Den tredje föreläsningen på kursen Sårbara IT Samhället har dragit igång och Lennart Peterson ger en underhållande och innehållsrik presentation om datorhistoria. Det som vi tar för givet idag är att våra prylar har en historia och inte är sprungna ur intet.
Detta är en godtycklig vandring genom den tidiga datorhistoria för att sedan gå vidare till modern datorhistoria. I sammanhanget bör nämnas (och Lennart gör naturligtvis det) Ola Larsmos skrift om kommunikationshistoria för Tekniska Museet Kom Nu Då samt Bill DeRoucheys fantastiska föreläsning History of the Button.

Information Processing System (wikimedia commons)
Lennart inleder med fingrar som ett av anledningarna till att vi har bas 10 i som vår räknegrund och hela decimalsystemet. Vidare till kulram (tidigaste c:a 2400 f.kr) – det otroliga är att denna enkla verktyg används fortfarande effektivt idag. Bland de mer udda gamla prylar finns den otroliga Antikythera mekanismen (www.antikythera-mechanism.gr) som kan användas som bevis för att antiken inte var så primitivt som vi gärna vill tro.
Sedan drar vi raskt förbi 1500 år fram till (John Napier) Napier’s bones som en tidig räkneinstrument och vidare till mer avancerade räknestickor var storhetstid var mellan 1600 – 1970 talet då de slogs ut av elektroniska/digitala verktyg. Under tiden fanns en mängd mekaniska räknare (se tex Wilhelm Schickard & Blaise Pascal). I slutet, och kanske höjdpunkten, av mekaniska räknare var ett av de ledande företagen den Svenska Facit (se Chris Sandströms föreläsningar bla Facit och Kunskapsbristen)
Som ett exempel på tidig extern minne visas Jacquards vävstol som styrdes via hålkort. Hundra år senare utvecklade Charles Babbage sin Difference Engine en första försök till en maskin som automatiskt kunde ta fram tabeller för logaritmer. Replikan som byggdes under 1990-talet vägde över två ton. Babbage utvecklade aldrig sin difference engine men gick vidare till The Analytical Engine som en utvidgad maskin som styrdes av hålkort för att lösa generella matematiska problem. Analytical engine innehåll programerbara delar och utskriftsmöjligheter.
Inom matematik och programmering nämns Ada Lovelace (Lord Byrons dotter) som var duktig matematiker och den första programmeraren som blev fascinerad av Analytical engine och började programmera för att kunna göra maskinen användbar. Nästa namn är George Boole (1815-1864) som skapade Boolsk algebra som inte uppfattades av samtiden utan det dröjde fram till 1938 då Claude Shannon använde boolsk algebra för att beskriva kombinationer av elektriska relär. Detta blev ursprunget till binär uträkning och våra datorer.
En utveckling av dessa innovationer kom att bli Holleriths tabuleringsmaskin – en hålkortsdriven maskin – användes till den amerikanska folkräkning 1890 och hans företag blev grunden till företaget IBM. Håkorten var tidiga former av indata som blev en tidig form av kommunikation mellan människan och maskin. Tidiga håkort hade plats med 80 tecken och fortfarande idag är programeringsraden 80 tecken lång. Hålkort överlevde fram till 1980-talet.
Nästa stora idé kommer med Vannevar Bush artikel As we may think (Atlantic Monthly 1945) där han presenterade Memex som är den intellektuella grunden till webben och weblänkar.
Modern datorhistoria börjar med pionjären Konrad Zuse som använde binär aritmetik i hans generella dator Z3 som han byggde i föräldrarnas vardagsrum 1941. Hans Z3 klarade av en klockfrekvens på 5 – 10 hz medans vi idag pratar milliarder hz. Fortfarande idag använder vi grundbegreppen byte som Zuse lade grunden för. Den första elektroniska datorn ses idag som Atanasoff-Berry datorn. Dock är det värt att peka på kodbrytningen i Bletchley Park och datorn Colossus. Ett av de första datorerna som blev klar först var Harvard Mark 1 (1943) som klarade av tre beräkningar per sekund. ENIAC blev klar 1946 som användes för att räkna ut ballistiska tabeller. Den krävde 167 kvm och drog 150 kilowatt. Dessa var de första generella omprogrambara datorer som genom detta kunde användas till olika beräkningar. Nästa version av ENIAC var EDVAC som “enbart” krävde 45 kvm. Sverige var en ledande land som utvecklade bla datorerna BARK och BESK på 50-talet.
