Comments Off

By Mathias Klang, September 30, 2010 2:28 pm

Kullin har bloggade två inlägg förra vecka. Först om läkare bör bli vänner med patienter i sociala nätverk tätt inpå kom frågan om lärare och elever bör vara vänner. Den sistnämnda är kanske mer vanlig och Lärarnas Riksförbund släppte en undersökning som visar att var tredje elev (35%) har en eller flera lärare som vänner på en community. De intervjuade eleverna går i högstadiet (åk 8 ) och i gymnasiet. Kullin skriver

En intressant aspekt av enkäten är att eleverna mer positiva till att vara vänner med lärare i communities än tvärtom. Tre av fyra (73%) elever skulle acceptera en vänförfrågan från en lärare men bara 20% av lärarna trodde att de skulle acceptera en vänförfrågan från en elev. 47% av eleverna kan själva tänka sig att fråga och 18 procent har själva frågat. Flickorna är mer restriktiva än pojkarna. Det främsta skälet för både lärare och elever – till att inte vilja ha kontakt i communities är integriteten.

Det intressanta med undersökningen är att de har även undersökt vad föräldrarna tycker. De verkar positiva till att barnen och lärarna är vänner online.

Enligt tabellen nedan så tycker både elever och föräldrar i högre utsträckning än lärarna själva, att lärare borde finnas närvarande i dessa kanaler.

Jag har full förståelse att lärare inte vill vara vänner – framför allt om de är själva online för sina egna privata nöjen. Samtidigt har jag lite svårt att förstå att barn & föräldrar är så positiva till att barnen & lärare är vänner. Föräldrarna känner sig antagligen trygga i att delegera ansvaret för barnens online aktivitet till lärarna – men jag har cyniska misstankar bakom elevernas intresse för lärarnas liv utanför skolans murar.

Just nu diskuteras dessa och liknande frågor på olika ställen. Från Wales kommer nyheten att lärarnas fackförening Nasuwt ilsknade till när Welsh General Teaching Council försökte komma med riktlinjer för lärarnas beteende i sociala medier. The Guardian rapporterar:

The teaching union Nasuwt is mightily fed up with an attempt to tell teachers how to behave themselves on Facebook, Twitter and other social networking sites.

The Welsh General Teaching Council has got right up Nasuwt’s nose by issuing a code full of platitudes, telling teachers to “conduct their relationships with pupils professionally and appropriately both in school and out of school” and base their relationship with pupils on trust and respect.

Comments (4)

By Mathias Klang, September 30, 2010 1:56 pm

Genom BoingBoing kommer nyheten att endast 1.7% av sajterna som blockeras av skandinaviska barnporrfilter innehåller barnporr. Av 167 sajter, undersökta av AK Zensur, innehöll endast 3 sådan material. Som vanligt är det viktigt att se bortom siffrorna för att kontrollera hur undersökningen har gjorts mm men siffran otroligt låg.

Blacklists of Denmark and Sweden analysed (PDF)

Press release: “Access Blocking means looking away instead of acting”

Ytterligare en kritik mot filter är att de inte avlägsnar materialet utan endast gör den lite svårtillänglig, detta skapar en illusionen av skydd som är farligare än ingen skydd eftersom vi tror att vi har åstadkommit något effektivt.

Comments (1)

By Mathias Klang, September 29, 2010 10:48 am

Nu börjar Internet Research konferensen ta form på riktigt. Under några dagar i oktober (21-23) kommer nästan 300 internetforskare att invadera Göteborg och diskutera livet online. En liten urval som ska presenteras är

• Facebook and Panopticism: Curiosity or Stalking?
• Free Software for Political Protest? A Critical Review of Theories and Practices
• Gaming in Social Network Sites: A Case Study of Facebook Role Playing Games
• Young people’s disclosure of personal information on social network sites
• Coop vs. Pirate – Conflict for the appropriation of digital contents in Korea
• Life is Tweet: Elementary narrative structures on Twitter
• Guarding the Walls in Wikipedia? A Network Gatekeeping Theory Perspective
• Young Women’s Blogs as Ethical Spaces
• Leetocracy: Networked political activism and the continuation of elitism in competitive democracy

För mer innehåll se hela programmet.

