Comments (3)

By Mathias Klang, May 16, 2012 10:29 am

Nästa vecka är det dags för  ett nytt öppet föredrag med rubriken Sociala Myndigheter: Sociala medier och myndighetsrollen. Föreläsningen är gratis och öppet för alla som är intresserade (även om det kallas för internföreläsning).

Sociala medier presenterar ett nytt sätt att kommunicera till, och lyssna till, vår omgivning. Många myndigheter har varit snabba med att använda sig av dessa nya verktyg och applikationer i sin verksamhet, många tjänstemän har börjat sudda ut gränserna mellan privat/offentlig kommunikation genom att delta i samtal. Detta har väkt frågor kring vad myndigheter bör eller får göra med sociala medier. Föreläsningen syftar till att förtydliga vilka regler som gäller för myndigheters användning av sociala medier.

Datum: 2012-05-24

Tid: 10:00 – 12:00

Plats: Universitetsbyggnaden – Vasaparken, Sal 10

Sista anmälningsdag: Vi ser helst att ni anmäler er före 2012-05-21 kl. 17:00.

Comments Off

By Mathias Klang, April 11, 2012 10:06 pm

Imorgon är det dags för en spännande seminarium om Den Fria Viljan i Stockholm. Seminariet ordnas av Vetenskapsrådet.

Programmet börjar på allvar kl 10.15 med

Den fria viljan — ingen lätt historia
Arne Jarrick, professor i historia, Stockholms universitet samt huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

I den kristna läran hette det länge att vi föddes med en arvssynd, men samtidigt att vi hade en fri vilja att synda eller låta bli att synda. Rättskipningen har byggt på samma tanke om allas fria val, men har samtidigt tillämpat idén att en del måste fritas från ansvar för sina handlingar därför att de inte hade makt över sig själva. Med den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet följde tanken att allt som sker är styrt av naturlagar. Samtidigt började idén växa fram att medborgarna måste tillförsäkras individuella rättigheter för att kunna träffa fria handlingsval. I tusentals år har människor brottats med frågan om den fria viljan. Det är hur denna eviga brottning har gestaltat sig som föredraget ska handla om.

11.15
Psykologisering kontra den fria viljan
Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi, Stockholms universitet

Psykologisering — att betrakta människan som mekaniskt styrd av psykologiska lagbundenheter — är ett synsätt som har ökat kraftigt på senare tid. Utvecklingen går hand i hand med en motsvarande trend inom den akademiska psykologin som alltmer kopplas till naturvetenskapliga förklaringsmodeller. Henry Montgomery kommer att redovisa data till stöd för den ökande psykologiseringen i samhället, och även resonera kring hur detta synsätt kan legitimera undflyende av ansvar och vara oförenligt med det goda kreativa samtalet.

Efter lunch ska jag prata om Frihet och ofrihet på nätet

Ända sedan upplysningens dagar har vi utvecklat teorier kring demokratiska friheter. Det offentliga samtalet har utgjort en viktig grundsten. Nu har verktyg som Google, Facebook, Youtube och Twitter skapat nya former för deltagande och många hyllar den demokratiserande tekniken. Men friheten på nätet är egentligen en chimär, menar forskaren Mathias Klang. Vi är duktiga på att använda tekniken, men har dålig kunskap om hur den fungerar, vilka visioner de stora teknikutvecklarna har, och vad detta innebär för oss.

13.45 är det dags för Annette Thörnquist, docent, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet med presentationen
Valfrihet inom äldreomsorgen — innebörd, räckvidd och konsekvenser

Valfrihetssystemet inom den kommunala vård- och omsorgssektorn har på senare år varit mycket omdebatterat. Diskussionen har bland annat handlat om huruvida kundval leder till bättre kvalitet. Men vad innebär valfriheten för de olika aktörerna inom hemtjänsten? Vad vill jag som brukare kunna välja, och vad kan jag välja? Vilket utrymme finns för den fria viljan för brukaren, för utföraren, för den anställde och för kommunen? Annette Thörnquist diskuterar dessa frågor utifrån sitt pågående projekt om valfrihetssystemet inom hemtjänsten.

