Comments Off

By Mathias Klang, April 11, 2012 10:06 pm

Imorgon är det dags för en spännande seminarium om Den Fria Viljan i Stockholm. Seminariet ordnas av Vetenskapsrådet.

Programmet börjar på allvar kl 10.15 med

Den fria viljan — ingen lätt historia
Arne Jarrick, professor i historia, Stockholms universitet samt huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

I den kristna läran hette det länge att vi föddes med en arvssynd, men samtidigt att vi hade en fri vilja att synda eller låta bli att synda. Rättskipningen har byggt på samma tanke om allas fria val, men har samtidigt tillämpat idén att en del måste fritas från ansvar för sina handlingar därför att de inte hade makt över sig själva. Med den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet följde tanken att allt som sker är styrt av naturlagar. Samtidigt började idén växa fram att medborgarna måste tillförsäkras individuella rättigheter för att kunna träffa fria handlingsval. I tusentals år har människor brottats med frågan om den fria viljan. Det är hur denna eviga brottning har gestaltat sig som föredraget ska handla om.

11.15
Psykologisering kontra den fria viljan
Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi, Stockholms universitet

Psykologisering — att betrakta människan som mekaniskt styrd av psykologiska lagbundenheter — är ett synsätt som har ökat kraftigt på senare tid. Utvecklingen går hand i hand med en motsvarande trend inom den akademiska psykologin som alltmer kopplas till naturvetenskapliga förklaringsmodeller. Henry Montgomery kommer att redovisa data till stöd för den ökande psykologiseringen i samhället, och även resonera kring hur detta synsätt kan legitimera undflyende av ansvar och vara oförenligt med det goda kreativa samtalet.

Efter lunch ska jag prata om Frihet och ofrihet på nätet

Ända sedan upplysningens dagar har vi utvecklat teorier kring demokratiska friheter. Det offentliga samtalet har utgjort en viktig grundsten. Nu har verktyg som Google, Facebook, Youtube och Twitter skapat nya former för deltagande och många hyllar den demokratiserande tekniken. Men friheten på nätet är egentligen en chimär, menar forskaren Mathias Klang. Vi är duktiga på att använda tekniken, men har dålig kunskap om hur den fungerar, vilka visioner de stora teknikutvecklarna har, och vad detta innebär för oss.

13.45 är det dags för Annette Thörnquist, docent, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet med presentationen
Valfrihet inom äldreomsorgen — innebörd, räckvidd och konsekvenser

Valfrihetssystemet inom den kommunala vård- och omsorgssektorn har på senare år varit mycket omdebatterat. Diskussionen har bland annat handlat om huruvida kundval leder till bättre kvalitet. Men vad innebär valfriheten för de olika aktörerna inom hemtjänsten? Vad vill jag som brukare kunna välja, och vad kan jag välja? Vilket utrymme finns för den fria viljan för brukaren, för utföraren, för den anställde och för kommunen? Annette Thörnquist diskuterar dessa frågor utifrån sitt pågående projekt om valfrihetssystemet inom hemtjänsten.

Alltså imorgon : 2012-04-12
Tid: 10.00-14.30
Plats: Piperska Muren (Ordenssalen), Scheelegatan 14, Stockholm
Arrangör: Vetenskapsrådet

Seminariet är kostnadsfritt och sista dagen för anmälan var egentligen 10 april men jag tror inte någon skriker om man smiter in för att lyssna.

Comments Off

By Mathias Klang, December 14, 2011 9:46 am

Har börjat bläddra (digitalt) i Per Olof Ågrens nya bok 69 teser om internet den är kort och kärnfull, den är gjord för att upplysa, informera och väcka diskussioner. Den är betydligt mer än en bagatell som Per Olof väljer att kalla den. Boken finns att köpa på Adlibris och Bokia, eller kan laddas ner i pdf-format.

Boken liknar en blog och består av en ny tes på varje sida – formatet gör att 69 viktiga tankar om internet inte göms i snåriga långa skrifter men inbjuder läsaren att utforska filosofiska betraktelser kring internet.