Vi har inte möjlighet att dela ut gratis inträde men vi söker studenter som kan vara behjälpliga under konferensen (enklare sysslor som hjälpa till med registrering, ta hand om tekniken (sätta igång laptop!) och peka till rätt sal mm). Studenterna som hjälper till får naturligtvis tillgång till presentationer och får träffa folk, skapa internationella kontakter och bygger en bra grund för framtida uppsatser mm

1. vill du vara med?
2. Har du/ni möjlighet att sprida detta?

Kontakta mig! klang@ituniv.se eller via twitter @klang67

Comments Off

By Mathias Klang, September 27, 2010 4:05 pm

Olav Torvund skriver en intressant kommentar (Vil du betale $25.000 for budskapet om gratis?) på artikeln The cost of free i The Guardian. Artikeln i The Guardian handlar om hur mycket föreläsningsarvode Cory Doctorow ($25.000 + förstaklassbiljett), Chris Anderson ($40-50.000) & Seth Godin ($150.000) kräver för att komma och presentera sitt material. Grundidén för artikeln är att dessa arvoden skulle vara en form av hyckleri eftersom dessa män pratar om hur viktigt det är att dela sitt material gratis. Dvs En grupp män tar otroligt bra betalt för att säga gratis är gott/lönsamt/viktigt.

Nu är det viktigt att poängtera att Olavs kritik inte begränsar sig till gratisförespråkarna:

Jeg har ikke noen problemer med at folk tar seg godt betalt når noen er villige til å betale. Jeg har større motvilje mot kommersielle kurs- og konferansearrangører som tror det er en slik stor ære å få lov til å snakke på deres rådyre arrangementer at de forventer at folk stiller opp gratis.

men han är irriterad (?) eller missnöjd på hur vi höjer upp undantagen till regel och använder det som en motivation argumentera för upphovsrättens avskaffande eller förändring:

Problemet er at folk tror at de dyre gratispredikanters evangelium passer for alle, og at man bruker det som en legitimering av eget tyveri. At noen kan ha kommersiell suksess med å gi bort opphavsrettslig vernede verk betyr ikke at alle kan satse på dette, og er ikke noe argument for å svekke eller oppheve opphavsretten.

Först vill jag påpeka att det är många som inte tar ut höga föreläsningsarvoden och samtidigt förespråkar nyttan av gratis: Lawrence Lessig, James Boyle, Richard Stallman, eller varför inte artikeln i söndags av Pamela Samuelsson som skriver Copyright law needs a digital-age upgrade (26 sept 2010). Många av deras föreläsningar ges utan kostnad för åhöraren.

Det som Olav störs av är det som han kallar  “razor blade selling” dvs att man ger bort den billiga hyvel för att tvinga folk att köpa hyvlar till överpris. Jag delar Olavs irritation över detta och rakar mig numer med Mercur 34C. Men det som Olav missar är att definiera vad som är rakbladet och vad som är hyveln. Att ge bort sina texter, musik eller programvara är inte en marknadsföringsknep där man tvingar in kunden till  ett livslångt beroendeförhållande. Självklart ökar upphovsmannen sin synlighet och det fungerar som marknadsföring men för de flesta är inte detta anledningen till att de producerar och ger bort sitt material.

Det finns millioner med Creative Commons licensierade bilder som delas gratis på Flickr & själv har jag en lista (med forskningsorienterade) CC licensierade böcker. Detta är bara en minimal del av utbudet som inkluderar musik på Jamendo, hela Wikipedia och mycket mycket mer som är gratis utan att primärt vara marknadsföringsmaterial.

Min egen produktion är till stor del gratis att hämta. Det finns filmer, OH bilder & texter som alla kan läsa utan kostnad. Om folk laddar ner materialet förminskar inte mitt material. Men om jag ska ta en del av min tid så förlorar jag en tidsbegränsad resurs och därför tar jag betalt. Det handlar inte om rakblad eller rakhyvlar det handlar om varor som ekonomer beskriver som rivalrous eller non-rivalrous.

Varor som är rivalrous är sådana där en konsuments användning förhindrar andra konsumenters användning. Min tid är rivalrous – om jag åker till Stockholm och föreläser så kan jag inte göra annat den dagen (6-7 timmars restid, 2 timmars föreläsning & spilltid gör att 14 timmar försvinner lätt). Mina filer, filmer & ljudupptagning är dock non-rivalrous och därför kan jag ge bort dom gratis. Detta är ingen paradox, inget hyckleri, ingen marknadsföringsknep det handlar om att dela med sig för att det är trevligt och för att delta i en kommunikation kring ämnen jag finner viktiga.

