Säkerhetsföretaget Lookout har hittat spionpram (spyware) som nu sprids via Android telefoner genom olika program som tex hjälper användaren att byta bakgrundsbild på mobiltelefonen. Digi.no skriver att det handlar om minst 80 program som plockar fram användarens telefonnummer, telefonenens unika IMSI-kod (International Mobile Subscriber Identity) samt lösenord till röstbrevlådan. Spyware är ett vanligt problem på datorer och naturligtvis kommer det mer och mer påverka våra andra digitala prylar.
Wikipedia beskriver Spyware:
Spyware is a type of malware that is installed on computers and collects little bits of information at a time about users without their knowledge. The presence of spyware is typically hidden from the user, and can be difficult to detect. Typically, spyware is secretly installed on the user’s personal computer. Sometimes, however, spywares such as keyloggers are installed by the owner of a shared, corporate, or public computer on purpose in order to secretly monitor other users.
Jag har tidigare skrivit om Spyware i olika forskningsartiklar “Spyware – the ethics of covert software”, Ethics and Information Technology, (2004) & “Spyware: Paying for Software with our Privacy”, in International review of law computers and technology, (2003). Samtidigt med alla andra projekt håller jag på med en lång studie av Spyware som jag hoppas ska bli klar i år.
Har inget mer att tillägga. Xeni Jardin från Boing Boing Birds drenched in oil from BP spill: photo gallery
In the Boston Globe‘s “Big Picture” this week: A series of heartbreaking images by AP Photographer Charlie Riedel of seabirds caught in the oil slick on a beach on Louisiana’s East Grand Terre Island. This is just the beginning of the destruction, and of the suffering and death for all manner of living things in the region. F*ck you, BP.
Alla försök till reglering för med sig oavsiktliga eller oplanerade konsekvenser. Ibland kan det till och med uppstå konspirationsteorier som menar att de oförutsedda konsekvenserna var inte bara oförutsedda utan även avsiktligt planerade av vissa grupper i samhället eftersom det kan tyckas märkligt att beslutsfattare inte kunde förutse konsekvenserna.
Några av konsekvenserna av IPRED lagstiftningen är att användningen av bredband sjunk drastiskt och det blev ett ökad intresse i anonymiseringstjänster. Det var knappast oväntat att fildelningen skulle sjunka en kort period tills folk känner sig trygga igen.
Det borde även varit ganska tydligt för alla att anonymiseringstjänster skulle breda ut sig och blir relativt rumsrena – vilket innebär att de som använder sig av anonymitet för allvarligare saker än fildelning (just nu verkar lagstiftaren “glömt” att det finns allvarligare saker än upphovsrätt) får en större mängd tjänster att välja emellan.
Men en lite sidoprojekt som växer som jag vet inte om någon kunde förutse är ipredia (läs om bakgrunden till idén på Opassande). Ipredia bygger på två grundläggande idéer. Dels irritationen att folks rädsla för ansvar via IPRED gör att de stänger sina trådlösa nätverk och därmed gör det svårt för andra att “låna” uppkoppling under kortare eller längre perioder. Dessutom bygger det på tanken att ansvaret för fildelning inte kan begränsas till ägaren av nätet om det inte går att bevisa att det var ägaren som faktiskt fildelade.
Irritationen förstår jag eftersom jag har själv använt mig av andras nät när jag reser – och i gengäld låter mitt vara öppet för folk i samma situation. Enkel vänlighet? Hoppet att slippa juridiskt ansvar förstår jag men vet inte om det kommer att vara en hållbar argumentation – vi får se.
Ipredia är därför ett försök att hjälpa de användare som vill öppna upp sina nätverk. Tipset är även att man döper om sina öppna nät till just ipredia för att göra dom lättare att hitta. Samtidigt blir det en manifestation eller en protest mot lagen. På wikin kan man läsa:
Ipredia.se är wikin för dig som vill dela med dig av din trådlösa internetanslutning till dina medmänniskor. Din internetanslutning kan då användas av andra och du kan använda andras internetanslutning när du inte når ditt eget.
Det är enkelt. Ge ditt trådlösa nätverk SSID-namnet Ipredia och stäng av all kryptering.