Den är fylld med spännande och viktiga positioner, bara rubrikerna bör räcka för att gå ut och hämta boken för en närmare läsning. Närmare läsning kommer direkt leda till diskussioner. Hur kan man förhålla sig neutral till kapitell som tex:

• Tes 5 Digital kultur är som luft
• Tes 11 Nya medier genererar asocialitet
• Tes 15 Internet eroderar geniet
• Tes 30 Google är ett politiskt projekt
• Tes 34 Internet kräver rum
• Tes 48 Internet är ett kvasiobjekt
• Tes 53 Sokrates hade avskytt internet
• Tes 54 Sokrates hade älskat internet

Rasmus på Copyriot inledde med djupdykningar i tre av teserna

För det tredje vill jag resa ett litet frågetecken inför tesen “Nätpolitik är att motverka panspektrism“. Är det? I fråga om t.ex. FRA har en viktig nätpolitisk utveckling handlat om att lämna den inskränkta tanken på individer som övervakar individer, för att i stället se den panspektriska övervakningen i form av sociogram och mönsterigenkänning. Men betyder detta att man alltid vänder sig mot sociogram och mönsterigenkänning?
Nej, de panspektriska metoderna kan inte förkastas. Åtminstone inte om vi vill låta internet vara en “distribuerad hjärna” (tes 16). Det betyder självövervakning. Att praktisera panspektriska metoder är därtill det enda sättet att förstå vad de kan göra. Att göra så är en förutsättning för att effektivt förebygga framväxten av en totalitär panspektrism.

Comments (4)

By Mathias Klang, September 30, 2011 8:04 am

Det var länge sedan jag var i Stockholm? Eller så känns det bara som om det var det.

Den 24 oktober ska jag hålla en föreläsning om integritet, privatliv och vår beteende på nätet. Naturligtvis kommer det vara starkt kopplat till vår användning av sociala medier – mindre sociala tekniker kan förekomma.

Så här står det på Webbstjärnans hemsida

I ett arbete med Internet i skolan är integritetsfrågorna centrala. Men vad innebär egentligen integritet på Internet? Vad innebär integritet för Facebook, för Google?  Är det samma sak som vi som användare menar med begreppet? Hur ska vi som internet-användare förhålla oss?

Det är några av de frågor som Mathias Klang kommer att närma sig i sin eftermiddagsföreläsning kring skola och integritet på nätet.

Tid: 13.00-16.00

Plats: Ringvägen 100 9 trp

Anmälan sker via följande formulär Webbstjärnan-integritet-anmälan, och föreläsningen är kostnadsfri.

Comments Off

By Mathias Klang, May 19, 2011 9:14 am

Idag ska kollegan Palle Dahlstedt hålla sin docentföreläsning “Kreativitetens mekanismer – om samspelet mellan verktyg, teknologi, och konstnärligt skapande”. Det ska bli otroligt intressant att lyssna på detta:

Finns ett fritt skapande? Antagligen inte. Den konstnärliga kreativiteten påverkas av många saker, t ex av de verktyg vi använder, medvetet eller omedvetet. Detta är inget nytt. Konstnärer har i alla tider använt olika former av teknologier i sitt skapande, i form av fysiska eller teoretiska verktyg. Dessa har ofta utvecklats i interaktion mellan konstnär och verktygsmakare, i en strävan att vidga möjligheterna för mänskligt uttryck. Men teknologi kan också användas medvetet av konstnärer för att vidga sina vyer bortom den egna föreställningsförmågan – ett sätt att undvika att fastna i invanda mönster. Med hjälp av datorer kan detta tas ett steg till. Vi kan utveckla ett nytt slags skapande, där oändliga världar av möjligheter definieras och utforskas av konstnären – eller publiken – i en process som kanske mer liknar en upptäcksresa i en ny och främmande värld.

I sin docentföreläsning ger tonsättaren, musikern och forskaren Palle Dahlstedt en historisk tillbakablick på hur teknologi och konst kan samspela, och exempel på hur dagens avancerade teknologi kan användas för att skapa konst och musik på helt nya sätt, och kanske till och med möjliggöra artificiell kreativitet – maskiner som skapar konst på egen hand.