Nu är det så att Olav vet detta och skriver att upphovsrätten bygger på fri vilja. Upphovsmannen väljer att sprida sitt material och vilka villkor som gäller. Upphovsmannen väljer själv sin egen affärsmodell – Olav skriver “Opphavsretten kjerne er at det er opphavsmannen som velger forretningsmodell.”

Och ingen ska ha rätt att bryta detta och tvinga andra till en viss modell (om en sådan ska vara gratis eller inte) – och det är kanske här Olav och jag skiljer på oss. Jag menar på att dagens system är tvingande genom sin kommersiella defaultposition: Genom att inte tänka låses vår kulturella produktion in i en överdriven lång skyddstid och ger makt till andra än upphovsmannen. Barn och barnbarn kommer med meningar och försöker kommersialisera på det dom inte har producerat. Ibland har vi till och med tappat bort upphovsmannen och drabbas av herrelösa verk.

Jag vill inte tvinga folk att ge bort allt de skapar gratis men jag vill kunna förändra upphovsrätten så att den inte skapar ett hinder för andra att njuta av den kultur som skapas. Och ja! den digitala verkligheten är annorlunda och kräver att vi anpassar en lag grundad i en analog teknik till dagens verklighet. Detta är enbart chockerande till de som vill behålla en lagstiftning som gynnar en liten smal elit av lyckade kulturskapare och tvingar stora mängder att tro att så länge de låser in allt, och ger bort sina rättigheter till organisationer så kan de också uppnå rikedom och ta hutlöst betalt för sina föredrag.

Elitism och överdåd – oavsett om det kommer från de som förespråkar gratis- eller betalmodellen – är alltid osmakligt.

Comments (1)

By Mathias Klang, September 27, 2010 8:46 am

Redan 2006 skrev jag 10 råd till en ny doktorand (Advice to a shiny new phd student). Det var i samband med att jag höll på att bli klar med min egen avhandling och samtidigt som en vän blev antagen till utbildningen. Den kan med fördel även läsa med den mer lättsamma You know you’re a Phd student when…

Nu när jag sitter och väntar på att möta min första doktorand på vår första möte och första handledning kändes det bra att besöka dessa råd en gång till. Det har trots allt gått 4 år – har världen och värdet av råden förändrats? Att ge råd är alltid farligt och i samband med mina råd skrev jag “Following any advice, including this advice, is the same as entering into Phd studies. You do it at your own risk.” Det bör väl gälla fortfarande.

Första rådet: Skriv ner allt du vill uppnå. Glöm inte idéer, förväntningar, drömmar och förhoppningar. Lägg allt i en kuvert och öppna den inte förrän du har kommit halvvägs eller tvåtredjedelar genom avhandlingsperioden. Det är naturligt att bli cynisk och börja kompromissa med dina tankar – försök att lyssna på dina egna ord när du senare läser det du skrev.

Andra rådet: Om du har intresse för att blogga – GÖR DET! Det viktigast med forskningen är att hamna i en diskussion, en kontext. Att sitta på sin kammare och tänka djupa tankar är bara delvis produktivt – man måste kommunicera tankarna om inte hela övningen inte skall förvandlas till självterapi. För den som letar efter argument för varför man bör blogga läsa här och argument emot här. Vissa menar att bloggande är bortkastad tid och energi men jag har svårt att se hur en aktivitet som handlar om formulering, diskussion och argumentation kan vara annat än viktigt för en avhandling. Dessutom skapar du din plats bland gruppen av forskare som behandlar ditt ämne: To be a scientist, then act like a scientist!

Tredje rådet: Var internationell. Det är tillräckligt svårt att få människor att läsa text, ännu mindre vetenskaplig text utan att minska gruppen ytterligare genom att hålla sig gömd i en avlägsen, obskyr, litet språk. Tror du inte mig? Det finns c:a 500 millioner människor som pratar spanska – när var sista gången du läste en spansk avhandling? Det finns 9 millioner svenskar… din målgrupp (de som intresserar sig för dina avlägsna frågor) är så pass liten att det är dumt att begränsa den ytterligare.

