Category: politik

Future Challenges söker nordiska bloggare med engagemang

comments Comments Off
By , February 17, 2012 2:46 pm

Jag fick en intressant fråga som jag vill slänga ut direkt. Den spännande organisationen Future Challenges söker engagerade bloggare som vill vara med i deras globala team. Nordiska bloggare kan arbeta utifrån en lokal perspektiv http://futurechallenges.org/local-views/ och/eller utifrån globala teman. Idag har de 100 bloggare från 55 länder i nätverket www.futurechallenges.org

Mer info om Future Challenges:

Future Challenges affect everyone. They concern all of us, not only a handful of decision-makers. We are highly and widely connected people living in a interdependent world, people of different cultures, religions and political backgrounds. We all share the same common basic values. The internet gives us a face and the opportunity to take part in the global commons debate. Fc-Org invites you to step into this global forum and join the conversation.

“FutureChallenges” is an initiative of the Bertelsmann Foundation. Politically nonpartisan, the Bertelsmann Stiftung is a place where people come together to create forward-looking change. Our project work involves more than just developing compelling ideas. We are committed to ”helpfully improving the way things are,” to quote Reinhard Mohn, the Bertelsmann Stiftung’s founder (read more).

We inhabit an increasingly interconnected world, yet today’s policymakers and advisors view each issue in a vacuum, focusing primarily on the near-term impacts. Efforts to improve this system and broaden the field of vision of our policymakers are critical today, and will be into the 21st century.

The central goal of this project is to help policymakers, communities, and citizens understand how some of today’s most significant issues are likely to interact and to encourage them to act on this information.

Fem problem med polisnärvaro på Facebook

By , January 11, 2012 12:34 pm

Jag blev intervjuad om, och ställde mig kritisk till, att Göteborgspolisen skulle använda sig av Facebook som en kommunikationskanal mellan myndigheten och medborgare. Av naturliga skäl blev mitt inslag nerkortad för att passa in i formatet men jag har egentligen fem bekymmer med myndighetsnärvaro på Facebook – och detta gäller särskild polisen med tanke på deras ställning.

Inget av denna kritik handlar om polisens spanings- eller övervakningsarbete i sig.

En Facebooksida för polisen kan naturligtvis användas för att skicka ut allmän information (lås dörren, tänk på ficktjuvar osv) men kommer även att skapa en ökad möjlighet till kommunikation. Detta innebär att medborgare (och andra Facebookanvändare) kommer att skicka information till Polisen via deras Facebooksida. Även om polisen menar att sidan inte skall användas till detta så kommer inte vi läsa regelverket utan vi kommer att berätta saker till dom genom denna kanal.

1. Infrastruktur: FRA, PUL & förtal
All information som skrivs på Facebook skickas till servrar i USA. Detta innebär att all information som någon användare väljer att delge polisen via Facebook hamnar på servrar i USA. Informationen tas inte bort, den raderas inte även om den raderas av polisen eller användaren som skickade materialet.

FRA-lagen har gett Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. All kommunikation via Facebook passerar Sveriges gränser och omfattas därför av FRA-lagen.

Personuppgiftslagen (PUL) behandlar all slags behandling av personuppgifter och sätter speciellt vikt på behandling av känsliga personuppgifter. Information rörande brott och kriminalitet faller in under begreppet känsliga personuppgifter. Naturligtvis finns undantag för myndighetsutövning inom PUL eftersom lagstiftningen inte skall kunna agera som ett hinder för tex polisarbete. Men det som är bekymmersamt är frågan om det är nödvändigt att polisen tar risker med personlig data och samarbetar med utländska privata företag för att samla in data (se mer nedan punkt 3).

Förtal. ”Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.” Självklart kan inte förtalsbrottet (BrB 5 kap) förhindra vanlig polisär arbete men det är värt att ställa frågan kring hur information som kommer in till polisen via Facebook kommer användas av Facebook (se mer nedan punkt 3).