Bland de moderna datormatematikerna nämns John von Neumann som utvecklade datorminne som kunde lagra både program och data som implementerades först i datorn EDVAC. Dagens ram minne i en dator använder samma struktur – den både lagrar programmet som används och den data som behandlas. Innovationen var att slippa lagra datan externt eller att manuellt programera om datorn.
Matematikern Alan Turing var aktiv på Bletchley Park och är idag mest känd för tankar som Turing Maskinen (universiell beräkningsbarhet) och inom artificiell inteligens den sk Turing Testet. Ett av de mer imponerande programmerare var Grace Hopper – hon arbetade med programera både Mark 1 & 2, samtidigt myntade hon begreppet Bug (som för övrigt var en fysisk insekt som fastnade i relärer) sedan utvecklade hon Cobol som används fortfarande idag.
Douglas Engelbart var en pionjär inom hypertext och användargränssnitt samt utvecklade första datormusen c:a 1965. Det som är spännande är att hans idéer kom långt före de rent fysiskt kunde implementeras.
It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing – well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart)
Datorgenerationer: generation 0 manuella räknemaskiner, 1:a generationen (före 1958) Assembler, Fortran. 2:a generation (1959-1965) Transistorn (1958) programspråk COBOL, LISP, APL, ALGOL. 3:e generationen 1964-1972. Efter detta kom minidatorer som absolut inte var liten på något sätt.
Några godtycliga nedslag i modern datorhistoria efter 70-talet och framåt Moores Law (processorkomplexitet fördubblas varannan år), programmeringsspråk BASIC & Pascal och 1971 kom den första Mikroprocessorn (Intel 4004). 1972 kom LSI & VLSI kretsar samt programmeringsspråket C.
HPs första miniräknare (pocket calculator) lanserades 1972.
Grunden för kommunikation mellan datorer lades med Ethernet, TCP/IP och utvecklades c:a 1973. Microsoft grundades 1975. Första superdatorn Cray-1 kom 1976. Ken Olson VD för Digital Equipment 1977 “There is no reason anyone would want a computer in their home”. Samma år kom Apple II.
Spel och hemdatorer: Ataris “Space Invaders” 1978, Asteroids 1979, VIC-20 och Sinclairs Z80 & PAC MAN kom 1980. Xerox Star lanserades första datorsystemet med WIMP gränssnitt.
Its a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy (Eric S. Raymond, The Art of Unix Usability)
Genom IBM PC som kom 1981 var persondatorn född – revolutionen hade börjat! Apple Lisa (1983) var den första som försökte implementera Xerox Stars innovationer. Det som fick fart på datorer med grafisk gränssnitt var Apple Macintosh som kom 1984. Inga konstiga kommandon bara klicka!
Sedan kom en rask utveckling av det som idag är självklart
- 1985 Postscript, Tetris
- 1987 Windows 2, Macintosh 2 & SE, IBM PS/2
- 1989 World Wide Web & Microsoft Office
- 1990 Adobe Photoshop
- 1991 Linux Kernel, Kommersialisering Internet
- 1992 Windows 3.1
- 1993 Doom, Windows NT, Pentium Processor, NCSA Mosaic den första webbrowsern
- 1994 Linux 1.0, första spam skickades ut på Usenet
- 1995 Windows 95, Playstation, Java
- 1996 ICQ, Hotmail
- 1997 Pentium II, AMD
- 2000 Y2K inte ett problem
, Windows 2000, Playstation 2, Pentium IV
- 2001 iPod
- 2002 Mac OS X
- 2004 Firefox
- 2006 Apple byter till Intel, Playstation 3 & Nintendo Wii
- 2007 Windows Vista