Comments (3)

By Mathias Klang, May 16, 2012 10:29 am

Nästa vecka är det dags för  ett nytt öppet föredrag med rubriken Sociala Myndigheter: Sociala medier och myndighetsrollen. Föreläsningen är gratis och öppet för alla som är intresserade (även om det kallas för internföreläsning).

Sociala medier presenterar ett nytt sätt att kommunicera till, och lyssna till, vår omgivning. Många myndigheter har varit snabba med att använda sig av dessa nya verktyg och applikationer i sin verksamhet, många tjänstemän har börjat sudda ut gränserna mellan privat/offentlig kommunikation genom att delta i samtal. Detta har väkt frågor kring vad myndigheter bör eller får göra med sociala medier. Föreläsningen syftar till att förtydliga vilka regler som gäller för myndigheters användning av sociala medier.

Datum: 2012-05-24

Tid: 10:00 – 12:00

Plats: Universitetsbyggnaden – Vasaparken, Sal 10

Sista anmälningsdag: Vi ser helst att ni anmäler er före 2012-05-21 kl. 17:00.

Comments (6)

By Mathias Klang, November 13, 2010 12:42 pm

Kan man göra sig skyldig till upphovsrättsintrång när man länkar till material på webben?

I veckan avslutades Canal Plus eller streamingfallet som handlade om en man som samlade länkar på sin hemsida som ledde den som klickade vidare till

”…den nätadress som gav tillgång till den streaminglänk som innehöll sändningarna av ishockeymatcherna och att sändningarna omedelbart blev tillgängliga och kunde ses på besökarens egen dator.” (från domslutet)

Alltså han länkade till en sida där länkar till matcher fanns.

Mycket utrymme i domslutet ägnas till diskussionen om upphovsrätt skall gälla på hockeymatcher Tingsrätten skriver:

“En förutsättning för att ett verk ska föreligga i upphovsrättslagens mening är att det är resultatet av en individuell andligt skapande verksamhet. Verket ska uppvisa självständighet och originalitet. Några egentliga kvalitativa eller kvantitativa krav ställs inte. Även ett helt okomplicerat verk får upphovsrättsligt skydd, om det är tillräckligt originellt.” (från domslutet)

Om glömmer bort för en stund att det är omöjligt att bedöma originalitet utan kvalitativa eller kvantitativa krav så fortsätter domslutet med en långt utdrag från experten Jan Rosén som menar att kombinationen av saker som kameraklipp och vinklar skapar ett verk (Marianne Levin är oenig)

Jag kan på sätt och vis köpa argumentet att inspelningen av hockeymatcher har upphovsrättsligt skydd dock skulle jag vilja veta mer om inspelningen är en inspelning och har fixerats i ett medium eftersom utan en sådan fixering är det enbart en revy av verklighet för att skyddas måste urvalet fixeras.

När Tingsrätten sedan kommer fram till att de följer Jan Roséns linje verkar de helt släppa all intresse i vidare utredning. Det som saknas i domslutet är en utredning kring länkar som länkar till sidor med andra länkar som leder till streamade matcher.

Genom att fixera på upphovsrätt och släppa det tekniskt komplicerade länkande skapas en illusion av enkelhet i handlandet. Upphovsrätten är praktiskt eftersom den inte kräver av upphovsrättsinnehavaren att skydda sig (oavsett vad de vet om verkligheten). Den kräver inte heller någon större bakgrund till varför den som kränker handlar som han gör. Genom streamingfallet ser vi åter igen hur upphovsrätten skall töjas ut för att reglera onlinebeteende som vi inte ”tycker om”.

Ossi Carp (@ossicarp) har skrivit en mycket bra artikel i DN som utreder bakgrunden och presenterar experternas (Jan Rosén och Marianne Levin) åsikter om fallet.

Problemet är de konsekvenser som uppstår från en sådan domslut. Om man följer deras logik så är man skyldig till upphovsrättsintrång om man:

1. länkar till material som man vet är skyddade av upphovsrätt
2. länkar till The Pirate Bay där upphovsrättsskyddat material kan förekomma
3. länkar överhuvudtaget utan tillstånd

En konsekvent tillämämpning av Tingsrättens logik innebär att Webbanvändning är olagligt och obrukbar eftersom man inte kan klicka eller skapa länkar utan att be om lov först.

Canal Plus borde skickats hem. Det oönskade beteendet kunde lösas genom andra strategier. Enkla lösenord kunde användas och regleras genom avtal – då hade spridande av länkar varit dataintrång vilket enligt min mening had följt en bättre logik och inte kastat upp dessa skrattretande resultat. Det hade till och med varit möjligt att tillämpa dataintrång utan lösenord och avtal men då hade det varit svårare att bevisa skulden.

Och här ligger problemet. Upphovsrätten är en elegant skapelse från en annan tid. Den som skapade något blev ägare (rättighetsinnehavare) utan krångel och kunde söka skydd utan problem. Men det är just dess elegans och enkelhet som gör den sårbar för missbruk – som detta fall bevisar. Och missbrukets konsekvenser blir en Kafkaliknande korruption av upphovsrättens ideal.