2. Statens regleringsansvar
När myndigheter bygger sin kommunikation på utländska, privata aktörers infrastruktur är det viktigt att överväga vilka konsekvenser dessa handlingar får. Här ser jag tre problem (a) resursfrågan (b) exklusivitet (c) användaravtalet.

Resursfrågan handlar om att skapa ytterligare en kanal som måste övervakas. Dessa resurser tas från andra aktiviteter. Därför måste en resursfördelningsavvägning göras.

Exklusivitet: För att medborgare (och andra) skall kunna nyttja denna tjänst som polisen upprättar måste de i sin tur gå med i Facebook. Detta innebär i förlängningen att staten i princip agerar försäljare åt ett privat företag.

Användaravtalet: För att kunna använda Facebook krävs att man accepterar en lång och invecklat serie användaravtal. Dessa avtal är svåra att läsa, inte lätta att förstå och ändras utan förvarning eller meddelande.

Regelverket som existerar mellan svenska myndigheter och befolkning är demokratiskt utarbetat och transparent genomförd. Men om vår kommunikation till våra myndigheter går genom privata aktörers avtal riskerar vår demokratiska öppna kommunikation förvridas och missbrukas.

3. Facebooks användande av data
Facebook finns för att samla data om Facebookanvändare. Det finns ingen altruism eller samhällsnytta. Facebook använder all data som samlas in för att bygga profiler över oss och återskapa den världsbild som de tror vi vill ha (detta är en betydligt allvarligare diskussion än jag får plats med här – jag rekommenderar Eli Parisers bok The Filter Bubble) Dessutom säljer Facebook vår data till andra företag och organisationer samt lämnar ut det till myndigheter.

4. Amerikanska statens tillgång till data
Genom Electronic Communications Privacy Act (1986) kan amerikanska myndigheter ta del av material som ligger ”i molnet” dvs på Facebook, gmail och andra servrar om det är äldre än 180 dagar eftersom det anses som övergivet. Detta innebär att allt du skrev på Facebook för mer än 6 månader sedan är öppet för amerikanska myndigheter. Jämför detta med skyddet för information som du lagrar i hemmet eller på din dator – där krävs en husrannsakningsorder.

5. Säkerhet
En sista punkt handlar om säkerhet. Självklart förväntar jag mig att polisen har säkra system men deras kommunikation via Facebook kan inte bli säkrare än Facebooks infrastruktur. Naturligtvis förväntar jag mig att polisen är varsamma och kloka med sina lösenord men hur är det bland användare som kommunicerar med polisen. En liten sak kanske men bör inte myndigheter tänka på även detta.

Demokratins nytta och gränser

comments Comments Off
By , February 2, 2011 8:08 am

Det händer mycket i Göteborg ikväll. Inte bara filmfestival men två föredrag som jag gärna skulle vara på går samtidigt. Christopher Kullenberg pratar om Internet och Egyptien och samtidigt pratar Christian Munthe om demokratins legitimitet.

FilosoForum: Hur ska demokratin berättigas? Vad avgör demokratins legitimitet? Är demokratin och dess beslut värdefulla? Är den nyttig? Vilka är demokratins gränser och hur omfattande ska de vara? Vem ska till exempel få vara med och rösta om vilka frågor? Hur ser idéerna ut i den politiska filosofin?

Onsdag 2 februari 2011, kl 19.00

Restaurang Trappan, Folkets Hus Järntorget, Göteborg

ABF Göteborg

Svårt val…

En bra idé med en dålig ledare

By , December 4, 2010 9:53 am

Egentligen är jag trött på att världen blir chockerad över kabelgate. Är det någon som egentligen blir chockerad över sanningen att politik på internationell nivå handlar om en byteshandel och småaktig skvallrande? Politiker som blir upprörda över de läkta informationen har svårt att bevisa reell skada utan vad det handlar om är att skitiga affärer kommer till ytan och dåliga överenskommelser blir tillintetgjorda… Och ingen diplomat har rena händer.