Tid: 19 maj, kl 14.00-15.00
Plats: Torg 3, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs Universitet/Chalmers, Forskningsgången 3, Lindholmen, Göteborg

Comments Off

By Mathias Klang, March 2, 2011 8:51 am

Nicklas Lundblad skriver om hur man ska hantera en växande inbox. Detta är inget nytt fenomen men jag håller med Nicklas att problemet blir inte bättre. Information overload i termer av saker som måste göras kan inte lösas genom filter (Clay Shirky har fel: It’s not information overload. It’s filter failure).

Nicklas skriver alltid intressant men det som jag tyckte var speciellt viktigt var hans idé om de sjunkande förhoppningarna:

De sjunkande förhoppningarna. I dag skickar vi epostbrev med en ganska hög förhoppning om svar, och vi känner oss litet förorättade om inget svar kommer. Men jag känner redan att jag justerat mina förväntningar ganska ordentligt. Om jag i dag skickar ett “kallt” brev till någon som inte känner mig, eller som har anledning att bry sig om just mina frågor, ja, då tror jag att chansen att få svar är runt 50%. Men den borde vara lägre, och jag kan se ett scenario där vi helt enkelt inte förväntar oss svar alls på sådana brev. Och nog vore det inte helt orimligt?

Instämmer helt men jag ser även att allt handlar om perspektiv. För de som inte upplever detta problem är det otroligt svårt att få de att inse (1) deras förväntningar är alldeles för höga, (2) deras krav är för höga, och kanske (3) de är inte relevanta i min värld.

Vi löser alla våra arbeten på olika sätt och alla uppgifter är inte lika roliga. Trots att jag har många kommunikationskanaler upplever jag inte att detta är problemet (något som jag tidigare trodde skulle vara mitt problem) men det är just översvämningen på den gamla stofilen epost som är tyngst (förresten hur många gånger har vi inte läst att epost är ute eller död?)

För min del är lösningen hamsterarbete. Att sitta under regelbundna tider och maniskt rensa inboxen. Det är ett tungt och slitsamt jobb som görs med full vetskap att som en hamster i ett hjul kommer jag ingenstans.

Comments (2)

By Mathias Klang, February 11, 2011 3:28 pm

På tisdag kommer Joe Armstrong att prata på IT universitetet med rubriken: Is Erlang the answer? In that case what was the question?

Joe Armstrong var en av de tidiga uppfinnarna/utvecklarna för programmeringsspråket Erlang. Han skrev den första versionen. Programmeringsspråk är intressanta av många anledningar och det som jag finner speciellt intressant är hur en värld skapas genom dess språk. Inom programmering är just språket som skapar de rent “fysiska” “naturlagarna” som all senare utveckling kommer att följa.

Istället för en abstrakt ställer Joe ett antal frågor:

Programming languages are used to solve problems. But what problems? Erlang solves a few interesting problems.

What problem does it solve, and why are these problems interesting?

What big problems are left in computer science and how might we solve them?

What’s gone wrong with computer architectures and what can we do about it?

This talks looks back at the history of Erlang and forward to a future where one day software might actually work and be useful. Right now software is in a bit of mess, but there are ways to fix it …

Spännande! Tisdag 15 febrauri mellan 13-15.

Updatering: Här är reklambladet med mer info:

Comments (1)

By Mathias Klang, February 2, 2011 7:57 am

Christopher Intensifier Kullenberg ska hålla en föredrag ikväll kring nätet och händelserna i Egypten:

Ämne för dagen är Internet och politik med Christopher Kullenberg. Med tanke på det som händer i Egypten blir det allt tydligare att demokratirörelser på internet utgör ett hot mot världens diktaturer. Sedan internettrafiken lades ner i Egypten har nätaktivister på olika sätt försökt undgå blockaden. GSHF har därför bjudit in Christopher Kullenberg, doktorand inom vetenskapsteori vid Göteborgs universitet och en av grundarna till den svenska organisationen för nätaktivister Telecomix, som har en huvudroll i att skapa kontakt mellan Egypten och omvärlden, för att föreläsa om internet, censur och politik. Vi träffas på infoteket kl 18:00 och kommer ha mötet tillsammans med Tjänstemännens s-förening i Göteborg. Infoteket ligger vid Järntorget och skulle du ha svårt att hitta så ring någon i styrelsen, kontaktuppgifter hittar du på http://www.gshf.eu.