Fjärde rådet: Var hjälpsam och vänlig med okända kollegor – INGEN vinner på att trycka ner andra. Detta är ingen tävling mot andra, en avhandling är första steget i en oändlig massa steg. Du kan även glädja dig över att andra kommer att vara vänlig och hjälpsam med dig.

Femte rådet: Välj en serie. Ingen aning varför men nästan alla doktorander har någon serie som de verkar följa. Dessutom kommer du att behöva humor för att klara av slitet som skrivande innebär. XKCD & Piled Higher and Deeper hjälpte mig genom flera svåra dagar.

Sjätte rådet: Lita inte på någon! Tro inte på någonting någon berättar om avhandlingar och doktorandtider. Upplevelsen är annorlunda för alla.

Sjunde rådet: Ifrågasätt allt! När vi börjar på högskolan ersätts tonåringens trotsiga varför med en lydnad som är skrämmande. Väck tonåringen inom dig. Ifrågasätt det som är etablerad sanning eller framställes som sådan. Tankar som inte ifrågasättes bildar mentala banor som åderförkalkar vår kreativitet. Utan en kritiskt anlag är forskningen poänglös, ointressant återberättande.

Åttonde rådet: Ha en åsikt. Ha gärna fel åsikt men ha en åsikt. Det finns bara så mycket balanserade resonerande som människor orkar läsa. Jag vill hellre följa eller förringa någon annans åsikt än att läsa ändlösa neutrala beskrivningar.

Nionde rådet: Skriv! Skriv! Skriv! Från första dagen. Skriv! Klart att du ska läsa men fastna inte i andras tankar. Läs inget utan att skriva vad du tänker om det och hur det förhåller sig till din forskning.

Tionde rådet: Njut och ha roligt! Din text speglar din sinnestämning. Om du inte tycker om det du gör så hur ska någon annan orka läsa det du gör?

—

Hjälp på vägen

The illustrated guide to a Ph.D.

Comments Off

By Mathias Klang, September 27, 2010 8:07 am

Nu har jag fått upp Lennart Peterssons föreläsning om datorhistoria på Vimeo. Förutom filmen finns hans OH bilder här och mina anteckningar från föreläsningen här.

Datorhistoria ht10 Lennart Petersson from Mathias Klang on Vimeo.

Comments (3)

By Mathias Klang, September 22, 2010 6:50 pm

Den tredje föreläsningen på kursen Sårbara IT Samhället har dragit igång och Lennart Peterson ger en underhållande och innehållsrik presentation om datorhistoria. Det som vi tar för givet idag är att våra prylar har en historia och inte är sprungna ur intet.

Detta är en godtycklig vandring genom den tidiga datorhistoria för att sedan gå vidare till modern datorhistoria. I sammanhanget bör nämnas (och Lennart gör naturligtvis det) Ola Larsmos skrift om kommunikationshistoria för Tekniska Museet Kom Nu Då samt Bill DeRoucheys fantastiska föreläsning History of the Button.

Information Processing System (wikimedia commons)

Lennart inleder med fingrar som ett av anledningarna till att vi har bas 10 i som vår räknegrund och hela decimalsystemet. Vidare till kulram (tidigaste c:a 2400 f.kr) – det otroliga är att denna enkla verktyg används fortfarande effektivt idag. Bland de mer udda gamla prylar finns den otroliga Antikythera mekanismen (www.antikythera-mechanism.gr) som kan användas som bevis för att antiken inte var så primitivt som vi gärna vill tro.

Sedan drar vi raskt förbi 1500 år fram till (John Napier) Napier’s bones som en tidig räkneinstrument och vidare till mer avancerade räknestickor var storhetstid var mellan 1600 – 1970 talet då de slogs ut av elektroniska/digitala verktyg. Under tiden fanns en mängd mekaniska räknare (se tex Wilhelm Schickard & Blaise Pascal). I slutet, och kanske höjdpunkten, av mekaniska räknare var ett av de ledande företagen den Svenska Facit (se Chris Sandströms föreläsningar bla Facit och Kunskapsbristen)

Som ett exempel på tidig extern minne visas Jacquards vävstol som styrdes via hålkort. Hundra år senare utvecklade Charles Babbage sin Difference Engine en första försök till en maskin som automatiskt kunde ta fram tabeller för logaritmer. Replikan som byggdes under 1990-talet vägde över två ton. Babbage utvecklade aldrig sin difference engine men gick vidare till The Analytical Engine som en utvidgad maskin som styrdes av hålkort för att lösa generella matematiska problem. Analytical engine innehåll programerbara delar och utskriftsmöjligheter.