Alltså imorgon : 2012-04-12
Tid: 10.00-14.30
Plats: Piperska Muren (Ordenssalen), Scheelegatan 14, Stockholm
Arrangör: Vetenskapsrådet

Seminariet är kostnadsfritt och sista dagen för anmälan var egentligen 10 april men jag tror inte någon skriker om man smiter in för att lyssna.

Comments (2)

By Mathias Klang, January 11, 2012 12:34 pm

Jag blev intervjuad om, och ställde mig kritisk till, att Göteborgspolisen skulle använda sig av Facebook som en kommunikationskanal mellan myndigheten och medborgare. Av naturliga skäl blev mitt inslag nerkortad för att passa in i formatet men jag har egentligen fem bekymmer med myndighetsnärvaro på Facebook – och detta gäller särskild polisen med tanke på deras ställning.

Inget av denna kritik handlar om polisens spanings- eller övervakningsarbete i sig.

En Facebooksida för polisen kan naturligtvis användas för att skicka ut allmän information (lås dörren, tänk på ficktjuvar osv) men kommer även att skapa en ökad möjlighet till kommunikation. Detta innebär att medborgare (och andra Facebookanvändare) kommer att skicka information till Polisen via deras Facebooksida. Även om polisen menar att sidan inte skall användas till detta så kommer inte vi läsa regelverket utan vi kommer att berätta saker till dom genom denna kanal.

1. Infrastruktur: FRA, PUL & förtal
All information som skrivs på Facebook skickas till servrar i USA. Detta innebär att all information som någon användare väljer att delge polisen via Facebook hamnar på servrar i USA. Informationen tas inte bort, den raderas inte även om den raderas av polisen eller användaren som skickade materialet.

FRA-lagen har gett Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. All kommunikation via Facebook passerar Sveriges gränser och omfattas därför av FRA-lagen.

Personuppgiftslagen (PUL) behandlar all slags behandling av personuppgifter och sätter speciellt vikt på behandling av känsliga personuppgifter. Information rörande brott och kriminalitet faller in under begreppet känsliga personuppgifter. Naturligtvis finns undantag för myndighetsutövning inom PUL eftersom lagstiftningen inte skall kunna agera som ett hinder för tex polisarbete. Men det som är bekymmersamt är frågan om det är nödvändigt att polisen tar risker med personlig data och samarbetar med utländska privata företag för att samla in data (se mer nedan punkt 3).

Förtal. ”Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.” Självklart kan inte förtalsbrottet (BrB 5 kap) förhindra vanlig polisär arbete men det är värt att ställa frågan kring hur information som kommer in till polisen via Facebook kommer användas av Facebook (se mer nedan punkt 3).

2. Statens regleringsansvar
När myndigheter bygger sin kommunikation på utländska, privata aktörers infrastruktur är det viktigt att överväga vilka konsekvenser dessa handlingar får. Här ser jag tre problem (a) resursfrågan (b) exklusivitet (c) användaravtalet.

Resursfrågan handlar om att skapa ytterligare en kanal som måste övervakas. Dessa resurser tas från andra aktiviteter. Därför måste en resursfördelningsavvägning göras.

Exklusivitet: För att medborgare (och andra) skall kunna nyttja denna tjänst som polisen upprättar måste de i sin tur gå med i Facebook. Detta innebär i förlängningen att staten i princip agerar försäljare åt ett privat företag.

Användaravtalet: För att kunna använda Facebook krävs att man accepterar en lång och invecklat serie användaravtal. Dessa avtal är svåra att läsa, inte lätta att förstå och ändras utan förvarning eller meddelande.

Regelverket som existerar mellan svenska myndigheter och befolkning är demokratiskt utarbetat och transparent genomförd. Men om vår kommunikation till våra myndigheter går genom privata aktörers avtal riskerar vår demokratiska öppna kommunikation förvridas och missbrukas.

3. Facebooks användande av data
Facebook finns för att samla data om Facebookanvändare. Det finns ingen altruism eller samhällsnytta. Facebook använder all data som samlas in för att bygga profiler över oss och återskapa den världsbild som de tror vi vill ha (detta är en betydligt allvarligare diskussion än jag får plats med här – jag rekommenderar Eli Parisers bok The Filter Bubble) Dessutom säljer Facebook vår data till andra företag och organisationer samt lämnar ut det till myndigheter.