Tid: 18:00 – 21:00 (onsdag, 2 Feb)
Plats: Infoteket Olof Palmes plats 1, Göteborg
Värd: Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening

Comments (4)

By Mathias Klang, January 24, 2011 2:01 pm

Håller på att roa mig med att läsa olika kommuners riktlinjer för Sociala Medier och har samlat in från Katrineholm, Sundbybergs Stad, Hammarö, Region Skåne, Linköping, Karlstad, Rättvik, Norrköping, Trelleborg, Kumla, Tyresö, Kalix, Lidingö Stad & Ystad. Saknas din kommun? Skicka gärna tips!

Ett av frågorna de första frågorna som uppstår är hur man ska uppfatta skillnader mellan riktlinjer, policy och råd? Sedan är det intressant att se på hur de olika dokumenten skiljer sig åt. Jag skulle nästan vilja göra en analys av deras val av typsnitt men det faller utanför syftet med arbetet.

Målet är att se hur olika kommuner försöker reglera en ny kommunikationsteknologi i relation till en etablerad regelverk.

Comments (3)

By Mathias Klang, January 24, 2011 9:16 am

I pappersversionen av GP idag presenteras en artikel om cyberterrorism/krig och hur det krävs en internationell eller regional försvar kring detta. Problemet är att mycket av forskningen kring cyberterror är misstänkt utifrån olika grunder.

Comments Off

By Mathias Klang, December 8, 2010 12:08 pm

Tack vare Västtrafik så lyckades jag inte hålla föredraget i Uddevalla som var planerad i oktober (men mina slides hamnade online här) men nu är det dags för ett nytt försök. Imorgon åker jag till Uddevalla och håller föredraget Alla vet allt om dig!

Information från Kalendarium

Sociala medier som bloggar, twitter och facebook kan användas för att publicera allt från triviala detaljer om vardagen till viktig social information. Nyheten är att allt sparas och blir sökbart. Hur förändras vårat samhälle när inget är hemligt längre? Mathias Klang Univ lektor Göteborgsuniversitetet.

Information & Anmälan Föreläsningarna är på cirka två timmar inkl. paus. OBS! Föreläsningarna är kostnadsfria. Vi behöver din anmälan senast dagen innan föreläsningen äger rum.
När 9/12, kl 18-20
Var Högskolecentrum Bohuslän (Gropen), Östergatan 18A, Uddevalla
Anmälan Via e-post hcb@uddevalla.se eller ring 0522 – 69 61 40

Comments (15)

By Mathias Klang, December 6, 2010 9:39 am

Tydligen kritiserar man inte Assange utan mothugg. Låt mig förtydliga:

Självklart är det märkligt och fel att Assange jagas på den nivå han gör för de brott han anklagas för. Men ska vi glömma att han är anklagad för ett brott? Att det finns en brottsoffer som inte heter Assange. Självklart håller jag med att Assange bör åtnjuta den skydd som vilken annan publicist och stödjer RSF

Reportrar utan gränser, RSF, uttrycker i ett uttalande på sin hemsida på lördagen upprördhet över hur Wikileaks jagas efter de senaste publiceringarna och oro över extrema uttalanden angående frontfiguren Julian Assange från amerikanska myndighetspersoner. (Dagens Nyheter)

Men det är nödvändigt att separera Assange som person från yttrandefrihet online. Genom att agera på sättet de har gjort, genom att Wikileaks går från att vara en neutral infrastruktur för informationsspridning till att bli en egen maktfaktor. Genom att att lämna samhällsnyttan för egennyttan – skapas ett intresse och legitimitet för regeringar att diskutera begränsningar av tryck och yttrandefrihet.

Menar jag att Assange/Wikileaks skulle offras på det publicistiska altaret för nät-yttrandefrihetens skull? Nej.

Det som jag ifrågasätter är mannens motiv och ledarstil som har fått flera medarbetare att lämna organisationen. En ledarstil som har fått stödorganisationer att känna sig tvungna att avsluta sin stöd. Med stor makt kommer stor ansvar och det som syns är en brist på ansvar i en jakt på makt.