Inom matematik och programmering nämns Ada Lovelace (Lord Byrons dotter) som var duktig matematiker och den första programmeraren som blev fascinerad av Analytical engine och började programmera för att kunna göra maskinen användbar. Nästa namn är George Boole (1815-1864) som skapade Boolsk algebra som inte uppfattades av samtiden utan det dröjde fram till 1938 då Claude Shannon använde boolsk algebra för att beskriva kombinationer av elektriska relär. Detta blev ursprunget till binär uträkning och våra datorer.

En utveckling av dessa innovationer kom att bli Holleriths tabuleringsmaskin – en hålkortsdriven maskin – användes till den amerikanska folkräkning 1890 och hans företag blev grunden till företaget IBM. Håkorten var tidiga former av indata som blev en tidig form av kommunikation mellan människan och maskin. Tidiga håkort hade plats med 80 tecken och fortfarande idag är programeringsraden 80 tecken lång. Hålkort överlevde fram till 1980-talet.

Nästa stora idé kommer med Vannevar Bush artikel As we may think (Atlantic Monthly 1945) där han presenterade Memex som är den intellektuella grunden till webben och weblänkar.

Modern datorhistoria börjar med pionjären Konrad Zuse som använde binär aritmetik i hans generella dator Z3 som han byggde i föräldrarnas vardagsrum 1941. Hans Z3 klarade av en klockfrekvens på 5 – 10 hz medans vi idag pratar milliarder hz. Fortfarande idag använder vi grundbegreppen byte som Zuse lade grunden för. Den första elektroniska datorn ses idag som Atanasoff-Berry datorn. Dock är det värt att peka på kodbrytningen i Bletchley Park och datorn Colossus.  Ett av de första datorerna som blev klar först var Harvard Mark 1 (1943) som klarade av tre beräkningar per sekund. ENIAC blev klar 1946 som användes för att räkna ut ballistiska tabeller. Den krävde 167 kvm och drog 150 kilowatt. Dessa var de första generella omprogrambara datorer som genom detta kunde användas till olika beräkningar. Nästa version av ENIAC var EDVAC som “enbart” krävde 45 kvm. Sverige var en ledande land som utvecklade bla datorerna BARK och BESK på 50-talet.

Bland de moderna datormatematikerna nämns John von Neumann som utvecklade datorminne som kunde lagra både program och data som implementerades först i datorn EDVAC. Dagens ram minne i en dator använder samma struktur – den både lagrar programmet som används och den data som behandlas. Innovationen var att slippa lagra datan externt eller att manuellt programera om datorn.

Matematikern Alan Turing var aktiv på Bletchley Park och är idag mest känd för tankar  som Turing Maskinen (universiell beräkningsbarhet) och inom artificiell inteligens den sk Turing Testet. Ett av de mer imponerande programmerare var Grace Hopper – hon arbetade med programera både Mark 1 & 2, samtidigt myntade hon begreppet Bug (som för övrigt var en fysisk insekt som fastnade i relärer) sedan utvecklade hon Cobol som används fortfarande idag.

Douglas Engelbart var en pionjär inom hypertext och användargränssnitt samt utvecklade första datormusen c:a 1965. Det som är spännande är att hans idéer kom långt före de rent fysiskt kunde implementeras.

It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing – well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart)

Datorgenerationer: generation 0 manuella räknemaskiner, 1:a generationen (före 1958) Assembler, Fortran. 2:a generation (1959-1965) Transistorn (1958) programspråk COBOL, LISP, APL, ALGOL. 3:e generationen 1964-1972. Efter detta kom minidatorer som absolut inte var liten på något sätt.

Några godtycliga nedslag i modern datorhistoria efter 70-talet och framåt Moores Law (processorkomplexitet fördubblas varannan år), programmeringsspråk BASIC & Pascal och 1971 kom den första Mikroprocessorn (Intel 4004). 1972 kom LSI & VLSI kretsar samt programmeringsspråket C.

HPs första miniräknare (pocket calculator) lanserades 1972.

