enklare porträttfotografering.” (Nytt juridiskt arkiv II, 1961, sida 108)

Per Jonas Nordell upprepar i sin avhandling Rätten till det visuella (Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet 1997) att bilder är bilder tagna av amatörfotografier eller som har tagits i stor hast eller återger en aktuell händelse. Henry Olsson ger två exempel på fotografisk bild i Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt: Hindenbergkatastrofen  & mordet på John F. Kennedy. Det intressanta med hans exempel är att båda är ikoner som “alla” har sett och som kommunicerar mycket – trots detta tillmäter han dessa kortare skydd.

Vad gäller fotografiska verk skriver Svenska Fotografers Förbund att:

Omvänt innebär det att fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.

Problemet med denna skrivning är att det är omöjligt att veta utifrån den färdiga produkten om två fotografer skulle skapat olika bilder. Inga två bilder är egentligen lika. Den grekiska filosofen Herakleitos har tillskrivits citaten “Man kan inte två gånger kliva ner i samma flod” – en bild/verk är att frysa en ögonblick men även två fotografer som tar bilder av samma sak samtidigt tar inte samma bild. Visserligen kan bilder vara lika – men inte samma. Men att tolka allt till fotografiska verk på grund av detta vore en övertolkning.

Resultat

Det är värdefullt och viktigt att se bakåt i våra försök till att tolka lagens betydelse och mening. Det är också en etablerad arbetsmetod. Men metoden innehåller klara brister när lagens tolkningsobjekt handlar om teknik. Den teknik som fanns tillgängligt när Sarony tog sina bilder eller när lagstiftaren skapade 1960 års lag är ljusår bort från vår utrustning, vår livsstil, våra problem idag.

Regler måste utgå från verklighet. Vi reglerar inte bilismen utifrån T-Forden, inte barnuppfostran utifrån 20-talets syn på aga, inte massmedia genom att bara tänka på radio, inte miljö utan insikt att våra resurser är ändliga…

Lagstiftningen från 1960 rörande fotografisk bild och verk hade aldrig kunnat se ut som den gör om den hade skrivits idag när alla som involverats i processen har en digitalkamera i fickan samt tillgång till milliarder av digitala fotografier. Att vi nu har utrustningen innebär naturligtvis inte att vi per definition ska slänga ut alla etablerade sanningar men det är helt märkligt om vi skulle hålla kvar vid en föråldrad teknikbild för att skapa ordning i vår värld.

Föreläsningen: the movie (datorhistoria)

comments Comments Off
By , September 27, 2010 8:07 am

Nu har jag fått upp Lennart Peterssons föreläsning om datorhistoria på Vimeo. Förutom filmen finns hans OH bilder här och mina anteckningar från föreläsningen här.

Datorhistoria ht10 Lennart Petersson from Mathias Klang on Vimeo.

Nu över 5,000,000,000 bilder

comments Comments Off
By , September 20, 2010 10:17 am

Fotosajten Flickr lanserades 2004 och har en otrolig tillväxt. Nu har sajten äver 5 000 000 000 bilder online. Detta från bloggen:

Woodwards Collage

Flickr members upload more than 3,000 images every minute, and yesterday yeoaaron uploaded the five billionth photo. Thanks to yeoaaron and all our members for helping us reach 5 billion!

Vem ska jag föreläsa för?

By , September 8, 2010 1:27 pm

I början på veckan höll jag ytterligare en presentation om sociala medier och som vanligt lade jag upp presentationen på min slideshare-konto. Då hände det något märkligt. Min presentation blev utvald och lades ut som exempel på slideshares första sida – antagligen för att den innehöll de trendiga titeln Social Media. Trots att den var på svenska har den nu setts över 1000 gånger.

Jag trivs med att föreläsa och försöker verkligen ge mycket på kort tid (ibland för mycket information) men det kan kännas svårt att motivera att lägga ner mycket arbete när det är en lite kurs med mindre än 15 studenter i rummet. Därför är det kul när det som skapas uppskattas, ses och sprids till en större publik. För mig är det självklart att lägga ut presentationer och det ger en otrolig mervärde.