4. Amerikanska statens tillgång till data
Genom Electronic Communications Privacy Act (1986) kan amerikanska myndigheter ta del av material som ligger ”i molnet” dvs på Facebook, gmail och andra servrar om det är äldre än 180 dagar eftersom det anses som övergivet. Detta innebär att allt du skrev på Facebook för mer än 6 månader sedan är öppet för amerikanska myndigheter. Jämför detta med skyddet för information som du lagrar i hemmet eller på din dator – där krävs en husrannsakningsorder.

5. Säkerhet
En sista punkt handlar om säkerhet. Självklart förväntar jag mig att polisen har säkra system men deras kommunikation via Facebook kan inte bli säkrare än Facebooks infrastruktur. Naturligtvis förväntar jag mig att polisen är varsamma och kloka med sina lösenord men hur är det bland användare som kommunicerar med polisen. En liten sak kanske men bör inte myndigheter tänka på även detta.

Comments Off

By Mathias Klang, October 25, 2011 7:52 am

Det finns individer som förändrat världen på djupet men förblir relativt okända för den bredare gruppen människor som är beroende av resultaten. Richard Stallman är en sådan person. Även hans Wikipediaartikel inleds med en lågmäld intro

…is an American software freedom activist and computer programmer. In September 1983, he launched the GNU Project to create a free Unix-like operating system, and he has been the project’s lead architect and organizer. With the launch of the GNU Project, he initiated the free software movement; in October 1985 he founded the Free Software Foundation.

Naturligtvis fortsätter artikeln med en lista över det han gjort och gör samt en lista på hedersdoktorat (9) och professurer (2) som en akademiker bara kan avundas. Ännu mer när man inser att han är inte en vetenskapsman. Det som Stallman har gjort är lagt grunden för fri programvara som GNU Linux samt skapat en hel industri med programmerare som arbetar med att bygga, utveckla och uppdatera vår grundläggande infrastruktur – utan kostnad och med frihet att kunna anpassa och ändra det.

Extremt mycket av de tekniska prylar i våra liv är beroende av hans grundläggande skapelse och den frihet säkerställt för framtida utvecklare. Mycket av webben och programvaran som används dagligen är just skapade på basis av hans filosofi.

Så nu i en tid när människor som Steve Jobs och Mark Zuckerberg höjs upp som samhällsbyggare kanske det skulle vara intressant att lyssna på någon som verkligen förändrat och format vår tekniska infrastruktur?

Richard Stallman kommer och pratar i Göteborg den 10 November. Missa inte detta.

Comments Off

By Mathias Klang, February 18, 2011 5:01 pm

GikII VI, FREEDOM, OPENNESS & PIRACY?
26-28 June 2011
IT University
Göteborg, Sweden

Call for papers
Is GikII a discussion of popular culture through the lens of law – or is it about technology law, spiced with popular culture? For five years and counting, GikII has been a vessel for the leading edge of debate about law, technology and culture, charting a course through the murky waters of our societal uses and abuses of technology.

For 2011, this ship full of seriously playful lawyers will enter for the first time the cold waters of the north (well, further north than Scotland) and enter that land of paradoxes: Sweden. Seen by outsiders as well-organised suicidal Bergman-watching conformists, but also the country that brought you Freedom of Information, ABBA, the Swedish chef, The Pirate Bay and (sort of…) Julian Assange. We offer fine weather, the summer solstice and a fair reception at the friendly harbour of Göteborg.

So come one, come all… Clean your screens, look into the harder discs of your virtual and real lives, and present your peers with your ideas on the meaning of our augmented lives. Confuse us with questions, dazzle us with legal arguments, and impress us with your GikIIness. If you have a paper on (for example) regulation of Technology & Futurama, soft law in World of Warcraft, censoring social media & Confucius, the creative role of piracy on latter day punk or plagiarism among the ancient Egyptians – We are the audience for you (for a taste of past presentations see http://www.law.ed.ac.uk/ahrc/gikii/).

Application process

Please send an abstract not exceeding 500 words to Professor Lilian Edwards (Lilian.Edwards@strath.ac.uk) or Dr Mathias Klang (klang@ituniv.se). The deadline for submissions is 15 April 2011. We will try to have them approved and confirmed as soon as possible so that you can organise the necessary travel and accommodation.