Detta syns inte minst i det att Tingsrätten öppnar sitt domslut med “Upphovsrättslagen ger upphovsrätt till den som skapar litterära och konstnärliga verk.” och utan problem diskuterar inspelningar av sport! Utan att ens erkänna den mentala akrobatik som skulle krävas för att få sportinspelning till att bli litteratur eller konst.

Upphovsrätten har blivit en slasktratt som pga av dess enkelhet hålls gisslan och används till allt. Dess logik försvinner och den blir trasigare och trasigare. Bara väl skolade jurister kan mena (utan cynism eller skrattanfall) att den fungerar så som den var tänkt och streamingmålet är ytterligare bevis på detta.

Urval av tidigare diskussioner kring länkars legalitet:

En av de tidigaste diskussionerna kring internetlänkar och upphovsrätt kom 1996 i samband med Shetland Times v. Shetland News fallet där handlade det om en nättidning som länkade in skrifter från en annan tidning och presenterade texterna som sina egna. I sin utredning över fallet skrev James P. Connolly & Scott Cameron artikeln Fair Dealing in Webbed Links of Shetland Yarns Shetlandfallet avslutades med en överenskommelse mellan parterna.

1997 kom Ticketmaster v. Microsoft där parterna kom överens i en så kallad djuplänkning dispyt: ”Ticketmaster Corp. has settled its closely-watched lawsuit against the Microsoft Corp., the chief executive of Ticketmaster Online-CitySearch said Thursday, with the ticketing giant prevailing in the dispute over whether one Web site can freely link to pages deep within another site.” New York Times.

I Sverige fick vi MP3-fallet (2000) där Högsta Domstolen slog fast att länka kan vara olagligt tillgänggörande. Läs Daniel Westmans (@netlawswe) referat av rättsfallet.

År 2000 kom Ticketmaster v. Tickets.com beslutet som menade att länkar inte innebar upphovsrättsintrång eftersom det inte handlade om kopiering. New York Times: Legality of “Deep Linking” Remains Deeply Complicated.

Det tyska fallet Stepstone v. Ofir (2001) där domstolen menade att Ofir kränkte Stepstone databas rättigheter när de länkande in till jobbannonser som låg där fallet läs resultatet här.

Comments (2)

By Mathias Klang, June 29, 2010 9:04 am

Att använda sin smartphone för att surfa när man är utomlands är dyrt men nu kommer en EU regel som skall skydda konsumenten. Från och med 1 juli 2010 är maxgränsen för datatraffik €50 och operatören måste meddela när användaren har kommit up till 80% av beloppet. Dessutom skall maxgränsen för kostnader per MB sänkas. EU Press release:

From 1 July 2010 consumers no longer need to worry about accidentally running up huge bills when they connect to the internet using mobile networks via a phone or computer when abroad in the EU. Thanks to the EU’s roaming rules, from 1st July travellers’ data-roaming limit will be automatically set at €50 excluding VAT (unless they have chosen another limit – higher or lower). Operators will have to send users a warning when they reach 80% of their data-roaming bill limit. The operator will have to cut off the mobile internet connection once the limit has been reached, unless the customer has indicated they want to continue data roaming that particular month. In addition, maximum wholesale prices for data roaming will fall from €1 to 80 cents per MegaByte. The maximum price for making a roaming call will be cut to 39 cents per minute (excluding VAT), instead of the current 43 cents, while receiving a call will cost a maximum of 15 cents per minute (excluding VAT), instead of 19 cents. The cost of making and receiving calls when abroad in the EU will now be 73% cheaper than in 2005, when the EU first started to tackle excessive roaming charges (IP/05/901).

Tidigare har skydd introducerats för att skydda den mobile konsumenten. Först kom ett tak på samtalspriser i 2007 (IP/07/870), i 2009 infördes regler med resultat att samtalstaxan skall sänkas till 35 cents per minut före 2011 (IP/09/1064 & MEMO/09/309). (via nordicons)

Comments (6)

By Mathias Klang, June 17, 2010 12:46 pm

På kort tid har det kommit två kritiska blogginlägg kring begreppet Free Culture. I maj kom ASMP and Lessig (10/5 – 2010) och en månad senare Lessig: Another Error Becomes Clear in “Free Culture” (10/6 – 2010)

I deras kritik av Free Culture pekar de ut just Lawrence Lessig som den största problemet, ASMP and Lessig skriver:

The idea of “free” content and “free culture” is very much his personal responsibility. His past writings and lectures indicate he did intend exactly what he has achieved culturally, to the detriment of small creative businesses. See the wikipedia entry on the Free Culture movement, and this video of Lessig himself at copybyte.com/z/w4 .

Kritikerna angriper Lawrence Lessigs bok Free Culture: How Big Media Uses Technology and the Law to Lock Down Culture and Control Creativity (2004) den finns tillgänglig som nedladdningsbar pdf licensierad under en Creative Commons BY-NC licens.

I sin bok och i flera föreläsningar (bland annat i Sveriges riksdag) använder sig Lessig av exempel från doujinshi amatörer som skapar egna utvecklade berättelser från populära manga teckningar. En sub-gren av detta skapar remixade musikvideor genom att blanda manga teckningar med populärmusik sk AMV (Anime music video).