Detta är en intressant oanad konsekvens av lagstiftning och det ska bli intressant att se vilken effekten blir. Just nu finns det även en karta där användare uppmuntras till att lägga upp sina ipredia nät för att visa sitt stöd.
fildelning, integritet, internet, Ipred, kommunikation, reglering, risk, upphovsrätt
| 
Ipred, ipredia, konsekvenser, nätverk, oanade, oförutsedda, reglering, trådlösa nät, upphovsrätt, wifi
Polisen i tyskland säkrade samma kvinnliga DNA från c:a 40 brottsplatser varav sju mord (en var mordet på en polis). Medans brottsvågen fortsatte misslyckades polisen trots hundratals utredare, sex stycken specialistkommittéer och en belöning på 300 000 euro. Upp till 800 tidigare kvinnliga förbrytare utfrågades och spår av fantomkvinnan dök upp i Tyskland, Österrike och Frankrike.
Till slut började polisen misstänka att något inte stod rätt till och analyserade den utrustning som de har för att samla DNA. Det visade sig att de oanvända bomullspinnar som användes för att samla in DNA spår redan innehåll DNA spår från en arbetare från fabriken som tillverkade pinnarna. (The Guardian, Bild.com & Science and Stuff)
Fördelen med DNA teknik inom polisiär verksamhet är att den kan identifiera individer. Men det är viktigt att komma ihåg att ingen teknologi är felfri det kan finnas brister i vår användning, tillverkning eller tolkning.
I ett bokkapitel som jag skrev om DNA databaser (“Tillit & Teknologi”? i Johansson, Jönsson & Solli, Värdet av Förtroende, Studentlitteratur) skrev jag om riskerna med att lita blint på teknologi, framförallt på en teknologi som lovar hög säkerhet. Och ännu värre att lita på politiker, lobbyister och experter som förespråkar “felfri” teknologi
Sverige står inför en spännande implementering av ny teknologi. Förespråkare för denna nya teknologi lyckas med att presentera den som komplex och styrd av hög vetenskaplig precision vilket ökar känslan av tillit eftersom vetenskaplighet likställs med opartiskhet i dessa lägen. Eftersom situationen kräver tillit kräver den, som Slovic (1997) förklarade, risker. Att lita på är att ta en risk. För att medborgarna inte ska uppleva oro inför den risk de tar med den nya teknologin, har denna diskurs utmärkts av en hög grad av banalisering. Ansvarig för detta är de experter som tolkar och förklarar situationen för allmänheten. Polisens användning av DNA likställs med fingeravtryck – sinnebilden av något enkelt, pålitligt, greppbart och på var mans hand. Medborgaren ombeds att inte tänka utan att lita på vetenskapen och myndigheten. Den välvilligaste tolkningen av detta är statlig paternalism, den sämsta tolkningen lutar mot konspirationsteorier.
Om en teknologi lovar hög säkerhet/tillförlitlighet då riskerar vi att inte tro på när den misslyckas. Tack vare denna svårighet att tro på teknologins brister handlar vi människor vårdslöst och agerar inte i tid för att åtgärda problem.
Till en början strävade jag emot digitalkameror men till slut föll jag för bekvämligheten, priset och hastigheten. Det var helt enkelt svårt att låta bli. Nu är jag sällan utan en kamera i närheten och aldrig utan kameran i mobiltelefonen. Och massor av bilder blir det som till slut hamnar i obegripliga mappar och undermappar på min hårddisk.
Den första oron var hur en eventuell datakrasch skulle påverka mitt liv i relation till mina bilder, min historia. Naturligtvis var regelbundna backup till externa diskar en nödvändighet men som Tommy Johansson skriver idag så är svenskar usla på backup: ”82 procent av svenskarna gör inte någon daglig säkerhetskopiering”. Tillit till teknologi eller blind tro eller självvald blindhet?
Mina bilder skiljer sig från mitt arbetsmaterial eftersom de var för många att lagra på jobbets servrar – dessutom tvekar jag att lagra mitt privatliv på företagets servrar.
För mig blev lösningen att köpa utrymme hos en extern företag. Visserligen förutsätter detta en tillit till företaget och dess teknologi. Men det känns som en relativt bra lösning.