Registration

As with previous years, GikII is free of charge, and therefore there are limited spaces available, so please make sure you submit your paper early. Priority is always given to speakers, but there are some limited spaces available for students and non-speakers. Registration will be open shortly at http://www.law.ed.ac.uk/ahrc/gikii/

Comments (4)

By Mathias Klang, January 24, 2011 2:01 pm

Håller på att roa mig med att läsa olika kommuners riktlinjer för Sociala Medier och har samlat in från Katrineholm, Sundbybergs Stad, Hammarö, Region Skåne, Linköping, Karlstad, Rättvik, Norrköping, Trelleborg, Kumla, Tyresö, Kalix, Lidingö Stad & Ystad. Saknas din kommun? Skicka gärna tips!

Ett av frågorna de första frågorna som uppstår är hur man ska uppfatta skillnader mellan riktlinjer, policy och råd? Sedan är det intressant att se på hur de olika dokumenten skiljer sig åt. Jag skulle nästan vilja göra en analys av deras val av typsnitt men det faller utanför syftet med arbetet.

Målet är att se hur olika kommuner försöker reglera en ny kommunikationsteknologi i relation till en etablerad regelverk.

Comments (6)

By Mathias Klang, December 7, 2010 11:45 am

När Kindle kom var jag inte imponerad. När några bekanta skaffade Kindle var jag nedlåtande – varför betala så mycket bara för äran att läsa böcker? Lägg pengarna på att köpa böcker istället. Och jag är lätt beroende av böcker. Men sedan hände två saker dels sänktes prisen och uppgradering gjorde läsplattan bättre.

Jag testade en iPad över en helg och insåg att det inte skulle förändra mitt beteende. Den skulle vara ett kul komplement men inte en ersättare. Kindle däremot skulle kunna ersätta behovet att bära böcker i min redan överfulla väska. Samtidigt var jag inte överdriven optimistisk text på döda träd funkar i alla lägen… men skärmar, batterier och elektronik är oftast känsligare.

Den största fördelen med Kindle är att skärmen inte är bakgrundsbelyst vilket innebär att det inte är som att läsa text från en datorskärm, ögonen vilar mer och man orkar läsa mer & man kan läsa i dagsljus (men inte i mörker). Detta har dessutom bieffekten att man slipper ladda batterierna. Nästa fördel med Kindle är dess brist på uppkoppling eller andra finesser. Här handlar det om att läsa text och det är det jag ägnar mig åt. Inget drar min uppmärksamhet, inga länkar att klicka på, inga filmklipp, mail eller social media som drar bort fokus. Dessa egenskaper gör att Kindle kommer upp till samma nivå som en vanlig bok (nästan).

Vad gör den bättre än en bok? Det är ingen bok, det är ett bibliotek. Jag har oftast mer än en bok i väskan. Dels vill jag inte vara utan när den ena tar slut, dels vet jag inte vad jag är på humör – jag kanske inte vill läsa den bok jag bär på. Nu bär jag på ett helt bibliotek, jag behöver inte stå framför bokhyllan och tänka på vad jag vill läsa inför en resa.

Teknik förändrar beteende. Hur förändrar Kindle mitt beteende?

Eftersom boken alltid finns med mig läser jag mer. Här vinner framförallt de tjockare böckerna är lättare att bära i denna format. Det som försvinner är intresset för “kort” litteratur mindre gratis tidningar, flygblad & social media som var sällskap under korta resor. Detta har lett till att jag inser hur mycket tid som försvinner i transporter utan mening.

Men det som är intressant är förändringen i vad jag läser. Det är ebok. Finns det inte som ebok så läser jag något annat. Utbudet av det jag vill läsa är enorm. Min “att läsa” lista har alltid varit längre än min tid att läsa. Jag ratar böckerna i min hylla för böckerna i min läsare. Detta var i och för sig förväntat men idag hände något märkligt. Jag läste i SvD om en fascinerande avhandling av Thomas Götselius, Själens medium: Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500

Själens medium lyder den kryptiska titeln på en mäktig volym av Thomas Götselius, nyligen försvarad som avhandling i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Underrubriken är lite mer upplysande: ”Skrift och subjekt i Nordeuropa kring 1500.” Avhandlingen handlar mycket riktigt om hur subjektet (”själen”) tillägnar sig skrift (”medium”) och blir till i skrift vid den tid då boktryckarkonsten ändrar alla villkor för att skriva och läsa…

