Förra veckan fick jag frågan om det fanns någon samlad sammanställning av kritik mot Creative Commons och insåg att jag inte hade sett någon sådan. Det resulterade i texten
Är Free Culture farligt? men frågan om Creative Commons kritik kvarstår.
I mina tidigare presentationer kring Creative Commons brukade jag presentera några vanliga argumentationstyper som förekommer mot Creative Commons.
Politisk kritik – Denna kritik brukar hänvisa till att Creative Commons är för tillåtande. Upphovsmannen har möjlighet att välja från ett spektrum av licensvillkor och skapa licenser som är restriktiva eller tillåtande. Vad det handlar om för kritikerna är att Creative Commons inte har säkerställt någon form av ideologisk kontroll. Grunden för denna kritik kommer från 2006 då
Richard Stallman, grundare till
Free Software rörelsen offentligt meddelade att han inte längre kunde stödja CC licenser eftersom share-alike villkoren (Motsvarigheten inom Free Software är
Copyleft) var frivillig.
Vad detta leder till att en upphovsman kan dela med sig av sitt material under en CC BY licens (som enbart kräver erkännande av upphovsmannen). En användare hittar produkten, bearbetar den och sprider den under vanlig upphovsrätt (c), dvs ofritt. Inom Free Programvara kan man inte ta det som är fri, bearbeta det och sedan göra det ofri. Men det tillåts inom Creative Commons licenssystem.
Anledningen till skillnaden mellan Creative Commons och Free Software på denna punkt härstammar från syftet med organisationerna. Free Software har som syfte att skapa en fri infrastuktur för alla medans Creative Commons har som syfte att hjälpa den enskilda skaparen att dela med sig av sitt material. Creative Commons gör inte anspråk på att skapa en fri allmänning från all material.
Sunt Förnuft – Kritiken här menar på att världen fungerar helt utan problem och sedan kommer licenser och skapar en oro och förvirring. Alltså licenserna behövs inte, de komplicerar en befintlig verklighet.
Gruppen som uttalar sig på detta sätt brukar vara de som vanligtvis tar vilka bilder de vill och använder till sina presentationer eller annan material. På ett sätt sympatiserar jag med deras hållning. Det var bättre förr när vi inte visste vad vi gjorde. Men nackdelen är att det vi gjorde var fel i upphovsrättslig mening.
Pro-copyright positionen – Från olika håll kommer ibland kritik att Creative Commons är skadligt eftersom den ger sken av att användare kan använda sig av material utan att i förväg be om lov. Det som gruppen verkar vara orolig för är att användare kommer vänja sig med att använda sig av material och en sådan användning kommer att leda till en utökad felanvändning av material som inte är licensierad utan enbart skyddad av full upphovsrätt.
Det är sant att folk vänjer sig vid användning av material om de har möjlighet till det. Men jag tror att den här positionen bygger på en bristande förståelse för vad licenserna innebär. Det finns ingen korrekt användning som inte innebär en respekt för upphovsrätten.
Anti-copyright positionen – Det här är ett spännande argument som bygger på tanken att upphovsrätten är ett system som har spelat ut sin roll. Det som händer när vi använder oss av digitala medier och framförallt är kreativa online är att vi påvisar ofta hur bristfällig upphovsrätten är. Genom att skapa ett licenssystem som får upphovsrätten att verka mindre bristfällig upplevs upphovsrätten som ett system som kan leva vidare när den egentligen borde göras om radikalt eller läggas ner helt.
Förvirring – Det är inte enkelt att läsa licenser. Kan enbart hålla med. Livet skulle vara mycket enklare om vi alla slapp läsa juridiska texter. Men pensionssystem, skattesystem och hemförsäkringar tvingar oss att tänka. Livet är komplicerat – tyvärr.
Creative Commons dödar företag – Här handlar det om Cult of the Amateur argumentet som återfinns i
Är Free Culture farligt? det som argumentet går ut på är att gamla affärsmodeller hotas av digitalisering och nätet. Detta argument kan vara sant men problemet är att upphovsrättslagstiftningen inte ska finnas till för att skydda olönsamma och föråldrade affärsmodeller.
Dessa argument har jag träffat på under min tid som aktiv inom Creative Commons. Vad tycker ni? Finns det fler? Tar gärna emot förslag.