En fantatisk exempel på detta är när Wikileaks cabelgate avslöjar det som många misstänkte att US står bakom skrivandet av spaniens nya skärpta upphovsrättslagstiftning. Frågan är nu om den spanska lagen kommer rösta igenom nu när det är så tydligt att någon annan stat har gjort deras hemläxa.

Annars har jag svårt med Wikileaks. Jag störs att en sådan god idé drivs av en maktfullkomlig människa som har så stor behov av att medialiseras. Projektet Wikileaks skadas av att Assange är den han är. Wikileaks går över gränsen när Assange lägger sig i politiken genom att mena att Clinton bör avgå – det kanske hon borde och det har Assange rätt att tänka – men han skadar bara Wikileaks projektet.

Sedan hela hans personliga beteende och martyrskapet som han försöker skapa orkar jag inte ens kommentera. Om det är någon som borde avgå så är det kanske Assange – för Wikileaks skull.

Ideologier på 140 tecken

comments Comments Off
By , November 16, 2010 11:03 am

Igår hade vi en spännande seminarie kring politisk och akademisk användning av sociala medier. Talare var Bente Kalsnes, Åsa M. Larsson, Martin Rundkvist & Lennart Guldbrandsson. Mitt eget inlägg hade rubriken Ideologier på 140 tecken och jag försökte utreda kopplingen mellan mediet och budskapet i relation till twitter.

Presentationen öppnades med en påstående att politisk kommunikation oavsett medium har till syfte att presentera – och gärna övertyga motståndare om förträffligheten i – talarens politiska övertygelse. Att formen för kommunikation har länge varit skriftlig eller muntlig framförande och att vi nu genom sociala medier har en mellanting mellan muntlighet och skriftlighet. Twitter innehåller skriftens asynkrona mönster men samtidigt i en hastighet som påminner om tal.

I talens värld finns det former och mönster. Både form, mönster och innehåll måste anpassas till lyssnaren som man försöker övertyga. För att illustrera presenterade jag några exempel Muammar al-Gaddafi som förra året skulle hålla ett 15 minuterstal inför FNs generalförsamling pratade på i 90 minuter. Där han utvecklade paranoida teorier kring svininfluensan, krävde utredning i morden Martin Luther King & John F. Kennedy, lämnade ett förslag att FN skulle flytta huvudkontor till Libyen för att slippa jet lag… (allt finns på YouTube med referat i NY Times). Men även om detta är ett exempel på missbruk av talarens roll så är Muammar al-Gaddafi inte ensam. Fidel Castro talade 4,5 timme inför generalförsamlingen i 1960 och rekordhållaren VK Krishna Menon i 1957 talade i åtta timmar (Avskrift av talet – 160 sidor – finns online här)

Dessa tal ses som skrämmande exempel och kanske ännu mer skrämmande från vår perspektiv. Har vi förlorat något, saknar vi förmågan att ta till oss det talade ordet? Under 1858 ordnades Lincoln–Douglas debatterna i USA. Den första talaren fick prata fritt i 60 minuter, hans motståndare fick svara i 90 minuter och avslutningsvis fick första talare 30 minuter att svara. Publiken måste suttit eller stått och lyssnat till tre timmars politisk tal från två kandidater – hur många skulle göra det? Skulle TV filma eller visa det?

Men det är alltför lätt att säga att det var annorlunda eller bättre förr. Att vi har förlorat något. Jag tror inte att det är sant. I ett annat exempel presenterar jag huvudtalaren i Gettysburg Edward Everett som talade i två timmar. Sedan kom Lincoln in och pratade i två minuter i vad som har blivit den mest ihågkommna talen i amerikansk politisk historia – de första meningen. “Four score and seven years ago our fathers brought forth on this continent a new nation, conceived in liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.” (Gettysburg Address)

Även i en tid då vi var vana med långa tal så vann en kool punchline. Det var något att minnas.