Vanligtvis hade jag tryckt på köp knappen. Självklart. En intressant avhandling, inom mitt område diskuterar teknik, samhällsförändring och beteende – framförallt i relation till information och kommunikation. Men nu letade jag febrilt efter eboken. Märkligt nog i en bok om detta ämne fanns ingen ebok. Ännu märkligare var att jag inte köpte boken. På tre veckor har mitt beteende förändrats totalt. Av all litteratur som jag vill läsa (skön & facklitteratur) väljer jag bort de som presenterar onödiga trösklar för mitt läsande.

Konsekvenserna för bokvärlden kommer (om läsplattan fortsätter sin utveckling) vara totalt omstörtande. Klart att kvalité är viktigt men det är tillgänglighet också. Förvänta er inte att kunder kommer anstränga sig för att få köpa er produkt. Om ni inte möter kunder där de är så kan ni inte överaskas när kunderna väljer köpa annat.

Jag är inte beredd att göra med mina fysiska böcker som jag gjort med vinyl eller cd men det är inte långt ifrån punkten att min bokhylla förvandlas till en statisk artefakt av en svunnen värld. En inredningsdetalj. Bokmarknaden kan inte räkna med att överleva på kundernas nostalgi för böckers taktila känsla.

Det handlar inte om kulturens eller textens död – men kanske om bokens. Musiken dog inte när vi slutade använda kassetter. Ytterligare en affärsmodell går mot sin slut.

Comments (3)

By Mathias Klang, November 30, 2010 10:21 am

För ett tag sedan kom detta via BoingBoing, jag han inte reagera då men det fastnade. Det handlar om Self-Repair Manifesto.

Repair is better than recycling. Making our things last longer is both more efficient and more cost-effective than mining them for raw materials.

Repair saves the planet. Earth has limited resources and we can’t run a linear manufacturing process forever. The best way to be efficient is to reuse what we already have!

Repair saves you money. Fixing things is often free, and usually cheaper than replacing them. Doing the repairs yourself saves serious dough.

Repair teaches engineering. The best way to find out how something works is to take it apart!

If you can’t fix it, you don’t own it. Repair connects people and devices, creating bonds that transcend consumption. Self-repair is sustainable.

Förutom att det är helt rätt och att jag håller med allt som skrivs skulle jag egentligen vilja att någon var mer noggran och utvecklade den sista punkten. Idag fylls våra hem av prylar som vi faktiskt inte äger till fullo. Vi håller på att förlora rättigheten till full rådighet över våra egna saker. Tänk hur ofta ni har läst att ett företag vägrar ersätta för en skada eller läst en text som förklarar att ingen garanti gäller om man har öppnat locket på sin pryl.

Print, hack, and redistribute this manifesto. The world needs to hear this message, and we need to get the word out every way possible. Download this file as:

• 1650×2550 JPG (2.7 MB)
• 8.5″ x 11″ PDF (4.5 MB)
• 11″ x 17″ PDF (5.3 MB)
• Source InDesign (88 MB)

You’re free to do whatever you like with this manifesto. Just include a link back to us.

BoingBoing skriver:

iFixIt has a vested interest in this campaign worth noting: the company sells spare parts and upgrades, mostly for Apple equipment. On the flip side, iFixIt is assembling a giant directory of free repair manuals for all manner of manufactured goods.

Comments (4)

By Mathias Klang, November 26, 2010 6:35 am

Dagens – eller kanske till och med månadens – citat: “Telefoner bör vara avstängda, annars är det ett förakt för demokratin” kommer från Trelleborgs Allehanda som rapporterar om ett pågående oenighet om användning av sociala medier under möten

I en artikel från igår berättade vi att Ulf Bingsgård samtidigt som mötet pågick skrev inlägg på Facebook. I ett av dem kallade han mötet en “välarvoderad lekstuga”. Även andra ledamöter gjorde inlägg under mötet, vilket Inger Hansson tycker är olyckligt.

– Det hör också till god hyfs att inte sitta och leka med telefoner under ett sammanträde. Många har kanske simultankapacitet, men är man på ett sammanträde så ska man ägna sig åt det och vara uppmärksam på det som sägs. Telefoner bör vara avstängda, annars är det ett förakt för demokratin.