Det handlar inte om att informationen som har spridits inte skulle spridits. Det handlar om hur det sprids. Om man ser på konflikterna inom Wikileaks förstår man att det är inte självklart att alla ville att informationen skulle spridas när det gjordes. När det gäller information om kriget fanns information som utsatte civila för fara. Informationen måste spridas men att utsätta civila för fara är inte lika självklart.

Varför fattades då beslutet att sprida information som utsätter individer för fara? Kanske fattades beslutet utifrån ett utilitaristiskt perspektiv? Den totala samhällsnyttan är värd vissa individers olycka? Att någon irakier eller afghan är den kostnad vi får acceptera? I så fall är Wikileaks inte bättre än den “fiende” de påstår sig bekämpa. Och här ligger nästa problem. Wikileaks styrka är att de strävar efter öppenhet och sanning. När de anser sig att bekämpa en fiende då har målet förflyttats på ett obehagligt sätt.

När striderna kring Assange har lagt sig och kanske Wikileaks finns kvar – då är det viktigt att vi fortfarande har en yttrandefrihet online. Någon annan kan kämpa för Assange – jag vill försöka se till att vi har en yttrandefrihet kvar efter Assange-fallet.

Comments Off

By Mathias Klang, November 23, 2010 1:26 pm

Goda nyheter!! Jag har fått mer att göra

Nästa år kommer konferensen GikII 2011 hållas här i Göteborg mellan 26 – 28 juni. GikII beskriver sig själv

The first GikII event in September 2006 established itself as the first workshop in the world where the worlds of law, technology and popular culture came together. We want to discuss whether geek law exists; by the end of the workshop we had created it. Topics covered at the first workshop included surveillance strategies in the novels of Harry Potter;  how to avoid building open source killer robots; whether we need a new legal regime for the regulation of virtual property; copyright law, anime, fansubs ; comparative pornography law, TRIPS and Japanese manga; virtual world governance; the law of entropy and old computers; technophobia and technophilia; and much much more.

Hur kan man inte älska en konferens där artiklar som dessa presenteras:

• Judith Rauhofer, “The Rainbow Connection – of geeks, trolls and muppets“.
• Simon Bradshaw and Hugh Hancock, “Machinima: Game-Based Animation and the Law”.
• Steven Hetcher, “Conceptual Art, Found Art, Ephemeral Art, and Non-Art: Challenges to Copyright’s Relevance”.
• Andres Guadamuz Luddism 2.0, or How I Learned to Stop Worrying and Love the Web
• Lillian Edwards Death 2.0
• Melissa de Zwart ‘Angel(us) is my avatar!’
• Andrew Adams Seeing The Future: Free Will, Predetermination and Human Rights in the Risk Society
• Daithi Mac Sithigh I’m in ur tube blocking ur internets: The Politics, Perception and Parody of Network Neutrality Legislation
• Jordan Hatcher Drawing in Permanent Ink: A Look at Copyright Law and Tattoos
• Simon Deane-Johns We, the Lunatics, Control the Asylum

Comments Off

By Mathias Klang, November 16, 2010 11:03 am

Igår hade vi en spännande seminarie kring politisk och akademisk användning av sociala medier. Talare var Bente Kalsnes, Åsa M. Larsson, Martin Rundkvist & Lennart Guldbrandsson. Mitt eget inlägg hade rubriken Ideologier på 140 tecken och jag försökte utreda kopplingen mellan mediet och budskapet i relation till twitter.

Presentationen öppnades med en påstående att politisk kommunikation oavsett medium har till syfte att presentera – och gärna övertyga motståndare om förträffligheten i – talarens politiska övertygelse. Att formen för kommunikation har länge varit skriftlig eller muntlig framförande och att vi nu genom sociala medier har en mellanting mellan muntlighet och skriftlighet. Twitter innehåller skriftens asynkrona mönster men samtidigt i en hastighet som påminner om tal.