Sedan vänder jag mig till tekniken och hurdet var den tyska ingenjören Friedhelm Hillebrand som bestämde längden på sms meddelanden (160 tecken) genom att komma fram till vad han ansåg var en adekvat längd för kommunikation. Dvs en ingenjör, på 80-talet, på tyska bestämde hur långt ett meddelande från vem som helst till vem som helst ska vara i vilket språk som helst. Generationer av telefonutveckling har styrts av hans världsbild och twitter kortade ner hans ursprungliga 160 tecken till 140. Till detta kan man blanda in idéer kring teknologisk och språklig determinism att vi är kontrollerade av vår teknologi. Avslutningsvis gav jag exempel på situationer där kommunikation  har misslyckats på grund av avsändarens bristande förmåga att förstå sitt medium, att inte anpassa budskapet till den medie används.

Spännande diskussioner följde…

Sociala Medier i politisk och akademisk kommunikation

By , November 11, 2010 11:54 am

På måndag håller vi en seminarium kring Sociala Medier i politisk och akademisk kommunikation

Är din forskning relevant om den inte finns på Facebook? Vad är en politiker som inte twittrar? Bör bloggande räknas in i den akademiska meriteringssystem? Vem ansvarar för en tweet?

Kommunikation har alltid varit grundpelaren inom politik och akademin men vad händer när kommunikationsmodeller förändras? Sociala Medier skapar en möjlighet för en masskommunikation som inte handlar enbart om att kommunicera till en mängd människor utan innebär att mängden kan kommunicera med varandra.

Talare och ämne är:

Tredje uppgiften på nätet. Eller hur bloggen räddade mitt liv…
Åsa M Larsson, Arkeolog och forskare. Har under åren hunnit gräva från Skåne till Dalälven i lera och träskmark, paleolitikum i Georgien och medeltida gravar i Prag. Disputerade vid Uppsala universitet 2009. Numera verksamhetschef vid den arkeologiska grävfirman SAU. Hållit igång vetenskapsbloggen Ting & Tankar sedan maj 2007.

Samarbeta med allmänheten. En forskare ser på sin medverkan i Wikipedia
Martin Rundkvist är arkeolog, tidskriftsredaktör och bloggare. Han är också en av mycket få forskare inom sitt ämne som medverkar på Wikipedia. Rundkvist kommer att tala om hur det är att samarbeta med wikipedianer som intresserar sig för arkeologi och äldre historia.

Wikipedia – en plats för forskare?
Lennart Guldbrandsson, Ordförande för Wikimedia Sverige och långvarig wikipedian. Har skrivit boken Så fungerar Wikipedia och broschyren Wikipedia i skolan. Guldbrandsson pratar om “Wikipedia – en plats för forskare?” En beskrivning av den ibland svåra situationen när forskare möter Wikipedia, och likheter och olikheter mellan de två världarna. Om vi har tid också några tips för hur man lyckas på Wikipedia.

Politisk engasjement i sosiale medier
Bente Kalsnes, kommunikasjonsrådgiver i Origo er foredragsholder og blogger. De siste ti årene har hun skrevet om kommunikasjonsteknologi i Dagbladet, Morgenbladet, Forskning.no og Mandag Morgen.Hun blogger om nye kommunikasjonstrender og sosiale nettverk i Origo-bloggen og er initativtaker til Girl Geek Dinners i Oslo. Kalsnes har en mastergrad i kommunikasjonsteknologi fra Georgetown University.

Ryms ideologier på 140 tecken?
Mathias Klang, forskare med fokus på sociala medier och deras konsekvenser med fokus på de samhällsförändringar som dessa medier medför. Bland hans tidigare arbete kring kopplingen mellan teknik och demokrati finns Human Rights in the Digital Age (2005) och Disruptive Technology: Effects of Technology Regulation on Democracy (2006). Mathias kommer att prata om kopplingen mellan sociala medier och politisk kommunikation.

