Imorse åkte jag upp till Stockholm med SJ. Inte ovanligt men en helt vanlig upplevelse. Och som vanligt när jag blir tillfrågad efter legitimation klagar jag om detta på twitter.
Det är fel att en uniformerad personal kräver att man behöva identifiera sig för att man ska åka tåg när man har en giltig biljett. Självklart är det inte olagligt men det är omoraliskt och en kränkning av min personliga integritet.
Jag har klagat om detta flera gånger innan och jag hade inte tänkt skriva mer om det här. Men jag kan inte låta bli att kommentera SJs svar på twitter. De skriver:
Vi har personliga biljetter för att öka våra resenärers trygghet.
Att SJ kränker min integritet, ifrågasätter min ärlighet och behandlar mig (som är en kund) som en oärlig skit är en sak som jag måste stå ut med om jag ska åka tåg. Inte bra men det finns inga alternativ. Men akta er SJ om det kommer så byter vi och ni förlorar. Arrogans är dåligt för affärer.
Men nu lade SJ ytterligare en dimension på diskussionen. Dumhet. Av flertalet (har inte åkt med alla) tågbolag i Europa (kanske världen) så är det enbart SJ som finner det nödvändigt att kräva identifikationshandlingar av sina kunder/resenärer.
Jag tvingas stå ut med att ni behandlar mig som en oarlig skurk (kundvård?) men att ni tror att ni ska kunna argumentera utan att få motsvar där tar ni fel. Jag är inte tacksam för att ni behandlar mig illa. Det är ni som bolag som har fel – försök inte att övertyga mig med er fullkomligt patetiska argumentation att ni gör det för min skull. Sanningen kommer inte ifrån att man upprepar lögner tillräckligt ofta.
Nationalekonomer lär sig att människan är rationell och främst motiverat av vinning. Helst ska det vara tydliga ekonomiska drivkrafter. Lagen har accepterat denna norm och väljer att straffa vissa brott (tex bedrägeri) enbart om de begås för egen vinning (eller andras skada).
Om vi accepterar denna världsbild är konstförfalskning en enkel sak. Förfalskaren försöker berika sig genom att lura andra. Enkelt eller hur? Men vad gör vi när modellen inte stämmer? New York Times rapporterar om Mark A. Landis är en konstförfalskare – men en annorlunda sådan. Han målar förfalskningar och sedan donerar dom utan ersättning till museer. Gratis alltså. Ibland har han fått en lunch eller någon liten gåva från museets butik.
Det intressanta är naturligtvis frågan om hans brott. Han har förfalskat en målning. Förfalskning kan vara bedrägeri. Bedrägeri återfinns i 9 kap. 1 § brottsbalken och handlar om “…att någon förmår annan till handling eller till att underlåta något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde”. Han har agerat bedrägligt gentemot museet. Men inte för någon ekonomisk vinning. Och inte heller för att skada museet. Har han begått ett brott?
Läste lite slarvigt i Copyriot om att Wikipedia figurerar i motionsfloden men tänkte inte mer på det. Självklart används även Wikipedia där. Men det var mycket mer intressant än så.
Vad Copyriot menade, och Lennart Guldbrandsson utvecklar på Wikimedias blog, är att de fyra riksdagsledamoter Finn Bengtsson (M), Gunnar Axén (M), Andreas Norlén (M) & Jan R Andersson (M) författarna till Motion 2010/11:M1498 Jantelagen och diskriminering har plagierat stora delar av sin text från Wikipedia bland annat artiklarna om Jantelagen & Gnosjöandan.
De har inte bara använt sig av andras text utan lov eller utan att hänvisa till källor de har gjort det så dåligt att de hade åkt fast direkt på vilken skola eller universitet i Sverige (eller resten av världen för den delen).
Författarnas bristande intresse av att dölja sina uppenbara spår leder till två tolkningar: (1) det är inte fel att använda andras texter utan lov eller hänvisning, (2) det är egentligen fel att använda andras texter utan lov eller hänvisning men dessa regler gäller inte riksdagsledamoter. Oavsett tolkning är detta fel.