Den andra kritiska artikeln Another Error påpekar att nu har Manga skaparnas förening börjat stämma de som skapat AMV eller andra produkter utan lov

Those authors and publishers, it turns out, do not feel it is okay. A Japanese comic association with thirty-six different members has joined with other Asian and American publishers to thwart what they call the “rampant and growing problem” of copycat comics that violate the authors’ and publishers’ rights. Publishers Weekly reports that the problem has grown from a small movement of fans circulating among friends to “heavily trafficked, for-profit Web sites that host thousands of pirated manga editions and offer them for free to readers.”

Argumentet är: Eftersom de har börjat stämma, betyder det att Lessig har fel. Har Lessig fel så är Free Culture fel. Det finns en hel del logiska brister i argumentationskedjan.

Men det största felet med deras argumentation är att de övervärderar Lessig.

Ingen enskild människa är ansvarig för utvecklingen inom Free Culture. Lessigs roll är som förgrundsgestalt är överdriven. Det handlar inte om en enskild människa som teoretiserar fram handlande. Lessig beskriver det som sker. Han är en budbärare som visserligen kan inspirera andra men han är knappast upphovsman till den enorma kreativitet som nätet släpper in i våra liv.

Men frågan kvarstår är Free Culture farligt?

Tveklöst kan jag svara med en otvetydlig: Absolut! Men det beror på vem det skulle vara farligt för?

Ett exempel. En lokal fotograf säljer en bild till en lokal förening som använder den i sin nyhetsbrev. Varje gång tidningen vill använda bilden betalar de fotografen (hur mycket och hur ofta de betalar beror naturligtvis på avtalet). Föreningen har alltid haft alternativet att gå ut och ta en egen bild men väljer ofta av bekvämlighet att betala istället. På fotosajten Flickr finns idag c:a 140 millioner bilder licensierade under Creative Commons licenser. Föreningen väljer att ta en av dessa bilder kostnadsfritt och sluta betala fotografen. Självklart har fotografen förlorat en intäkt. Men det är inte Free Culture som skapat intäktsförlusten. Tekniken har möjliggjort digitala bilder, nätet underlättat sökning och spridning.

Naturligtvis finns grupper som har byggt upp sin verksamhet exklusiva ensamrätter – oftast med stöd av upphovsrätten – men nu har tekniken skapat ett alternativ för andra att konkurrera med grupperna. I en konkurrens kommer vissa att förlora. Men att gråta för att det var mer lönsamt förr är knappast meningsfullt.

Marknaden för smedar, is-leverantörer, tvatterier och skrivmaskinstillverkare (minns ni den Svenska företaget Fokus som var världsledande inom kontorsmaskiner?) är inte som den var förr. Vem gråter för dom? Nostalgisk kan du gärna få vara men att använda lagstiftning för att förhindra teknikens potential är knappast önskvärd ur en samhällelig perspektiv.

I den iver att förhindra fildelning håller lagstiftare runt om i världen på att skärpa till upphovsrättslagstiftningen och försöker till och med täppa till de områden av tillåten användning som lagen medger.

Det som är tragiskt med den kritik som artiklar som de 2 ovan representerar är en idé att Free Culture är skadlig för skapande, kreativitet och kultur eftersom många “amatörer” är med och agera inom områden som tidigare var enbart till för proffsen. Men detta är att försöka jämföra äpplen och paron. Amatör/proff konflikten är intressant i sig. Läs The Cult of the Amateur: How Today’s Internet Is Killing Our Culture av Andrew Keen är en intressant bok som går till hård till kritik mot amatörer eftersom de tar död på proffsens levebröd. Men Free Culture bygger på en vilja och infrastruktur av skapande, öppenhet, access och delande.

Free Culture är inget nytt, det uppfanns inte av Lessig och kan inte förhindras utan att göra våld på individers rättigheter. Det som är nytt är den skala med vilket material produceras och sprids idag. Detta är en kulmen av mängder av små och stora tekniska utvecklingar. Som kan delas in i tre olika grupperingar:

• Digitalisering: gör skapande billigare & enklare
• Moores Law: gör utrustningen billigare
• Nätet: gör mass kommunikation möjlig för individer

Men genom att fokusera på upphovsrätt och skadligheten med Free Culture kan vi försöka “glömma” verkligheten och försöka förhindra den verklighet som redan har etablerats. Grupper som idag vill utnyttja upphovsrätten för att skapa och upprätthålla artificiella monopol bör betraktas som tragiska figurer och inte berömmas för sin kreativitet.

Detta beteende är skadligt, teknik- och framtidsfientligt och det är dags att tänka om.

Comments (1)

By Mathias Klang, June 15, 2010 10:26 pm

Imorgon bjuder Telecomix till en konferens om kryptering, nätverkssäkerhet och darknets med inslag av effekter av teknikanvändning, kontroll och informationspolitik. Konferensen kommer att äga rum på Torg Svart (våning 4 på IT-universitetet) under 16 – 17 juni. Fokus på andra dagen kommer vara mer tillämpningsinriktat och praktiskt hur användare skall nyttja programvara för access och publicering online.

Jag kunde bara hitta en preliminär schema online

13:37: Telecomix Crypto Munitions Bureau opens the meeting: Telecomix Agents will be presenting the conference together with the Theory and Practice of the Fractal Cipherspace.

14:37: Agent Felix Atari talks about the Internet and AFK tunnels

The act of tunneling has gone through a socio-political change in recent years. It is no longer associated with closed groups, sect-like behavious and hiding away from the mainstream. This talk will argue that developing tunneling technology is the very prerequisite for remaining open at the surface and feature an exposé from dark nets to sunny mexican pirate markets.