Plats Institutionen för tillämpad informationsteknologi forskningsgången 6, lokal von Neuman (plan 2), Tid måndag 15/11 tid kl 13-16


Spaghetti Open Data

comments Comments Off
By , November 6, 2010 2:54 pm

För några dagar sedan meddelade Alberto Cottica (författare till boken Wikicrazia) en viktig steg för öppenhet och offentlighet i Italien

A few weeks ago, after a happy hour in Rome, people started spontaneously to share links on Italian open data and tools to crunch them with. With a few others, I thought it would be nice to collect these links in one place, a sort of one stop shop for people interested in transparency not just in theory, but in the practice of extracting information from public data. One thing led to another, and today Spaghetti Open Data is born.

Spaghetti Open Data förklarar vikten av öppenhet till offentlig data i den engelska texten om projektet:

Consider it a gift. For all its shortcomings, our democracy is a great gift from the past generations: the least we can do is take care of it as best as we can.

Grunden till demokratin är öppenhet. Utan öppenhet och yttrandefrihet är demokrati handikappade eller rentav värdelös. Samtidigt som vi nu har teknik för att öka öppenheten och gör insyn möjlig på en nivå som tidigare var omöjlig så innebär inte detta att det sker automatiskt. Initiativ som spaghetti öppen data ger oss ett utmärkt exempel på steg i rätt riktning.

Dawkins: Sharing is caring! (…is Hitler?)

By , September 20, 2010 12:35 pm

Professor Richard Dawkins är en personlig hjälte. Han skriver fantastiskt med en klarhet som får läsaren att häpna och leder till oundvikliga slutsatser. Nu dessutom får jag reda på via Fajaf att han dessutom stödjer fildelning (på sätt och vis). Hans senaste dokumentär, Faith School Menace handlar om religiösa friskolor negativa effekt på ungdomar. Filmen visades på Channel 4 förra månaden. När den diskuterades i en kommentartråd på hans hemsida och någon skrev att de inte kunde se dokumentären tipsade Dawkins om bland annat The Pirate Bay som en lösning.

En tolkning är att han ser att det viktigaste är att budskapet sprids. Nedan är en skrämdump av kommentarerna:

När vi ändå är på ämnet Richard Dawkins känns det intressant att berätta att han har gått ut och rättat till några väsentliga felaktigheter som påven påstod under hans resa till Storbrittanien. Påven menade att ateismen var farlig och att Hitlers ateism låg bakom judeutrotningen. Detta är hårresande fel och otroligt enkelt att motbevisa. Under protesterna i London talade Dawkins och pekade på dessa felaktigheter se Richard Dawkins’ unedited speech at ‘Protest the Pope’ march in London – Richard Dawkins takes the piss out of Pope Ratzinger in London on Saturday. GrrlScientist skriver:

If you, like I, could not attend the “Protest the Pope” rally in London this past weekend, you’ll want to see this. This amateur video captures Richard Dawkins’ short but empassioned response to Pope Ratzinger’s weak attempt to confuse the public by claiming that Hitler was an atheist, and it was his supposed atheism that led to the Holocaust. Of course, Ratzinger conveniently ignores the fact that Hitler made no secret of his Roman Catholicism and in fact, Hitler used remarkably Catholic-sounding arguments to defend his indefensible actions.

Det är inte varje dag man kan få med Pirate Bay, Hitler och Påven i samma blogginlägg. Men vänta! Innebär detta att fildelning = ateism = Hitler?

När stater ber Google radera

comments Comments Off
By , April 29, 2010 5:19 am

Google har utvecklat en intressant verktyg som illustrerar förfrågningar från regeringar att ta bort information från Google. Verktyget illustrerar även statliga begäran för tillgång till information om google anvanvändare.

Like other technology and communications companies, we regularly receive requests from government agencies around the world to remove content from our services, or provide information about users of our services and products. The map shows the number of requests that we received between July 1, 2009 and December 31, 2009, with certain limitations.

Informationen är ingen perfekt bild av verkligheten (läs mer på FAQ) men utgör en bra illustration och utgångspunkt för diskussion.