I talens värld finns det former och mönster. Både form, mönster och innehåll måste anpassas till lyssnaren som man försöker övertyga. För att illustrera presenterade jag några exempel Muammar al-Gaddafi som förra året skulle hålla ett 15 minuterstal inför FNs generalförsamling pratade på i 90 minuter. Där han utvecklade paranoida teorier kring svininfluensan, krävde utredning i morden Martin Luther King & John F. Kennedy, lämnade ett förslag att FN skulle flytta huvudkontor till Libyen för att slippa jet lag… (allt finns på YouTube med referat i NY Times). Men även om detta är ett exempel på missbruk av talarens roll så är Muammar al-Gaddafi inte ensam. Fidel Castro talade 4,5 timme inför generalförsamlingen i 1960 och rekordhållaren VK Krishna Menon i 1957 talade i åtta timmar (Avskrift av talet – 160 sidor – finns online här)

Dessa tal ses som skrämmande exempel och kanske ännu mer skrämmande från vår perspektiv. Har vi förlorat något, saknar vi förmågan att ta till oss det talade ordet? Under 1858 ordnades Lincoln–Douglas debatterna i USA. Den första talaren fick prata fritt i 60 minuter, hans motståndare fick svara i 90 minuter och avslutningsvis fick första talare 30 minuter att svara. Publiken måste suttit eller stått och lyssnat till tre timmars politisk tal från två kandidater – hur många skulle göra det? Skulle TV filma eller visa det?

Men det är alltför lätt att säga att det var annorlunda eller bättre förr. Att vi har förlorat något. Jag tror inte att det är sant. I ett annat exempel presenterar jag huvudtalaren i Gettysburg Edward Everett som talade i två timmar. Sedan kom Lincoln in och pratade i två minuter i vad som har blivit den mest ihågkommna talen i amerikansk politisk historia – de första meningen. “Four score and seven years ago our fathers brought forth on this continent a new nation, conceived in liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.” (Gettysburg Address)

Även i en tid då vi var vana med långa tal så vann en kool punchline. Det var något att minnas.

Sedan vänder jag mig till tekniken och hurdet var den tyska ingenjören Friedhelm Hillebrand som bestämde längden på sms meddelanden (160 tecken) genom att komma fram till vad han ansåg var en adekvat längd för kommunikation. Dvs en ingenjör, på 80-talet, på tyska bestämde hur långt ett meddelande från vem som helst till vem som helst ska vara i vilket språk som helst. Generationer av telefonutveckling har styrts av hans världsbild och twitter kortade ner hans ursprungliga 160 tecken till 140. Till detta kan man blanda in idéer kring teknologisk och språklig determinism att vi är kontrollerade av vår teknologi. Avslutningsvis gav jag exempel på situationer där kommunikation  har misslyckats på grund av avsändarens bristande förmåga att förstå sitt medium, att inte anpassa budskapet till den medie används.

Spännande diskussioner följde…

Comments (1)

By Mathias Klang, November 6, 2010 4:13 pm

SvD har gjort en undersökning av några utvalda kulturinstitutioner för att skapa en ranking i Sociala Medier. Syftet med undersökningen är att se vilka är “bäst” på sociala medier (enligt de kritiker som SvD skapat själv).

De utvalda institutionerna är: Centrala museer samt Stockholms stads museer, Statliga, regionala och kommunala teatrar samt fria grupper i Stockholm med årligt statligt stöd & Operor, symfoniorkestrar och ensembler i statlig, regional och kommunal regi.

Följande kriterier användes (Läs mer om undersökningen här):

Finns blogg på hemsidan?
Finns forum/chatt/ kommentarsmöjlighet på hemsidan?
Finns de på Facebook?
Finns ”Följ oss på Facebook”-länk på hemsidan?
Finns de på Twitter?
Finns ”Följ oss på Twitter”-länk på hemsidan?
Finns möjlighet att dela innehåll på hemsidan via flera kanaler?
Finns de på Youtube eller annan videosajt?
Finns de på Flickr eller annan fotosajt?

För varje kriterium som uppfylls klättrar institutionen ett pinnhål i rankningen. Alla nio uppfyllda kriterier ger placering ett, noll uppfyllda kriterier ger placering tio.

Det är intressant att diskutera sociala medier och att se vilka medieformer som passar olika institutioner men jag är mycket tveksam till att ranka på detta sätt. En sådan ranking innebär implicit att alla medieformer passar alla institutioner – vilket behöver inte stämma.