Grunden för kommunikation mellan datorer lades med Ethernet, TCP/IP och utvecklades c:a 1973. Microsoft grundades 1975. Första superdatorn Cray-1 kom 1976. Ken Olson VD för Digital Equipment 1977 “There is no reason anyone would want a computer in their home”. Samma år kom Apple II.

Spel och hemdatorer: Ataris “Space Invaders” 1978, Asteroids 1979, VIC-20 och Sinclairs Z80 & PAC MAN kom 1980. Xerox Star lanserades första datorsystemet med WIMP gränssnitt.

Its a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy (Eric S. Raymond, The Art of Unix Usability)

Genom IBM PC som kom 1981 var persondatorn född – revolutionen hade börjat! Apple Lisa (1983) var den första som försökte implementera Xerox Stars innovationer. Det som fick fart på datorer med grafisk gränssnitt var Apple Macintosh som kom 1984. Inga konstiga kommandon bara klicka!

Sedan kom en rask utveckling av det som idag är självklart

• 1985 Postscript, Tetris
• 1987 Windows 2, Macintosh 2 & SE, IBM PS/2
• 1989 World Wide Web & Microsoft Office
• 1990 Adobe Photoshop
• 1991 Linux Kernel, Kommersialisering Internet
• 1992 Windows 3.1
• 1993 Doom, Windows NT, Pentium Processor, NCSA Mosaic den första webbrowsern
• 1994 Linux 1.0, första spam skickades ut på Usenet
• 1995 Windows 95, Playstation, Java
• 1996 ICQ, Hotmail
• 1997 Pentium II, AMD
• 2000 Y2K inte ett problem , Windows 2000, Playstation 2, Pentium IV
• 2001 iPod
• 2002 Mac OS X
• 2004 Firefox
• 2006 Apple byter till Intel, Playstation 3 & Nintendo Wii
• 2007 Windows Vista

Comments Off

By Mathias Klang, September 21, 2010 11:28 am

Nu har jag äntligen hunnit ikapp och lagt ut de två första föreläsningarna till kursen Sårbara IT Samhället på Vimeo

Introduktionsföreläsningen (med OH bilder här)
Sårbara IT Samhället Intro föreläsning from Mathias Klang on Vimeo.

och Föreläsningen om integritet (med OH bilder här)
Sårbara IT Samhället Integritet föreläsning from Mathias Klang on Vimeo.

Comments (4)

By Mathias Klang, September 20, 2010 12:35 pm

Professor Richard Dawkins är en personlig hjälte. Han skriver fantastiskt med en klarhet som får läsaren att häpna och leder till oundvikliga slutsatser. Nu dessutom får jag reda på via Fajaf att han dessutom stödjer fildelning (på sätt och vis). Hans senaste dokumentär, Faith School Menace handlar om religiösa friskolor negativa effekt på ungdomar. Filmen visades på Channel 4 förra månaden. När den diskuterades i en kommentartråd på hans hemsida och någon skrev att de inte kunde se dokumentären tipsade Dawkins om bland annat The Pirate Bay som en lösning.

En tolkning är att han ser att det viktigaste är att budskapet sprids. Nedan är en skrämdump av kommentarerna:

När vi ändå är på ämnet Richard Dawkins känns det intressant att berätta att han har gått ut och rättat till några väsentliga felaktigheter som påven påstod under hans resa till Storbrittanien. Påven menade att ateismen var farlig och att Hitlers ateism låg bakom judeutrotningen. Detta är hårresande fel och otroligt enkelt att motbevisa. Under protesterna i London talade Dawkins och pekade på dessa felaktigheter se Richard Dawkins’ unedited speech at ‘Protest the Pope’ march in London – Richard Dawkins takes the piss out of Pope Ratzinger in London on Saturday. GrrlScientist skriver:

If you, like I, could not attend the “Protest the Pope” rally in London this past weekend, you’ll want to see this. This amateur video captures Richard Dawkins’ short but empassioned response to Pope Ratzinger’s weak attempt to confuse the public by claiming that Hitler was an atheist, and it was his supposed atheism that led to the Holocaust. Of course, Ratzinger conveniently ignores the fact that Hitler made no secret of his Roman Catholicism and in fact, Hitler used remarkably Catholic-sounding arguments to defend his indefensible actions.

Det är inte varje dag man kan få med Pirate Bay, Hitler och Påven i samma blogginlägg. Men vänta! Innebär detta att fildelning = ateism = Hitler?