(via FAJAF blog)

Hobbykurser finns inte

By , January 31, 2010 4:04 pm

Högskoleministern Tobias Krantz ogillar något som han kallar hobbykurser och har satt igång en process för att få bort dom från universitet och högskolor (Aftonbladet, Metro)

- Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet. De studenter som tar sig tid att läsa en kurs på högskolan ska veta att den håller hög kvalitet, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz.

Krantz verkar ha svårt att skilja på kvalité och ämne. Även om det finns kurser som kan beskrivas som hobbykurser så kan dessa bedrivas med otroligt hög kvalité.

Nästa fråga är skulle en hobbykurs kunna vara? Ska man mäta hobby som något som inte bidrar till jobb, inkomst eller fast lön? Då bör en hel hög med kurser tas bort… ska vi börja med teologi? Det finns ingen sätt att på förhand bestämma vad som ger utdelning.

Ta till exempel kursen Bloggens teori och praktik (som jag skrivit om tidigare) som har getts som exempel. Bloggande ses som centralt inom ämnen som politik, marknadsföring, kreativt skapande, aktivism och ideell verksamhet. Bloggande har anklagats för att vara orsak till den stora tidningsdöden runt om i världen och har varit medeln till politiska avslöjanden.  Men trots detta så ska det tydligen räknas till “hobby”. Jan Nolin och Margareta Lundberg Rodin skriver en bra svar som visar hur fel det är att se bloggkursen som en hobby i dagens samhälle.

Krantz har en smal syn på kunskap och verkar tro att en centralstyrd utbud utan onödiga kurser är vad som behövs. Detta centralplanering som nonchalerar vad marknaden vill ha borde egentligen komma från en paternalistisk politiker… men nix han är folkpartist.

Marcin de Kaminski skriver

Här handlar det dock inte bara om en taskig syn på internet, utan också en märklig syn på kunskap. Även om bloggande för den som är med i gemet kan tyckas enkelt, och för den som inte bryr sig nämnvärt kan verka trivialt så borde det finnas ett intresse av att vetenskaplifiera alla typer av samhällsfenomen.

Vissa kurser kan kännas mer meningslösa ut mitt perspektiv men detta gör dom inte till hobbykurser. Att försöka styra utbildning genom att ta bort högskolornas och studenterna valfrihet är ett stort misstag eftersom det förutsätter att någon (Krantz kanske tror att han kan?) vet bättre och kan förutspå framtiden…

Vill bara påminna Krantz om ett bra citat från Niels Bohr:

Prediction is extremely difficult. Especially about the future.

Måste en god handling göra ont?

By , January 28, 2010 7:12 pm

Vad innebär det att vi går med i stödgrupper på Facebook? Eller att skapa en protestsajt? Eller driva en anti-något blog? Spelar vår politiska aktiviteter online någon roll i verklighet? Läser alla vad grupperna handlar om innan de går med?

Det finns få lyckade berättelser. I 2007 lyckades engelska studentprotester på Facebook åstadkomma en ändring av en banks lånevillkor. Men innebär få berättelser att webben inte har en verklig påverkan?

Ett av problemen med politisk delaktighet online är att det är enkelt. Motståndslös motstånd. Och de som man protesterar emot vet att det som händer online är genomfört av människor som egentligen inte är beredda att driva frågan vidare.

Immanuel Kant som god tysk pliktetiker letade länge efter en norm som han kunde ligga till grund för all rätt handling. Han ville veta när han var tvungen att agera. Inte för att det var lusfylld eller empatiskt utan på grund av att det var tvång. Hans arbete med detta kom att summeras i det kategoriska imperativet som presenteras i Grundläggning av sedernas metafysik (1785):

Handla endast efter den maxim om vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag.

Om man tar detta och tolkar det motsatsvis så bör inte handlande online ha någon betydelse – eller?