Plagiering är inte upphovsrättsintrång utan handlar om en form av bedrägligt beteende att utge någon annans arbete för ens egen. Inte ens riksdagsmän får plagiera. I Wikimedias blogpost erbjuder sig Wikimedia att hjälpa författarna att förstå vad de har gjort fel.
Professor Richard Dawkins är en personlig hjälte. Han skriver fantastiskt med en klarhet som får läsaren att häpna och leder till oundvikliga slutsatser. Nu dessutom får jag reda på via Fajaf att han dessutom stödjer fildelning (på sätt och vis). Hans senaste dokumentär, Faith School Menace handlar om religiösa friskolor negativa effekt på ungdomar. Filmen visades på Channel 4 förra månaden. När den diskuterades i en kommentartråd på hans hemsida och någon skrev att de inte kunde se dokumentären tipsade Dawkins om bland annat The Pirate Bay som en lösning.
En tolkning är att han ser att det viktigaste är att budskapet sprids. Nedan är en skrämdump av kommentarerna:
If you, like I, could not attend the “Protest the Pope” rally in London this past weekend, you’ll want to see this. This amateur video captures Richard Dawkins’ short but empassioned response to Pope Ratzinger’s weak attempt to confuse the public by claiming that Hitler was an atheist, and it was his supposed atheism that led to the Holocaust. Of course, Ratzinger conveniently ignores the fact that Hitler made no secret of his Roman Catholicism and in fact, Hitler used remarkably Catholic-sounding arguments to defend his indefensible actions.
Det är inte varje dag man kan få med Pirate Bay, Hitler och Påven i samma blogginlägg. Men vänta! Innebär detta att fildelning = ateism = Hitler?
Sociala medier får enormt mycket kritik i relation till traditionell eller gammalmedia. Det nya anses vara oseriöst, ytligt och framförallt sakna källkritik men stämmer detta?
Naturligtvis finns det mycket oseriöst, ytligt och okritiskt online men det som man väljer att glömma bort är hur mycket lättare det är för användare att söka fram och sprida information. Även om det finns okritiska källor online så skapar tillgänglighet till nätet ett enormt kraftfullt verktyg för seriös källkritik.
I två dagar har radio och tidningar berättade den hemska berättelsen om den adopterade 14-åriga Gambianska flickan. Två exempel på traditionell medias rapportering. SvD skriver i en artikel Adoptivdotter lämnades i hemlandet Flickan lämnades kvar hos släktingar i Gambia efter en semesterresa i landet med adoptivmamman. Expressens artikel heter Svenska adoptivföräldrar skickade tillbaka barn och där står det: Nu lever den föräldralösa flickan, svensk medborgare och folkbokförd i Kronobergs län, i Gambias huvudstad Banjul i stället för hemma hos sina nya föräldrar i Småland.
Både rubrikerna och innehållet är hemska. För hemska. Det kanske ligger något mer bakom detta. Men för att komma hit måste man först misstänka att något är fel. Sedan måste man hinna och orka jaga runt efter mer fakta. Det vanliga situationen är att man accepterar sanningen som presenteras av “seriös” media.
Jag misstänker men hinner/orkar inte leta efter mer nyhter. Men min kontaktnät hinner/orkar och “sanningar” kommer fram. Först twittrar @archasa
Om adopterade flickan i Gambia. Dåliga föräldrar – eller dålig journalistik!? Läste denna blogg: http://bit.ly/bhNdAf
Tyckte det var konstigt att pappan enligt DN fortfarande hade vårdnaden om sin bortadopterade dotter. Googlade lite på det här, och storyn verkar vara en helt annan: Flickan kom till Sverige tillsammans med sin mamma. I Sverige bor även flickans moster med make. Flickans mamma dör, och flickan adopteras då av sin moster. Mostern har delad vårdnad om flickan, tillsammans med flickans pappa som bor kvar i Gambia. Under en resa till familjen i Gambia som flickan och mostern gör, beslutas det att flickan ska bo kvar hos sin pappa.