Men jag tror inte det stora hotet mot digitala produkter är datordöden utan snarare mångfalden. Vi tar mer bilder och skapar flera dokument men alltför ofta återgår man inte till det som skapats och sparats. Jag tror att den stora hotet för vår digitala historia är vår ointresse att spara och vår undermåliga verktyg att hitta tillbaka till bilden som togs på faster Annas födelsedag för tre år sedan…
För mer om digital historik läs Ola Larsmo & Lars Ilshammars intressanta bok 404 Utflykter i glömskans landskap.
bevarande, bilder, digitala, risk
| backup, bilder, digital, digitala, glömskans landskap, lagring, lars ilshammar, ola larsmo, säkerhet
Micheal Zimmer rapporterar att en skoldistrikt i Milwaukee har lagt fram en policy som förbjuder kommunikation mellan skolelever och personal via sociala nätverkstjänster online.
According to this report, the school board seems to be concerned over the fact they can’t provide “adequate oversight” for these communication methods. Since communication between school staff and students are generally considered to be public records and are subject to public inspection, the district apparently wants faculty to only use district-sponsored applications/devices, which presumably provide better archiving and auditing of communciations.
Zimmer ställer intressanta frågor om lärare/föreläsare bör vara “vänner” online och hur sådana vänskap påverkar den traditionella lärar- & föreläsarrollen gentemot elever/studenter.
Frågorna som väcks här är mycket intressanta. Offline skapar man olika zoner mellan vänner. Barndoms-, arbets- och sportkamrater skiljs ofta åt. De är alla vänner men inte nödvändigt med varandra. Men i social nätverkssammanhang skapas ett problem – alla dina vänner är på samma nivå och kan se like mycket information om dig.
Men hur påverkas lärar/föreläsarrollen? Skall lärare ha tillgång till personliga detaljer, bilder och uppdaterad information från studenterna? Är det rätt att lärarnas privatliv blir tillgängligt för eleverna? Det är lätt att hitta på flera exempel där denna informationsutbyte kan vara skadlig.
Men kan vänskap förhindras? förbjudas? Mer om detta har jag skrivit här.
integritet, övervakning, risk, social nätverkande, web2.0
| facebook, övervakning, relation, skola, sociala nätverk, universitet, web2.0
För att ge lite bakgrund till vad som menas med den sårbarhet som IT kan skapa tänkte jag ge några exempel på IT användning som väcker viss oro. Alla exempel är svenska händelser, plockade från svensk media under 2008-2009. Listan är inte heltäckande på något sätt utan skall ses som en illustration.
Inom arbetslivets område har vi fått uppleva bloggare som fått sparken (DN, 2009-01-07), anställda som sagts upp via sms (GP, 2009-01-13), och en anställd som avskedades för en kommentar på Facebook (DN, 2008-11-02). Dessutom har vissa anställda övervakats av sina arbetsgivare via mobiltelefoner (DN, 2008-11-21) samtidigt som övervakningsprogram för arbetsgivare säljer bra (DN, 2008-08-27).
Bland brottslighet online kan vi läsa att nätet används som droghandel (DN, 2008-08-09), cyberterrorism har etablerats som begrepp (DN, 2007-09-05), och en chef inom hemtjänst har laddat ner barnporr (DN, 2008-04-08). Inte att förglömma att den nya FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga (DN, 2008-09-03).
Rubrikerna fortsätter skrika ut information såsom: Sjukhus drabbas av datavirus (DN, 2009-01-11), nya försök till nätbedrägeri hos banker (DN, 2008-01-12) och att 700.000 svenskar fildelar (DN, 2008-12-17). Var fjärde flicka mobbad på nätet (DN, 2008-12-08) och studenter fuskar som aldrig förr (Aftonbladet, 2008-03-18).
Och vi håller på att kväver jorden med gamla avdankade IT prylar (Expressen, 2008-04-03)…
Vi har en hel del att ta upp. Av dessa exempel framgår att vår fokus är, och skall vara, de samhällsförändringar som framtvingas av vår teknologi. Dessutom fokuserar vi på den konflikt den nya teknologin skapar när värderingar utmanas av ny teknologi.
kurs, risk, sårbar
| avsked, barnpornografi, barnporr, cyberterrorism, droger, fildelning, fra, integritet, it, miljö, mobbing, nätbedrägeri, övervakning, p2p, sårbar, sparken, teknologi, uppsagd, virus
Comments Off 
Themocracy