15:37: Agent Kugg talks about the security of PPTP

Many larger VPN companies use PPTP for securing their customers. Kugg will talk about PPTP and show some de-anonymisation weaknesses for different setups. These techniques are actually used by government and private agencies to identify individuals using VPN.

16:37: Presentation of the svartkast technology

raccoon from the GHS munitions factory presents the svartkast technology and how to deploy cipherspace nodes in existing infrastructure. The svartkast can be used to create secure and completely decentralized (owner-free) channels of communication to be used in situations where freedom of speech is critical, and in situations where it is impossible to interact with the ordinary Internets without having a traceable origin. Example scenarios are during war-time, in regimes that throttle the Internet connectivity (Iran, China). Usage of svartkast, or similar technology, is however definitely not limited to these circumstances. Everyone has the right to communicate freely, without corporations and authorities surveilling our correspondence.

17:37: panel discussion about hidden societies

Cyphernetics is the study of how organizations, actions and reactions can be constructed in environments where it is impossible to deduce the state of the entire system. This differs from traditional cybernetics, where the state of the entire system is supposedly known by a meta-agent. We discuss how to organize as secret societies using cipherspace, as well as how to organize in secret societies outside cipherspace.

Comments (6)

By Mathias Klang, June 15, 2010 1:09 pm

Verkshöjd är en central begrepp inom upphovsrätten – det handlar om en tröskel som skapandet måste klättra över för att uppnå den skydd som lagen ger. Efter verkshöjd erhåller upphovsman ensamrätt till sitt verk. Och inom upphovsrättslig utbildning behandlas begreppet på fullt allvar.

Men problemet är att juridiken inte är ett system som lever sitt eget liv (som vissa jurister verkar ibland tro). Juridiken måste inse att den är situerad i en kulturell komplex och därute i komplexiteten blir verkshöjd ett svår begrepp att utreda.

Wikipedia skriver

…Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och dess självständighet.

Verkshöjd innebär att ett verk inte ska ha kunnat framställas av någon annan, oberoende av den förre. Verkshöjden inbegriper inte idéerna, motivet eller innehållet i ett verk, utan dess unika form, uttryck och gestaltning.

Men vad händer när vi kommer ute i komplexiteten:

(via Cyberlaw) I 2004 stämde Universal Music Publishing AB och Peter Lundblad Silja Line eftersom de hade använt texten “Ta dig till havet, vi gör dig till kung” i sin marknadsföring. Universal och Lundblad menade att detta var en upphovsrättsligt intrång i låten “Ta mig till havet”. Naturligtvis anspelade Silja på låten och snyltade på någon annans arbete MEN det som Universal och Lundblad argumenterade var:

Melodititeln “Ta mig till havet” och textraden “ta mig till havet och gör mig till kung”, är väl genomarbetade verk som är individuellt särpräglade och självständiga dvs. originella. De är var för sig verk i upphovsrättslagens mening.

Det är sista meningen som är problematiskt eftersom det innebär att “Ta mig till havet och gör mig till kung” är ett verk i upphovsrättslagens mening och kan förhindra “Ta dig till havet, vi gör dig till kung”. När så korta meningar kan ha självständig verkshöjd kan upphovsrätten användas för att begränsa annan språklig användning. Hur skulle detta kunna användas i twitter-sammanhang?

Nästa exempel handlar om konstnären Dan Wolgers som fick en bötesstraff på 60 dagsböter à 40 kr från Tingsrätten. Wolgers signerade det oöppnade kuvertet med domen och sålde det för 20 000kr (Wikipedia). En vanlig oöppnad fönsterkuvert från en myndighet kan knappast var skyddad enligt upphovsrättslagens idé om verkshöjd – men samhället kan definiera det som konst och göra juridikens text betydelselös.

En sista exempel handlar om Duchamps pissoar (via The Guardian). Orginalet slängdes bort men Duchamp valde att skapa flera. Tre stycken “orginal” finns. Sedan finns 12 replika. Men nu har det kommit fram att det kan finnas flera:

But now another four have jumped out of the woodwork. Duchamp’s collaborator on the 1964 replicas, Arturo Schwarz, has revealed – with brilliant vagueness – that “three or four” others were made at the time of the edition, but, as they were flawed, they weren’t included and weren’t signed. However, they do still exist. He said, airily, that he gave a couple away.

Kan en osignerad pissoar vara konst?

Det som finns kvar är att inse att det finns ingen verkshöjd ute i den komplexa verkligheten. Juridikens abstrakta förklaringsmodell försvinner i konstens pragmatiska värld. Synd bara att vi försöker lära ut begrepp som saknar betydelse i verkligheten.

Comments Off

By Mathias Klang, May 17, 2010 9:46 pm

Pirate Bay är nere efter ett domstolsbeslut. Domstolen i Hamburg tvingar nu CB3ROB Ltd. & Co. KG att dra ner sajten. Torrentfreak skriver

Comments (3)

By Mathias Klang, April 27, 2010 8:49 am

Att sociala medier har radikalt ändrat mängden personlig data som finns tillgänglig online är knappast någon nyhet. Det finns en hel del röster som uttrycker oro inför hur vår nya interaktion med sociala medier krymper integritetsskyddet och gör den verkningslös. Men om vi skulle komma fram till att integritet är en värde som måste skyddas hur förhåller sig lagstiftning till sociala medier?