Dagens föreläsning var en introduktion till Wikipedia.

och nu är det dags att förbereda inför kvällens introduktion till kursen Sårbara IT Samhället.

Sanningen om handledning

By , September 6, 2010 8:33 am

Brutalt men sant…

Jorge Cham är bäst!

NASA på Flickr

comments Comments Off
By , August 31, 2010 11:01 am

Internet Archive, NASA, & Flickr lanserar nu NASA on The Commons för att tillgängliggöra NASAs otroliga bildsamling. Som andra deltagare på Flickr kommer NASA on The Commons tillåta besökare att lägga till taggar, nyckelord mm

“NASA’s long-standing partnership with Internet Archive and this new one with Yahoo!’s Flickr provides an opportunity for the public to participate in the process of discovery,” said Debbie Rivera, lead for the NASA Images project at the agency’s headquarters in Washington. “In addition, the public can help the agency capture historical knowledge about missions and programs through this new resource and make it available for future generations.”

Läs mer om NASA on The Commons.

Bild: Albert Siepert Points Out Highlights of Apollo 10 Liftoff to Belgium King and Queen (No known copyright restrictions)

Collection: NASA Great Images in Nasa Collection. Full Description: Kennedy Space Center Deputy Director for Administration, Albert Siepert, seated at left on third row, points out highlights of Apollo 10 liftoff to Belgiums King Baudouin and Queen Fabiola. Next to the queen is Mrs. Siepert. Former Vice President Hubert Humphrey, in baseball cap at right, talks with Mr. And Mrs. Emil Mosbacher, seated next to him. Mr. Mosbacher is the Chief of U.S. Protocol. The Apollo 10 astronauts were launched by an Apollo/Saturn V space vehicle at 12:49 pm EDT, May 18, 1969, from KSC launch complex 39B. Date: 05/18/1969 Original url: grin.hq.nasa.gov/ABSTRACTS/GPN-2002-000010.html

Öppenhet springer där (c) haltar fram

comments Comments Off
By , August 18, 2010 10:16 am

Bevis! Alla vill ha exempel och bevis på hur öppenhet är positivt. Lite märkligt är att även i Sverige där vi hyllar offentlighetsprincipen kan vi fortfarande vara skeptiska till öppenhet och dess positiva effekter.

I Riksantikvarieämbetets (RAÄ) blog läser jag om ytterligare en fantastisk exempel på hur öppenhet trumfar – kunskapsspridning sker nationellt, internationellt och både kulturskapare och brukare berikas. Jag har skrivit en hel del om RAÄ Riksantikvarieämbetet rockar!, Framgång mäts på olika sätt, Ännu en anledning varför internet rockar, Fotografiet i förändring & RAÄ på Flickr Commons: Utvärderingsrapport

Vad det handlar om är att den 17 mars 2009 lanserade Riksantikvarieämbetet sina första bilder på den stora internationella bildsajten Flickr Commons. Sedan dess har bilder som legat i dvala i arkiven kommit fram till allmänheten och kunskap om, samt intresse för, äldre fotografi, Svensk fotografihistoria och Carl Curman fått en nytändning. Samtidigt har RAÄ fått hjälp att tagga bilder och identifiera okända platser på bilderna.

Och nu har det hänt än en gång. Från RAÄs blogg

Nyttan och nöjet med att visa bilder på en global och social webb som Flickr Commons blev ännu mer uppenbar den 12 augusti, då en artikel om Carl Curmans spanska fotografier från 1878 publicerades i Spaniens största dagstidning El País.

En Flickr-medlem – “MoehAF” (Mokhtar Atitar de la Fuente) – kontaktade oss för ett tag sedan via Riksantikvarieämbetets sida på Flickr Commons. Han är bildredaktör på El País och ville skriva om Carl Curmans spanska fotografier.