Priceless! Sedan är det intressant att icke-verbal kommunikation via telefoner ska betecknas som “leka med telefoner”.

Comments Off

By Mathias Klang, November 23, 2010 1:26 pm

Goda nyheter!! Jag har fått mer att göra

Nästa år kommer konferensen GikII 2011 hållas här i Göteborg mellan 26 – 28 juni. GikII beskriver sig själv

The first GikII event in September 2006 established itself as the first workshop in the world where the worlds of law, technology and popular culture came together. We want to discuss whether geek law exists; by the end of the workshop we had created it. Topics covered at the first workshop included surveillance strategies in the novels of Harry Potter;  how to avoid building open source killer robots; whether we need a new legal regime for the regulation of virtual property; copyright law, anime, fansubs ; comparative pornography law, TRIPS and Japanese manga; virtual world governance; the law of entropy and old computers; technophobia and technophilia; and much much more.

Hur kan man inte älska en konferens där artiklar som dessa presenteras:

• Judith Rauhofer, “The Rainbow Connection – of geeks, trolls and muppets“.
• Simon Bradshaw and Hugh Hancock, “Machinima: Game-Based Animation and the Law”.
• Steven Hetcher, “Conceptual Art, Found Art, Ephemeral Art, and Non-Art: Challenges to Copyright’s Relevance”.
• Andres Guadamuz Luddism 2.0, or How I Learned to Stop Worrying and Love the Web
• Lillian Edwards Death 2.0
• Melissa de Zwart ‘Angel(us) is my avatar!’
• Andrew Adams Seeing The Future: Free Will, Predetermination and Human Rights in the Risk Society
• Daithi Mac Sithigh I’m in ur tube blocking ur internets: The Politics, Perception and Parody of Network Neutrality Legislation
• Jordan Hatcher Drawing in Permanent Ink: A Look at Copyright Law and Tattoos
• Simon Deane-Johns We, the Lunatics, Control the Asylum

Comments (4)

By Mathias Klang, November 2, 2010 11:39 pm

Vi vill vara moderna och kan vi inte vara moderna kan vi åtminstone lägga till teknik till gamla vanliga ting. Spisar blir touchscreen, offentliga toaletter styrs av rörelsedetektorer och vi upplever början på knapparnas nedgång. Allt detta är så vanligt att det knappt är något man tänker på. Förutom för vissa människor som inte kan interagera med denna tekniknivå och står maniskt viftade på offentliga toaletter för att få vattnet att rinna…

Men en plötslig reflektion (motiverad av detta segment av Big Bang Theory där teknik & löpning står i fokus) över min egen teknikglädje fick mig att stanna upp. Att löpa är kanske det enklaste av träningsformer – men inget är för enkelt för att kompliceras. Och jag inser att jag är ett offer för kulten av teknikisering när jag efter min löptur ägnar tid åt att föra in data i träningsprogrammet som sedan bildar statistik och kan visa löpbanan på kartor

Vackert men poänglöst – kan det vara konst?

Naturligtvis kan man säkert hitta flera goda anledningar för datainsamling och kartbilder men för min del (och jag misstänker att jag inte är ensam) handlar det om ett intresse för att samla in och lagra min data men datan sällan/aldrig används efteråt. Detta är ett tecken på teknikisering – dvs ett onödigt användande av teknik för teknikens skull.

Hur ska man se på den här typen av teknik? Är det enbart ett överflödsfenomen eller kan man se något djupare i det? Självklart kan jag motivera min kärlek för, och användning av, teknik men det är intressant att vara medveten om hur mycket teknik finns i livet för teknikens egen skull.

Comments Off

By Mathias Klang, September 27, 2010 8:07 am

Nu har jag fått upp Lennart Peterssons föreläsning om datorhistoria på Vimeo. Förutom filmen finns hans OH bilder här och mina anteckningar från föreläsningen här.

Datorhistoria ht10 Lennart Petersson from Mathias Klang on Vimeo.

Comments (3)

By Mathias Klang, September 22, 2010 6:50 pm

Den tredje föreläsningen på kursen Sårbara IT Samhället har dragit igång och Lennart Peterson ger en underhållande och innehållsrik presentation om datorhistoria. Det som vi tar för givet idag är att våra prylar har en historia och inte är sprungna ur intet.