Skillnaden i vad som händer och det som rapporteras är knappast dålig journalistik – det är bedrägligt eller lögnaktigt. Det handlar om att hitta en tragisk berättelse och förvränga den genom halvsanningar och direkta lögner till den framstår som något helt annat.
Med gammalmedia hade vi kanske bara haft en obehaglig känsla om att sanningen var antagligen mer komplex än det som rapporteras men genom sociala medier vecklas sanningen ut och sprids.
Kom ihåg detta nästa gång ni antyder att sociala medier är oseriösa eller att traditionell media förtänar sin exklusiva skyddade och värderade samhällsposition.
This is to inform you that you have won a prize
money of Five hundred thousand, Great Britain Pound Sterlings (£500,000.00) for the month of
OCTOBER 2009 Lottery promotion which is organized by YAHOO/MSN LOTTERY
INC & WINDOWS LIVE.
You are to contact the events manager on or before your date of Claim, Winners Shall be paid in
accordance with his/her Settlement Centre.
Ett av det vanliga frågorna kring spam är om det lönar sig. Därför är det intressant att läsa i Dagens Nyheter om den tragiska händelsen med den gamle mannen från Västerås som fick ett mejl som meddelade att han vunnit på lotteri…
En 80-årig man i Västerås fick i slutet av september ett mejl där han uppgavs ha vunnit 450.000 pund, runt fem miljoner kronor, i ett lotteri. Men för att få ut vinsten måste mannen skicka pengar.
Mannen betalade för att få ut sin vinst. Han betalade i flera omgångar. Till slut hade han betalat sammanlagt 800.000 kronor till en bank i England skriver VLT.se
Det blev ett inlägg om plagieringsövervakningsprogramvara, läs hela i Stjärnkikarna:
Alla vi som undervisar behöver modet att överkomma vår bekvämlighet, styrkan att omfamna lärandets nya digitala villkor och envisheten att sträva framåt. Men framförallt behöver vi att våra skolor inte sjunker djupare i övervakningsträsket genom större investeringar i plagieringskontroller.
När nätfiske eller phishing dök upp som hot blev det otroligt uppmärksammat men det som är intressant är dåliga nätfiskare egentligen är. Imorse fick jag ett nytt försök till mitt mail på Göteborgs Universitet
Avsändaren utgav sig att vara Göteborgs universitet med mailaddress admin@gu.se och subject OBS. Eftersom mailet var kort ger jag den här i sin helhet.
OBS,
http://upgradeemailaccount.9hz.com/
Postlådan har överskridit lagringsgränsen som sätts av
administratören, kanske du inte kan skicka eller ta emot nya
post tills du uppgradera din brevlåda.
För att åter bekräfta din account.please uppgradera ditt konto med länken
nedan
http://upgradeemailaccount.9hz.com/
Göteborgs universitet Internet Services Team
Den här är en av de bättre meddelanden eftersom grammatiken, stavfelen och formuleringarna är inte helt kassa. Men fortfarande är det ett relativt illa formulerat meddelande. Det spännande är att trots detta och att man uppmanas att uppgradera kontot på http://upgradeemailaccount.9hz.com/ så är det inte helt sällsynt att folk faller för dessa urdåliga försök.
Är det så att nätfiskare inte behöver vara bättre för att datoranvändare (även på Göteborgs Universitet) är så illa informerade att det spelar ingen roll? Eller finns det en annan logik?
Om man använder firefox och klickar på länken (var tvungen att testa) hamnar man numera på:
Det blev för en kort stund drömmen för varje narcissistisk tonårsbloggare (och en hel del äldre) att sitta och skriva om ingenting på sin blogg och tjäna stora pengarna. Drömmens sinnebild var den poänglösa bloggen blondinbella där den blonda bloggaren skrev om hennes alldagliga vardag och skröt om millionomsättning.
I en kort artikel skriver Dagens Nyheter om sanningen bakom bluffen – låga intäkter och ett nätverk av företag vars ända syfte ser ut att dra mynt av ett kändisskap utan innehåll.