Comments Off

By Mathias Klang, September 20, 2010 10:17 am

Fotosajten Flickr lanserades 2004 och har en otrolig tillväxt. Nu har sajten äver 5 000 000 000 bilder online. Detta från bloggen:

Flickr members upload more than 3,000 images every minute, and yesterday yeoaaron uploaded the five billionth photo. Thanks to yeoaaron and all our members for helping us reach 5 billion!

Comments (1)

By Mathias Klang, September 17, 2010 11:32 am

Kvinnliga vetenskapsbloggare är tydligen underrepresenterade enligt Martin Roberts i tidningen The Guardian. För att skapa en motvikt till detta presenterar han en lista av kvinnliga vetenskapsbloggare. Vettiga och viktiga bloggar är alltid intressanta och sådana listor är perfekta för att hitta spännande läsning. Finns det någon bra motsvarande lista för svenska kvinnliga vetenskapsbloggare?

• ‘Dr Dr A’ (@drdrAatBLC) | Blue Lab Coats
• Abbie Smith | ERV
• Ainsley Seago | American Beetles
• Alice Bell (@alicebell) | Through the Looking Glass
• Alice Pawley (@alicepawley) | Science Woman
• Alice Sheppard (@penguingalaxy) | Alice in Galaxyland
• Amanda Lovell (@a_lovell) | The Underground Sky
• Amy Freitag (@bgrassbluecrab) | Southern Fried Science
• Annabel Bentley (@doctorblogs) | BMJ Group Blogs
• Ann Finkbeiner | Last Word on Nothing
• Anne Jefferson (@highlyanne) | Highly Allochthonous
• Athene Donald | Athene Donald’s Blog
• Bec Crew (@beccrew) | Save Your Breath for Running Ponies
• Dr. Becca (@doc_becca) | On the Market
• Biochem Belle (@biochembelle) | There & (Hopefully) Back Again
• Bordado Ingles (@BordadoIngles) | Bordado Ingles
• ‘Bug Girl’ (@bug_girl) | Bug Girl’s Blog
• Carin Bondar (@DrBondar) | Biologist with a Twist
• Carmen Drahl (@carmendrahl) | Chemical and Engineering News Blog
• Cassandra Profita (@ecotrope) | Ecotrope
• Cath Ennis (@enniscath) | VWXYNot?
• C.C. Peterson (@spacewriter) | The Space Writer’s Ramblings
• Chris Atherton (@finiteattention) | Finite Attention Span
• Chris Goforth | The Dragonfly Woman
• Christie Wilcox (@NerdyChristie) Observations of a Nerd
• Christina Agapakis (@thisischristina) | Oscillator
• Christine Ottery (@christineottery) | Christine Ottery
• Christine Pikas (@cpikas) | Christina’s LIS Rant
• Claire Evans (@TheUniverse) | Universe
• D.N. Lee (@DNLee) | Urban Science Adventures
• Darlene Cavalier (@scicheer) | Science Cheerleader
• Deborah Blum (@deborahblum) | Speakeasy Science
• DeLene Beeland (@tdelene) | Wild Muse
• Dorothy Bishop (@deevybee) | BishopBlog
• Emily Anthes (@EmilyAnthes) | Wonderland
• Emily Lakdawalla (@elakdawalla) | The Planetary Society Blog
• Emily Willingham | Complete Idiot’s Guide for College Biology
• Eva Amsen (@easternblot) | Eastern Blot
• Evie Marom (@SpaceGurlEvie) | Evie’s Sci Blog
• Female Science Professor | Female Science Professor
• Gaia Vince (@wanderinggaia) | Wandering Gaia
• Gretchen Keller (@sciencegeist) | ScienceGeist
• Gozde Zorlu (@GozdeZorlu) | The Science Scribbler
• ‘Grrlscientist’ (@GrrlScientist) | GrrlScientist
• Hannah Devlin (@hannahdev) | Times Science Blogs
• Hannah King (@BabbleNan) | Naked Little Ape
• Hannah Waters (@culturingsci) | Culturing Science
• Hayley Birch (@gingerbreadlady) | Words of Science