Detta är en godtycklig vandring genom den tidiga datorhistoria för att sedan gå vidare till modern datorhistoria. I sammanhanget bör nämnas (och Lennart gör naturligtvis det) Ola Larsmos skrift om kommunikationshistoria för Tekniska Museet Kom Nu Då samt Bill DeRoucheys fantastiska föreläsning History of the Button.

Information Processing System (wikimedia commons)

Lennart inleder med fingrar som ett av anledningarna till att vi har bas 10 i som vår räknegrund och hela decimalsystemet. Vidare till kulram (tidigaste c:a 2400 f.kr) – det otroliga är att denna enkla verktyg används fortfarande effektivt idag. Bland de mer udda gamla prylar finns den otroliga Antikythera mekanismen (www.antikythera-mechanism.gr) som kan användas som bevis för att antiken inte var så primitivt som vi gärna vill tro.

Sedan drar vi raskt förbi 1500 år fram till (John Napier) Napier’s bones som en tidig räkneinstrument och vidare till mer avancerade räknestickor var storhetstid var mellan 1600 – 1970 talet då de slogs ut av elektroniska/digitala verktyg. Under tiden fanns en mängd mekaniska räknare (se tex Wilhelm Schickard & Blaise Pascal). I slutet, och kanske höjdpunkten, av mekaniska räknare var ett av de ledande företagen den Svenska Facit (se Chris Sandströms föreläsningar bla Facit och Kunskapsbristen)

Som ett exempel på tidig extern minne visas Jacquards vävstol som styrdes via hålkort. Hundra år senare utvecklade Charles Babbage sin Difference Engine en första försök till en maskin som automatiskt kunde ta fram tabeller för logaritmer. Replikan som byggdes under 1990-talet vägde över två ton. Babbage utvecklade aldrig sin difference engine men gick vidare till The Analytical Engine som en utvidgad maskin som styrdes av hålkort för att lösa generella matematiska problem. Analytical engine innehåll programerbara delar och utskriftsmöjligheter.

Inom matematik och programmering nämns Ada Lovelace (Lord Byrons dotter) som var duktig matematiker och den första programmeraren som blev fascinerad av Analytical engine och började programmera för att kunna göra maskinen användbar. Nästa namn är George Boole (1815-1864) som skapade Boolsk algebra som inte uppfattades av samtiden utan det dröjde fram till 1938 då Claude Shannon använde boolsk algebra för att beskriva kombinationer av elektriska relär. Detta blev ursprunget till binär uträkning och våra datorer.

En utveckling av dessa innovationer kom att bli Holleriths tabuleringsmaskin – en hålkortsdriven maskin – användes till den amerikanska folkräkning 1890 och hans företag blev grunden till företaget IBM. Håkorten var tidiga former av indata som blev en tidig form av kommunikation mellan människan och maskin. Tidiga håkort hade plats med 80 tecken och fortfarande idag är programeringsraden 80 tecken lång. Hålkort överlevde fram till 1980-talet.

Nästa stora idé kommer med Vannevar Bush artikel As we may think (Atlantic Monthly 1945) där han presenterade Memex som är den intellektuella grunden till webben och weblänkar.

Modern datorhistoria börjar med pionjären Konrad Zuse som använde binär aritmetik i hans generella dator Z3 som han byggde i föräldrarnas vardagsrum 1941. Hans Z3 klarade av en klockfrekvens på 5 – 10 hz medans vi idag pratar milliarder hz. Fortfarande idag använder vi grundbegreppen byte som Zuse lade grunden för. Den första elektroniska datorn ses idag som Atanasoff-Berry datorn. Dock är det värt att peka på kodbrytningen i Bletchley Park och datorn Colossus.  Ett av de första datorerna som blev klar först var Harvard Mark 1 (1943) som klarade av tre beräkningar per sekund. ENIAC blev klar 1946 som användes för att räkna ut ballistiska tabeller. Den krävde 167 kvm och drog 150 kilowatt. Dessa var de första generella omprogrambara datorer som genom detta kunde användas till olika beräkningar. Nästa version av ENIAC var EDVAC som “enbart” krävde 45 kvm. Sverige var en ledande land som utvecklade bla datorerna BARK och BESK på 50-talet.