…i en intervju med DI Weekend, [hävdade blondinbella] att hon drar in mellan 300.000 och 400.000 kronor i månaden i annonsintäkter. Vidare har hon sagt att hon sponsras av företag som vill att hon nämner deras produkter i bloggen. Situationen har gått så långt att Blondinbella granskats för av konsumentombudsmannen (KO), att bryta mot marknadsföringslagen.
Men nu ser det ut som att den unga bloggaren tagit i lite i överkant. Omsättningen för det förlängda räkenskapsåret som började den 16 augusti 2007 och slutade den sista december 2008 är totalt 433.000 kronor. Det är 26.000 kronor per månad. Bolaget har haft en anställd och personalkostnaderna uppgår till knappt 200.000 kronor, enligt bokslutet.
Vinsten efter skatt är 113.000, knappt 7.000 kronor i månaden. Bra fickpengar för en 18-åring. Men knappast de miljonvinster…
Det hela handlar om att puffa upp sin image att ge sken om att något är mycket större än det är i verkligheten. Kanske för uppmärksamhet, kanske för att dra till sig sponsorer men bubblor (innehållslösa sfärer med en tunn hinna) spricker alltid i slutet.
Igår satt vi en grupp på jobbet och diskuterade hur studenter kunde inspireras och enthusiasmeras. En del av förslagen handlade om att “sälja” eller att “anpassa” kurser så att de är mer lockande. Sådana diskussioner gör mig illa till mods men jag vet inte hur jag ska uttrycka det utan att låta elitistisk. Kunskap skall vara svårt – vad är det värt om det är lättvunnet?
Av en slump läste jag Richard Dawkins bok Unweaving the Rainbow idag där han skriver om riskerna med att “sälja” vetenskap till massorna genom att förenkla den. Jag fick stöd för mina idéer.
‘Fun’ sends the wrong signals and might attract people to science for the wrong reasons… Science…can be hard and challenging but science is…wonderful. Science can pay its way but, like great art, it shouldn’t have to… Of course science is fun, in the sense that it is the opposite of boring. It can enthral a good mind for a lifetime… I am attacking only the kind of populist whoring that defiles the wonder of science.
Dawkins kicks ass! Vi ska naturligtvis vara intressanta men undervisning skall aldrig sänka sig ner till nivån där alla lata orkeslösa studenter bara kan sitta av tiden. Det handlar om att man skall lära sig vilket är svårt. Allt annat är falsk marknadsföring vilket skulle vara oärlighet från vår sida.
Per Gudmundson skriver om medlemsantalet i politiska ungdomsförbund på SVDs ledarredaktionsblog och konstaterar att de är inte stora. Han skriver “Det är närmast förbluffande hur små – mycket mycket små – de politiska ungdomsförbunden är.”
Gudmundson har helt rätt förbunden är mycket små, samtidigt som de får generösa bidrag för deas arbete. Om man delar bidragen med medlemsantal får man: Grön Ungdom 1100 kr/medlem, Ung Pirat 1032 kr/medlem, SSU 805 kr/medlem, KDU 606 kr/medlem, MUF 553 kr/medlem.
Även med det lägsta beloppet per medlem är det enkelt att se att de är mycket pengar per medlem. Gudmundson ger perspektiv genom att peka på andra ungdomsorganisationer medlemsantal där överaskande nog har Sveriges Frimärksungdom 2972 medlemmar! Detta i mejlens gyllene epok.
Gudmundson väljer att inte dra några egentliga slutsatser eftersom siffrorna talar för sig själva men han kunde tydligen inte låta bli att kommentera Ung Pirat:
Medlemskap i Ung Pirat är gratis och löses enkelt med ett musklick på webben. Det resulterar i ett statsbidrag på cirka en tusenlapp per klick. Tidernas smartaste webscam, säger jag.
Verkligen hårda ord “Tidernas smartaste webscam” vad är han egentligen arg på? Att kritisera statlig finansiering till politiska ungdomsförbund överlag är intressant – mycket pengar för liten utdelning. Men att jämföra Ung Pirat med bedrägeri för att de går sist med i ett märkligt, befintligt system är direkt fel.
Comments (9) 
Themocracy