Den lagstiftning vi har att laborera med är Personuppgiftslagen (en hjälpsam broschyr om lagen ges ut av Regeringskansliet Behandling av personuppgifter – Information om personuppgiftslagen). Personuppgiftslagen (PUL) har till syfte att “…skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter” (1§). Personuppgifter är: “All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet” medans behandling beskrivs som “Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter…” (3§).

Genom detta ser man att PUL är tillämplig på sociala medier som till stor del behandlar personuppgifter om författaren och andra.

Vad krävs för behandling?

Nyckelbegreppet inom PUL är samtycke. För att behandla personuppgifter krävs samtycke (10§). Genom att basera rätten att behandla på samtycke stärks individers autonomi och självbestämmande. Den information som sprids av författaren om författaren själv är legitim personuppgiftsbehandling eftersom författaren måste anses ha gett sitt samtycke. Hur är det med information som författaren skriver om andra? Tweets och facebookuppdateringar som nämner andra – eller bilder som identifierar andra?

Det kan tänkas att andra har samtyckt till att vara med i en tweet. Men det är knappast troligt. Samtycke beskrivs i PUL som “Varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne” (3§). Det är knappast troligt att den som twittrar om en gemensam lunch har först inhämtat samtycke.

Problemet är att uppgifter som sprids i tweets skulle eventuellt anses vara harmlösa uppgifter eller som Datainspektionen skriver lite trendigt om ändringar som infördes 2007: personuppgiftslagen – PuL 2.0

Lättnaderna innebär att många av hanteringsreglerna inte längre behöver tillämpas på viss hantering av personuppgifter … Lättnaderna gäller för vardaglig ostrukturerad behandling av personuppgifter som löpande text i ordbehandlingssystem, löpande text på Internet, …

Eftersom individer sprider enorma mängder data över nätet har man infört en idé om så kallade harmlösa personuppgifter som kan spridas utan att först inhämta samtycke. Men det är naturligtvis inte enkelt att uppfatta vad som är harmlöst. Datainspektionen försöker hjälpa till:

Harmlös information får publiceras på Internet utan den registrerades samtycke. Vad som är harmlös information måste bedömas från fall till fall. Utgångspunkten bör vara hur den registrerade kan uppleva publiceringen. Tänk på att inte alla har samma uppfattning om vad som är integritetskänsligt! Om du är osäker är det en god regel att inhämta samtycke.

Härligt pragmatiskt och luddigt.

Ett av de grundläggande problemen med PUL är att man ser tre olika nivåer på personuppgifter, känsliga, “vanliga”, harmlösa. Men det är otroligt svårt att definiera var gränserna går mellan uppgifter. Dessutom kan man genom att samla harmlösa personuppgifter få fram information om vanliga eller känsliga personuppgifter. För även om det grundläggande datan består av harmlösa datamängder kan man genom relativt osofistikerat analys räkna ut en hel del om andra. Jag presenterade lite tidiga resultat av en pilotprojekt som handlar om detta under Vetenskapsfestivalen förra veckan.

Foto: 232: Hiding from the Hidden…. av assbach (CC BY NC SA)

Lösningar?

Om ni nu antar att detta är ett problem. Vad är lösningen? Via BoingBoing rapporteras att Amerikanska senatorn Charles Schumer vill gräva i problematiken:

More at CNET, and here’s the press release from Schumer’s office. Snip:

These recent changes by Facebook fundamentally change the relationship between the user and the social networking site. Previously, users had the ability to determine what information they chose to share and what information they wanted to keep private. Recent policy changes are fundamentally changing that relationship and there is little guidance on what social networking sites can and cannot do and what disclosures are necessary to consumers.

Problemet är att för att kunna skapa ordning i detta kaos krävs att lagstiftaren tar en modig ståndpunkt. Modiga ståndpunkter är riskabla och vinner inte alltid röster. I detta fall skulle det handla om att begränsa individerna autonomi för att säkerställa deras integritet. En svår avvägning.

Comments Off

By Mathias Klang, April 26, 2010 9:28 pm

Krzysztof Siewicz har skrivit färdigt sin doktorsavhandling inom fri programvara. Avhandling har titeln Towards an improved regulatory framework of free software: protecting user freedoms in a world of software communities and eGovernments och handlar just om reglering av fri programvara.

En kort abstrakt:

The thesis is concerned with the protection of users of Free Software. “Free Software is available together with the rights to use, develop, and distribute it.” The Free Software Definition specifies the exact scope of these rights (called “user freedoms”). The thesis presents a reconstruction and an analysis of the model of the current framework that regulates the protection of the freedoms. The reconstructed framework consists of rules that enable users to exercise their freedoms, as well as the rules that limit or restrict users in exercising them (so-called “inefficiencies”). The main operational practices are analysed in the world of software communities and in the world of eGovernments. Properly organized communities are able to minimize many inefficiencies materially. eGovernments are able to affect how the inefficiencies of the current framework impact user freedoms. Whether eGovernments improve the protection of user freedoms depends on what type of an eGovernment is introduced (open or closed eGovernements). All in all, it follows from the given analysis that the freedoms are not sufficiently protected under the current framework. Given that finding, the thesis proposes improvements that should be implemented into the current framework so that the freedoms are adequately protected.