Men det kan inte vara helt värdelöst med kommunikation, med att upplysa andra om orättvisor och att – även på en låg nivå – visa sitt missnöje. Filosofen Peter Singer beskriver civil olydnad är ett sätt för en minoritet i en demokrati att uppmärksamma en majoritet om en orättvisa. Men i en värld som överflöder av information kan man trycka igenom med “rätt” information?

Vet inte om detta skulle hjälpa någon annan än mig…

Debatt ikväll Paracastextilierna

comments Comments Off
By , January 26, 2010 4:57 pm

Ikväll är det en spännande diskussion om de peruanska Paracastextilierna

I utställningen En stulen värld visas de peruanska Paracastextilierna. Centralt i utställningen är sättet på vilket textilierna kom att hamna i Sverige; de smugglades in.
I ett brev ställt till UD kräver nu Peru tillbaka samtliga Paracastextilier som finns på museet. Formellt tillhör de allra flesta Göteborgs stad, men förvaltas av Världskulturmuseet enligt ett avtal upprättat 2005 mellan Statens museer för världskultur och kommunen.

Vilka argument talar för eller emot ett återförande av textilierna till Peru? Välkommen till en paneldebatt med några representanter för de berörda parterna, samt journalister med åsikter i ämnet. Debatten beräknas pågå i cirka en och en halv timme.

Naturligtvis är det konstigt att textilierna finns i Göteborg men är det rätt att lämna dom till Peru? Textilierna är c:a 2 000 gamla medans Peru är knappt 200 år gammal. Och om vi lämnar bort dom vem skall betala kostnader och de kostnader sverige har haft för deras bevarande? Intressanta frågor.

Kl 18 – Visning av utställningen En stulen värld.
Kl 19 – Debatten startar i museitrappan.

Panelen består av:
Perus ambassadör Gilbert Chauney
Torgny Nordin, frilans i GP
Stefan Jonsson, kritiker på DN
Staffan Lundén, Museion
Adriana Munoz, Världskulturmuseet
Samtalsledare: Björn Sandmark, Chef Göteborgs kulturförvaltning

Förtydligande inom upphovsrätten

By , December 17, 2009 7:46 am

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Henrik von Sydow & Per Schlingmann att Moderaterna byter linje i upphovsrättsfrågan och lägger fram tre reformer av dagens upphovsrätt. Det handlar inte om en revolution eller ens en storartad reform. Men det är en absolut intressant förtydligande.

Sverige borde införa ett standardförfarande genom vilket upphovsmän kan välja att frivilligt korta ned eller avskaffa sin upphovsrätt. På detta sätt skulle de upphovsmän som önskar, enklare kunna sprida sina verk till den ”intellektuella allmänningen”…

I de fall där det är oklart vem som är upphovsman och rättighetsinnehavare kan vi tala om så kallade föräldralösa verk. I ett oklart rättsläge skulle staten med förhållandevis enkla medel kunna bidra till att tydliggöra när upphovsrätten gäller och när den inte gör det genom att införa ett registreringsförfarande. Det skulle kunna vara ett nätbaserat standardförfarande som måste genomgås för att få använda föräldralösa verk…

Vi ska verka för att en ursprungslandsprincip för rättighetsklarering införs. Har rättigheter klarerats i ett land ska tjänsten också kunna erbjudas i alla andra medlemsstater. Det ger Sverige och svenska företag bättre förutsättningar för att vara basen för tjänsteinnovation på hela den europeiska marknaden.

Självklart behövs det mer än detta. Och alla kommer skrika att detta är inte tillräckligt (det är det inte heller) men innan vi kommer dit är det tid för en kort paus för att slås med häpnad att förändring håller faktiskt på att ske här och nu.

Några tidiga kommentarer kommer från Nicklas Noterar, Johan Westerholm, & Magnihasa.