Resultatet blev en utförlig artikel om bilderna, om Carl Curmans bakgrund och fotografiska verksamhet och om resan till Spanien 1878 som nygift med Calla Curman. Nyttan för Riksantikvarieämbetet med att visa bilder på Flickr och få hjälp med bildidentifikation beskrivs också.

Sacromonte, Granada, Spain
Sacromonte i Granada. Lokaliserat av en Flickr-medlem som också identifierade gator och en kyrka på bilden. Foto: Carl Curman

Gensvaret för artikeln – som också spreds vi Twitter – blev enormt. Fredagen den 13:e registrerades 26 270 enskilda visningar på Flickr Commons av Riksantikvarieämbetets bilder eller bildström. Under fredag – söndag registrerades sammanlagt över 47 000 bildvisningar.

Flera av bilderna har sedan artikeln publicerades blivit lokaliserade genom Flickr-användarnas kommentarer och i “notes” (kommentarer som läggs in i bilderna). De har också identifierat byggnader, kyrkor, gator och annat. En diskussion pågår i kommentarer – om platser och om spanska dräkter och byggnader.

Värdet av kultur och gamla fotografier är svårdefinierad men det bör vara helt uppenbart för alla att dessa bilder som har lagts upp, betraktats, kommenterats, identifierats och uppskattats har varit betydligt “nyttigare” än om de låg kvar i arkiven. Och vad menar jag med att (c) haltar? Ett av de största hindren för digitalisering och spridning på sättet som RAÄ har gjort är rädslan för att kränka någon okänd (antagligen avliden) fotografs rättigheter. Det upphovsrättsliga systemet gör att de bilder som nu kan läggas upp är ordentligt gamla – myndigheter och arkiv tvingas ta i ordentligt för att ha god marginal. Detta innebär att lagen tvingar mycket av vår fotokultur att ligga kvar i arkiven hellre än att komma världen tillgodo.

Google Earth och simbassäng

By , August 4, 2010 9:48 pm

Via Slashdot rapporteras en intressant tillämpning av Google Earth.

Myndigheter i Riverhead, New York använder sig av Google Earth för att spana efter illegala simbassänger. Användningen har varit lyckad och de har lokaliserat 250 bassänger och samlat in $75,000 i avgifter och böter. Användning är intressant eftersom regelverket mot olovliga simbassänger finns men fram tills nu har det antagligen inte varit möjligt eller kostnadseffektivt att kontrollera bassänger.

Att fysiskt besöka alla hem för att se om det finns en olovlig simbassäng hade ansetts kränkande – om det inte förelåg misstankar. Men nu med Google Earth sker en enkel kontroll. Eftersom datan har samlats in lovligen och gjorts offentligt av en privat aktör är att det är svårt att diskutera detta i termer av myndighetsövervakning. Men klart att det är en form av övervakning. Frågan är hur ett sådant beteende skall tolkas. Från MyFoxNY

But some privacy advocates say the use of Google Earth to find scofflaw swimming pools reeks of Big Brother.

Lillie Coney, associate director of the Electronic Privacy Information Center in Washington, D.C., said Google Earth was promoted as an aid to curious travelers but has become a tool for cash-hungry local governments.

“The technology is going so far ahead of what people think is possible, and there is too little discussion about community norms,” she said.

Detta är en intressant exempel på en etiskt frågeställning av myndigheternas användning av offentliggjord data.

Dantes Internet

By , August 3, 2010 10:42 am

Dantes inferno är en fantastisk skapelse där han placerade sina fiender och diverse människor han ogillade i olika nivåer av helvete – med diverse groteska straff. Om Dante hade varit online idag så…

(via Neatorama)

Det som universitet inte fattar

By , July 30, 2010 7:35 am

Ska det vara så svårt?

från XKCD

Konsten att undvika arbete

comments Comments Off
By , July 30, 2010 7:17 am

Phd Comics av Jorge Cham

How To Get Rid Of Stretch Marks Fast

Panorama Theme by Themocracy