Avhandling är licensierad under en Creative Commons Attribution-NoDerivatives licens och finns att ladda ner i fulltext men omslaget är separat. Jag har bara hunnit skrolla igenom pdf:en och avhandlingen verkar vara intressant och väldisponerad.

Comments (2)

By Mathias Klang, April 20, 2010 10:31 am

I juni förra året publicerades nyheten att rektorn för Norrlands entreprenörsgymnasium skulle avskedas på grund av sina olämpliga bilder på Facebook. Norrländska Socialdemokraten skriver

Det var den 17 juni i fjol som ledningen för Norrlands entreprenörsgymnasium kallade till presskonferens och meddelade att Anders Karlsson blivit avskedad. Detta kom efter att Nyheter 24 skrivit att Karlsson på Facebook “”skyltar med sin sexfixering inför elever och toppchefer inom det lokala näringslivet.”

Det tog ett tag för hetsstämningen att lägga sig men i oktober skriver Chef & Ledarskap om hur rektorn framställdes som en sexgalning och som olämplig för sitt yrke.

Sidan på Facebook innehåller några semesterbilder på Anders Karlsson som möjligen skulle kunna anses som utmanande. Han deltar i diverse diskussionsgrupper med sexuella teman, men av allt material på sidan är det en ytterst liten del som någon skulle kunna störa sig på. Sidan innehåller ingen pornografi och inget olagligt.

I januari 2010 såg vi hur Mats Mügge inte fick förlängd förordnande på grund av mössan han hade på sig i sin Facebookprofil. Det såg ut som om hysterin hade accepterats som norm men nu stämmer rektorn Anders Karlsson Norrlands entreprenörsgymnasium för grov förtal. I artikeln i Norrländska Socialdemokraten citeras Majvor Müller, vd för Norrlands entreprenörsgymnasium som i presskonferensen förra året medgav att Anders Karlsson inte gjort något brottsligt men…

Det finns en moralisk och etisk gräns när man arbetar med ungdomar.

Det är intressant hur ofta barnskyddsargumentet används för att beskydda barn från relativt triviala bilder medans man vet att deras vardag fylls av mycket värre saker i etablerad press. Karlssons och Mügges bilder är inte värre än som kan ses i vilken tidning som helst. Men när de förekommer på facebook så behövs det tydligen moraliska och etiska gränser.

Comments (1)

By Mathias Klang, April 20, 2010 9:38 am

Denna vecka går i föreläsningarnas tecken. Förutom att jag ska hålla två teknik/etik föreläsningar på den koola kursen Informationsteknologi och samhälle där ska jag hålla en block som handlar om teknologi och etik och mänskliga rättigheter, teknikmotstånd och motstånd mot teknik. Syftet med föreläsningarna handlar om att skapa en ifragasättande av vad och hur teknik påverkar samhället. Helt enkelt att röra om i de mörka ludditiska vatten. Föreläsningar ingår i kursen men om du inte har något bättre för dig så hålls de 21, 22 & 26 april (kl 13-15, Torg Röd i hus Svea på Lindholmen).

Sedan ska jag även medverka i två pass på Vetenskapsfestivalen. En tillsammans med Ylva Hård af Segerstad samt hålla en egen.

Ylva & jag ska prata under rubriken: Alla vet vad du gjorde igår!

Med hjälp av sociala medier som bloggar, Twitter och Facebook kan användare publicera allt från triviala detaljer om sin vardag till viktig social information. Nyheten är att allt sparas och blir sökbart. Hur förändras vårt samhälle när inget är hemligt?

Torsdag 22 april klockan 15.30–16.00 på IT-universitetet, Torg 2, vån 2, Forskningsgången 6, Lindholmen.

Sedan ska jag prata under rubriken: Är upphovsrättens tid förbi?

Upphovsrätten som vi känt till den är passé. Den har sina rötter i en analog värld där kopiering var tekniskt svår, dyr och ibland nästintill omöjlig. I en digital verklighet är kopior normen. Hur långt kan avståndet bli mellan personlig samhällsmoral och lagstiftning innan något går allvarligt sönder?

Torsdag 22 april klockan 16.15–16.45 på IT-universitetet, Torg 2, vån 2, Forskningsgången 6, Lindholmen.

Man kan bläddra i en irriterande digital program här (mina pass är på sidan 10).

Comments (9)

By Mathias Klang, April 9, 2010 11:23 am

Rättshandlingsförmåga är ett vackert ord, men att sakna rättshandlingsförmåga är inte positivt. En person som saknar rättshandlingsförmåga kan inte med bindande verkan ingå avtal, ge bort egendom eller utföra andra rättshandlingar. Sverige har minskat antalet grupper som saknar rätthandlingsförmåga så att nu är de mest barn som drabbas.

Därför är det naturligt att ställa frågan: Kan barn använda sig av Creative Commons (CC) licenser? Tex: Vad händer om ett barn skapar ett upphovsrättsligt skyddad verk och lägger upp den på nätet under en CC licens?