Tisdag, Troberg & iPred

By , December 15, 2009 1:36 pm

Ikväll ska Anna Troberg prata om Ipred på IT Universitetet, Lindholmen Torg 2 mellan 18:00-20:00. Anna är författare och andre vice ordförande för Piratpartiet. Så här skriver hon på sin blog:

Ämnet för dagen är alltså Ipred. Det är ju ett ganska deprimerande ämne, men det beror lite på hur man ser på det hela. Eftersom jag är kulturknutte (nej, Unni, inte kulturKOFTA. Någon måtta får det ju ändå vara!) så tänker jag anlägga ett kulturperspektiv på det hela. Till syvende och sist är det ju det det handlar om: Hur ska vi forma kulturlandskapet? Hur ska vi ta hand om de som skapar och de som konsumerar kultur? Och vad får kultur kosta ur ett integritetsperspektiv? Och en massa annat naturligtvis.

Dagen till ära har jag dessutom gjort en flådig PowerPoint-presentation. (Ja, jag använder PowerPoint… Mera culpa! Mea culpa! Jag lovar att klä mig i säck och aska och späka mig själv lagom mycket flr det.) Jag har inte fyllt den med blinkande pilar och bilder som far hit och dit, men jag kan i alla fall avslöja att ni som sett “Jaws” och “Hitta Nemo” kommer att känna igen er. Jag kommer att lägga upp presentationen på Slideshare.com, så småningom. Och om jag inte missminner mig, så tror jag att det hela kommer att Bambusas, så att jag kan länka till en Bambuserfilm också. (Det betyder dessutom att alla eventuella misstag kommer att förevigas i offentlighetens ljus… Oh, the joy!)

Det hela går av stapeln 18:00-20:00 i föreläsningssal “Torg 2″, IT-universitetet, Lindholmen. Kom dit eller var en fyrkant!

Swartz rockar! Massövervakning och motstånd

By , November 12, 2009 7:27 pm

Oscar Swartz bygger upp sina argument metodiskt och lugnt. Teoretiska nedslag i Benthams Panopticon & Foucaults Discipline and Punish varvas med moderna politiker – kan en övervakad människa någonsin känna sig fri? Det vanliga argumentet ”Men har vi verkligen något att frukta? Vi kanske inte har något att dölja.” Kontrades elegant med detta snygga citat från Kardinal Richelieu:

If you give me six lines written by the most honest man, I will find something in them to hang him.

Några av de grundläggande byggstenarna i hans argumentation:

  1. Diktatur kan byggas genom demokratiska ordningar
  2. Skadliga bomber kan skickas via vanlig post men vi kräver inte legitimation av postens användare – dvs det handlar inte om en modernisering.
  3. Med terror som bakgrund agerade förra justitieministern Bodström i Europa för att skapa en stark övervakning av kommunikation.
  4. Vi ska inte behöva förklara varför vi inte ska övervakas

FRA skapar en parallell statlig nät, ett svart hål som suger in information. Statens roll blir det svåra att försöka reglera en verklighet som de inte förstår. Vad är det som är tekniskt möjligt? Oscar ger exempel från Narus Intercept Portal lawful intercept men vad som är lagligt bestäms av lagen i landet dvs köparlandet. Det finns alltså ingen kontroll.

Gammalmedia v. Nyhetsmedia: FRA diskussionen fördes via bloggar. Det mest diskuterade inläggen handlade om FRA (4/6 2008). Kampanjen mot FRA beskrivs dag för dag hur argument och inslag arbetades. Det blev ett av Sveriges mest lyckade aktiviskampanjer sett utifrån deltagande och organisation. Men trots detta gick lagförslaget igenom.

Med utgångspunkt från sin debattartikel (”Telia måste ta strid mot FRA” SvD) argumenterar Oscar att det fortfarande finns en möjlighet. För att förhindra FRAs negativa konsekvenser är att Telia (Telia äger nästintill all kabel) måste vägra att samarbeta och kämpa för kundernas integritet. Hur kan vi påverka dem att göra det? Genom hotet att överge Telia som företag!

How To Get Rid Of Stretch Marks Fast

Panorama Theme by Themocracy