Bland de moderna datormatematikerna nämns John von Neumann som utvecklade datorminne som kunde lagra både program och data som implementerades först i datorn EDVAC. Dagens ram minne i en dator använder samma struktur – den både lagrar programmet som används och den data som behandlas. Innovationen var att slippa lagra datan externt eller att manuellt programera om datorn.

Matematikern Alan Turing var aktiv på Bletchley Park och är idag mest känd för tankar  som Turing Maskinen (universiell beräkningsbarhet) och inom artificiell inteligens den sk Turing Testet. Ett av de mer imponerande programmerare var Grace Hopper – hon arbetade med programera både Mark 1 & 2, samtidigt myntade hon begreppet Bug (som för övrigt var en fysisk insekt som fastnade i relärer) sedan utvecklade hon Cobol som används fortfarande idag.

Douglas Engelbart var en pionjär inom hypertext och användargränssnitt samt utvecklade första datormusen c:a 1965. Det som är spännande är att hans idéer kom långt före de rent fysiskt kunde implementeras.

It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing – well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart)

Datorgenerationer: generation 0 manuella räknemaskiner, 1:a generationen (före 1958) Assembler, Fortran. 2:a generation (1959-1965) Transistorn (1958) programspråk COBOL, LISP, APL, ALGOL. 3:e generationen 1964-1972. Efter detta kom minidatorer som absolut inte var liten på något sätt.

Några godtycliga nedslag i modern datorhistoria efter 70-talet och framåt Moores Law (processorkomplexitet fördubblas varannan år), programmeringsspråk BASIC & Pascal och 1971 kom den första Mikroprocessorn (Intel 4004). 1972 kom LSI & VLSI kretsar samt programmeringsspråket C.

HPs första miniräknare (pocket calculator) lanserades 1972.

Grunden för kommunikation mellan datorer lades med Ethernet, TCP/IP och utvecklades c:a 1973. Microsoft grundades 1975. Första superdatorn Cray-1 kom 1976. Ken Olson VD för Digital Equipment 1977 “There is no reason anyone would want a computer in their home”. Samma år kom Apple II.

Spel och hemdatorer: Ataris “Space Invaders” 1978, Asteroids 1979, VIC-20 och Sinclairs Z80 & PAC MAN kom 1980. Xerox Star lanserades första datorsystemet med WIMP gränssnitt.

Its a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy (Eric S. Raymond, The Art of Unix Usability)

Genom IBM PC som kom 1981 var persondatorn född – revolutionen hade börjat! Apple Lisa (1983) var den första som försökte implementera Xerox Stars innovationer. Det som fick fart på datorer med grafisk gränssnitt var Apple Macintosh som kom 1984. Inga konstiga kommandon bara klicka!

Sedan kom en rask utveckling av det som idag är självklart

• 1985 Postscript, Tetris
• 1987 Windows 2, Macintosh 2 & SE, IBM PS/2
• 1989 World Wide Web & Microsoft Office
• 1990 Adobe Photoshop
• 1991 Linux Kernel, Kommersialisering Internet
• 1992 Windows 3.1
• 1993 Doom, Windows NT, Pentium Processor, NCSA Mosaic den första webbrowsern
• 1994 Linux 1.0, första spam skickades ut på Usenet
• 1995 Windows 95, Playstation, Java
• 1996 ICQ, Hotmail
• 1997 Pentium II, AMD
• 2000 Y2K inte ett problem , Windows 2000, Playstation 2, Pentium IV
• 2001 iPod
• 2002 Mac OS X
• 2004 Firefox
• 2006 Apple byter till Intel, Playstation 3 & Nintendo Wii
• 2007 Windows Vista

Comments (1)

By Mathias Klang, July 29, 2010 1:00 pm

Snygg bild över hur Google funkar…

Comments Off

By Mathias Klang, July 27, 2010 9:42 pm

Det finns gott om märkliga världsrekord och här är en till! Datavetare från University of California i San Diego skapade ett nytt världsrekord när de lyckades knäcka terrabyte-barriären. De sorterade en terrabyte av data (1,000 gigabytes eller 1 million megabyte) på under 60 sekunder. (Science Daily)

Archives’ stacks av dolescum (CC BY NC SA)