Det korta svaret är:

1. Problemet kan enbart uppstå om barnet är under 16 år. Föräldrabalken (FB) 9 Kap 3§ Underårig äge själv råda över vad han genom eget arbete förvärvat efter det han fyllt sexton år. Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe.
2. Att föräldrarna kan ogiltigförklara avtalet och förhindra framtida användning av verket. Men någon ersättning för användning som redan skett tillkommer inte.

Tänk er situationen:

Barnet Bea (14 år) har dator, kamera och tillgång tillbredband. Hon tar en bild, skapar ett gratis konto på Flickr och väljer en CC licens och sedan lägger upp sina bilder där.

Konstnären Kristina (27 år) hittar bilden och använder den som illustration i en bok. Hon är noga med att följa licensvillkoren, hon har ingen anledning att tro att Bea är minderårig.

Beas föräldrar Per & Cynthia ser boken med bilden. Blir upprörda och hävdar att licensen är ogiltig. De kräver att (a) Kristina inte använder bilden i framtiden, (b) att Kristina förstör hennes befintliga boklager eller tar bort bildsidan, (c) betalar ersättning för hennes användning av bilden.

Eftersom Bea är under 18 år säger Föräldrabalken (FB 9 Kap 1§ Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser…) har hon inte möjlighet att ingå avtalet. Resultatet är att avtalet är ogiltigt.

Men vad kan föräldrarna göra?

FB 9 kap. 7 § ”Varder avtal, som underårig ingått utan erforderligt samtycke, ej gällande, bäre envar åter vad han mottagit eller utgive, om det ej kan ske, ersättning för dess värde. Dock vare den underårige, där ej i andra stycket annorlunda stadgas, icke pliktig att utgiva sådan ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till skäligt underhåll eller eljest finnes hava för honom medfört nytta.

Har den underårige vid avtals ingående genom falska uppgifter om sin behörighet vilselett den, med vilken avtalet slöts, vare han, om avtalet ej blir gällande, pliktig att i den omfattning som prövas skälig utgiva ersättning för den förlust som föranletts av avtalet. Var förfarandet straffbart, skall ersättning gäldas efter vad i allmänhet gäller om skadestånd på grund av brott.”

Av första stycket framgår att alla parter skall lämna tillbaka det som de har fått. Här är det inte möjligt eftersom Bea har kvar sin bild (det handlade endast om rättigheter till bilden).

Kristina kan bli ersättningsskyldig enligt Upphovsrättslagen (54 § Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare). Men FB 9 Kap 7§ andra stycket förklarar att Bea har ”vid avtals ingående genom falska uppgifter om sin behörighet vilselett den, med vilken avtalet slöts…” och därför måste ge en skälig ersättning för den förlust som skapas.

Måste Kristina förstöra böckerna? Ja om föräldrarna kräver det, men barnet (dvs föräldrarna) måste ge en skälig ersättning för den förlust som skapas.

Comments (5)

By Mathias Klang, April 8, 2010 6:22 pm

Upphovsrättsutredningen lämnade över sin delbetänkandet “Avtalad upphovsrätt” till Justitieminister Beatrice Ask idag. Det finns flera intressanta upphovsrättsliga frågor som borde (måste?) utredas men de ligger inte inom ramen för delbetäkandet. Jag har bara hunnit blädda i filen men inser att det kommer inte komma ut något överdrivet spännande eller nytänkande från detta arbete. Idag hinner/orkar jag inte arbeta med texten utan låter Anna Troberg tala

Jan Rosén, som inte bara är ordförande för Svenska föreningen för upphovsrätt, utan också “oberoende” utredare åt regeringen, försökte i dag sammanfatta det hela med en debattartikel i DN. Jag har läst den tre gånger och undrar fortfarande exakt vad han vill säga. Det är mest en massa fluff som inte ger speciellt mycket konkret. Precis som Emma, kan jag inte låta bli att bli lite road över det faktum att rubriken till denna röriga ordmatta är “Upphovsrätten måste ha klara och begripliga regler“. Det kan mycket väl vara så att Rosén tycker att upphovsrätten ska vara klar och begriplig, det tycker faktiskt jag med, men tyvärr ställer han inte samma krav på sina egna debattartiklar.

I SvD finns dock en intervju med Rosén där han inte lämnas lika mycket utrymme att ägna sig åt fluff. Det slår mig när jag läser den är att Rosén inte tycks ha förstått vad nätet faktiskt innebär.

Eller läs Farmor Gun

Nu har den låååånga upphovsrättens främste vapendragare Jan Rosén presenterat sitt förslag med anledning av tidigare av Justitiedepartementet givna direktiv. Förslaget följs av ett inlägg på DN Debatt. Delbetänkandet presenterades också på en webbsänd pressträff med utredaren på Justitiedepartementet. Författarförbundet uttalar sitt ogillande enligt SVT:s Kulturnyheterna. SvD skriver att utredningen vill öka tillgången till kultur på nätet samt att bibliotek och SVT är positiva till förslaget. Även journalister och fotografer, som arbetar inom mediaföretag får sitt, då man i en särskild paragraf tydliggör vad som gäller för verk skapade av en anställd i sin tjänst. Här skiljer man dock på den som skapar dataprogram i sin tjänst och andra. Journalistförbundets ordförande har uttalat sig i R&D.