Risken med att ta sådana rankingar på allvar är att man uppmuntrar institutionerna att skaffa tillräckligt med social media för att “vinna” enligt SvD – men utan innehåll, kompetens eller intresse. Att vara högst rankad på SvDs lista säger ingenting om institutionernas kommunikation, delaktighet och interaktion med allmänheten – allt det säger är att de har verktyg.

Detta motsvarar att kolla om alla institutioner har skrivare och papper men inte bry sig om att se om de är skrivkunniga.

Comments Off

By Mathias Klang, November 3, 2010 10:10 pm

Under Martin Börjesson‘s föreläsning kommer idéer och kommentarer snabbt och tungt. Anteckningarna blir därefter…

Martin börjar direkt med att förklara att han inte tänker använda teknik under föreläsning och sedan går in i rasande fart med att börja med det spännande 14-talet. Intresset för 14-talet är dels uppfinningar men även att det var där vi börjar organisera oss: företaget, dubbel Italiensk bokföring, böcker, land/nation, universitet, kapital och utlåning. Men några hopp kör han snabbt vidare till uppfinningarnas 18-talet med medföljande tillväxt och kris. Allt detta med en ketchup effekt på 19-talet.

Till detta kommer en utvecklingsteori med att statsvetare och ekonomer börjar använda sig av naturvetarnas s-kurva = tillväxt och stagnation. Frågan som ställs är vad händer med tillväxten? (1) krasch, (2) plana ut, eller (3) extern faktor kommer in som förändrar grundvillkor. Tekniken är en sådan grundläggande förändring i villkoren.

Två huvudfaktorer som har skapat ett avbrott i s-kurvans självklara nedgång är teknik & människan. Teknik innehåller en enorm tillväxt i kommunikationsteknologin som skapar först en förväntad effekt men sedan utvecklas till att vara överallt och “försvinna” från vår syn – just denna osynlighet skapar en samhällsförändring. Tekniken “sipprar in” eller vi förlänger oss själva till att vara beroende av tekniken som en självklarhet. Efter detta är samhällsförändring naturligtvis självklart.

Individuell adoption av verktyg som sker på en masskultur nivå skapar ett samhälle där vi alla bidrar till utveckling av organisationer och samhälle. En människa på Facebook är ointressant men som helhet är det en maktfaktor. En enklare exempel är hur TV fungerande som nation och sedan till jorden som helhet. Boken skapade sverigebild som fylld av röda stugor – men TV skapade en global världsbild med idéer och bilder från andra kulturer.

Dessa ändringar påverkar oss och våra behov. Martin introducerar Maslows behovstrappa. De fem behoven är enligt Maslow (1 är längst ner i trappan & 5 i toppen)

1. kroppsliga behov
2. behov av trygghet
3. behov av kärlek och gemenskap
4. behov av uppskattning
5. behov av självförverkligande

Men Maslow har fel idag. Eller har mindre relevans i vår samhälle. Nu när vi har tekniken och människan i symbios är den femte nivån kanske viktigare än de andra.

Cyborgen är en ny organisationsmodell. Romerska armens organisationsform och järndisciplin skulle inte fungera om de hade samma informationsflöde. Idag är pengar inte den ultimata motivationen som det tidigare var. Vi vill inspireras till handling.

Konsekvenser av detta är en omorganisering. Mobiltelefonen skapar nya sociala strukturer eller raserar sociala barriärer. Istället för att kontakta hierarkin googlar man till svaret eller rätt människa. Detta skapar en anti- hierarki och en horizontalisering av samhället. Vi pratar med människor som har liknande världsbilder och inte uppåt eller neråt i hierarkin.

På en samhällsnivå drabbas “traditionell” reglering eftersom folket kan organisera sig genom teknik. Frågan är hur skulle samhället kontrollera teknologin som vi alla använder. Samtidigt “kontrolleras” vi av tekniska begränsningar som finns inbyggda i vår teknik. Dessa tekniska begränsningar får sociala återverkningar. Tex maxlängden på YouTube film eller möjlighet att maila alla i större Facebooksgrupper. Frågor och diskussioner utbryter!