Men hallå kan ni ropa. Varför tar du bara pirater? Sjölvklart är piraterna emot Roséns förslag. Till detta svarar jag att det är genom människors kritiker som du hittar svagheterna i argumenten. Att läsa de som stödjer ett direktiv eller lagförslag kan inte leda till ny kunskap. Är Troberg & Farmor Gun orättvisa mot Rosén? Jag tror inte det. För trots de begränsningar som ställs i utredningsdirektivet så finns alltid möjlighet att vara kreativ och nytänkande.

Upphovsrättsutredningens huvudsakliga uppgifter i detta delbetänkande har varit att göra en allsidig översyn av bestämmelserna om upphovsrättens övergång i 3 kap. upphovsrättslagen och att se över vissa frågor om avtalslicenser med mera.

Frågan är om den gruppen som har fått möjlighet att yttra sig egentligen har något intresse av att vara speciellt nytänkande. Och i så fall är det helt legitimt med Trobergs kritik att Rosén inte förstått vad nätet innebär.

Comments Off

By Mathias Klang, March 9, 2010 8:18 pm

Genom Farmor Gun och Mattias Bjärnemalm kommer den här klippet där Viviane Reding, EU Commissioner for Telecoms and Media, håller Ludwig Erhard Lecture 2009 i Bryssel.

Här är texten från klippet

It is necessary to penalise those who are breaking the law. But are there really enough attractive and consumer-friendly legal offers on the market? Does our present legal system for Intellectual Property Rights really live up to the expectations of the internet generation? Have we considered all alternative options to repression? Have we really looked at the issue through the eyes of a 16-year-old? Or only from the perspective of law professors who grew up in the Gutenberg Age? In my view, growing internet piracy is a vote of no-confidence in existing business models and legal solutions. It should be a wake-up call for policy-makers.

Hela talet som pdf finns här.

Comments (3)

By Mathias Klang, February 8, 2010 7:58 am

I flera år har man försökt använda hårdhandskarna på illegal fildelning online. Senast förra veckan genomfördes flera polisrazzior mot DC hubbar. Med tanke på att Sverige vill vara en IT nation i framkant är det lite konstigt att jakten på fildelare sker i relativ primitiv teknik som DC hubbar motsvarar. Talesmannen för IFPI menade att DC hubbarnas aktivitet i Sverige var överrepresenterat. En något intressant kommentar eftersom den antyder att det finns en acceptabel nivå av illegal fildelning via DC hubbar.

Men den verkliga anledningen för razzior mot DC hubbar är att det just handlar om enkel teknik. Samma dag som detta skedde twittrade Daniel Westman (@netlawswe)

Svårigheterna att styrka intrång av betydande omfattning via Bittorrent gör att polisen får jaga på “gamla” fildelningsnätverk.

Detta kan anses vara en accepterad sanning. De tekniska och juridiska svårigheterna gör det mer meningsfullt att jaga “low-tech” fildelare. Det som gör detta extra intressant är att jakten på low-tech driver utvecklandet och användandet av bättre teknik. Peter Sunde citeras i Svd ”Polisrazzior driver fler till Pirate Bay” – enkelt och konkret.

Och så har det varit online.

För tusen år sedan fanns Napster (ok, mellan 1999 – 2001) en sajt som synliggjorde och centraliserade fildelningen. Dessutom var detta den ultimata chansen för skivindustrin att fånga upp fildelarna och faktiskt dra nytta av tekniken. För det som är lätt att glömma var hur stor Napster var – redan då hade den på ingen tid alls blivit en de facto standard:

“At its zenith, Napster ruled the internet boasting 60 million users swapping three billion MP3 music files.” New Scientist (13:02 20 July 2001)

Men industrin kände sig hotad och tog till hårdhandskarna och tvingade ut Napster. Men försvann problemet? Självklart inte! Utvecklare, som alltid letade efter tekniskt bättre system, letade nu efter system som skulle hålla dom inom lagens riktlinjer – eller åtminstone i gråzonen.

Det som följde var lösningar som Gnutella, Kazaa och BitTorrent. Genom bittorrent kom sociala aktörer som pirate bay. Rättegången mot Pirate Bay har drivit fram användningen av Magnet Links, ytterligare ett steg i fördunklingen och otydliggörandet av den juridiska argumentationen.

Och där är vi nu. Tekniken har drivit oss fram till en position där rättighetsinnehavare jagar gammal teknik eftersom de har drivit på “motståndarens” utveckling till en nivå där de själva inte hänger med. Det är alltför enkelt att skylla på fildelare som skapare av situationen. De är naturligtvis “kunderna” som skapar en efterfrågan. Men det handlar inte om en efterfrågan för illegal material. Det handlar om en efterfrågan för bra produkter till en bra pris. Det är upphovsrättsindustrins överanvändning av piskan som lett oss till dagens situation. Och det är upphovsrättsindustrin som kommer behöver arbeta länge för att fixa problemet de själva skapat.

Vilka alternativ finns? Naturligtvis kan de fortsätta agera brutalt och tunghänt. Men detta kommer endast driva teknikutvecklingen och industrins kunder i fel riktning. Det är mycket bättre om de använder sig av smidighet och lyhördhet för att fånga upp marknadens behov och anpassa sina rörelser därefter. De ska använda teknikens kraft istället för att försöka bekämpa den.

Aikido by Dr Papillon and Hoedic cc by nc sa