• Heather Goldstone (@climatide) | Climatide
• Heather Pringle (@hpringle) | Last Word on Nothing
• Dr Helen Maynard-Casely | Domestic Science
• Holly Barnes (@hollybarnes) | Holly’s Blogs
• Dr. Isis (@drisis) | Isis the Scientist
• ‘Jade Ed’ (@jadedbybiotech) | Jad Ed
• Jai Virdi (@jaivirdi) | From The Hands of Quacks
• Janet Stemwedel (@docfreeride) | Adventures in Ethics and Science
• Jennifer Ouelette (@JenLucPiquant) | Cocktail Party Physics
• Jennifer Rohn (@JennyRohn) | Mind the Gap
• Jess Palmer (@jesspalmer) | Bioephemera
• JoAnne Hewett | Cosmic Variance
• Joanne Manaster (@sciencegoddess) | Joanne Loves Science!
• Jo Marchant (@jomarchant) | Decoding the Heavens
• Josie Glausiusz | Last Word on Nothing
• Jovana Grbic (@ScriptPhD) | Script PhD
• Jules B (@geekinthegambia) | Geek in The Gambia
• Julia Collins (@haggismaths) | Knot Your Average Shepe
• Julia Heathcote Anderson | Stages of Succession
• Julianne Dalcanton | Cosmic Variance
• ‘Disgruntled Julie’ (@ethidiumbromide) | Disgruntled Julie
• Karen Grepin (@KarenGrepin) | Karen Grepin’s Global Health Blog
• Karen James (@kejames) | kejames.com
• Kat Arney (@harpistkat) | Cancer Research UK
• Kate Clancy (@kateclancy) | Context and Variation
• Kelly Oakes (@kahoakes) | Basic Space
• Dr. Kiki Sanford (@drkiki) | The Bird’s Brain
• Krystal D’Costa (@anthinpractice) | Anthropology in Practice
• ‘Lab Mom’ (@Lab_Mom) | The Toughest Job You’ll Ever Love
• ‘Lady Scientist’ (@LadyScientist) | A Lady Scientist
• Miss Prism | A Somewhat Old, But Capacious Handbag
• Dr. Leigh (@dr_leigh) | Neurodynamics
• Leila Battison (@leilageologist) | Science in Pen and Ink
• Lily Asquith | LHCsound
• Lisa Jarvis (@lisamjarvis) | The Haystack
• Liz Borkowski (@LizBorkowski) | The Pump Handle
• Maggie Koerth-Baker (@maggiekb1) | Boing Boing
• Marianne (@noodlemaz) | Purely a Figment of Your Imagination
• Maryn McKenna (@marynmck) | Superbug
• Michelle (@physilology) | C6-H12-O6
• Melinda Wenner Moyer (@lindy2350) | Body Politic
• Melody Dye | Child’s Play
• Miriam (@oystersgarter) | Deep Sea News
• Naomi McAuliffe (@naomimc) | A Vagina Dentata
• Nancy Atkinson (@Nancy_A) | Nancy Atkinson
• ‘Dr. O’ (@microdro) | Academic Aspirations
• Oana Sandu (@oanasandu) | Communicating Astronomy
• Pamela Gay (@starstryder) | Star Stryder
• Pascale Lane (@PHLane) | Stream of Thought
• ‘Pesska’ (@pesska) | Royal Society Group Blog
• Dr. Petra Boynton (@drpetra) | Dr Petra Boynton
• Priya Shetty (@priya4876) | Science Safari
• ‘Psi Wavefunction’ (@psiwavefunction) | Skeptic Wonder
• Rachael Dunlop (@DrRachie) | The Skeptic’s Book of Pooh-Pooh
• Rachel Walden (@rachel_w) | Women’s Health News
• Rebecca Higgitt (@beckyfh) | Whewell’s Ghost
• Rebecca Montague (@sanitizedfor) | Sanitized for your Protection
• Rebecca Skloot (@RebeccaSkloot) | Culture Dish
• Risa Wechsler | Cosmic Variance
• Sandra Porter (@digitalbio) | Discovering Biology in a Digital World
• Sarah Kendrew (@sarahkendrew) | SarahAskew
• Sarah Murray (@SarahScientist) | Chemistress
• Sarah Webb (@sarahwebb) | Webb of Science
• ‘Scicurious’ (@scicurious) | Neurotic Physiology
• S.C. Kavassalis (@sc_k) | The Language of Bad Physics
• S.E. Gould (@labratting) | Lab Rat
• Sharon Astyk | Casaubon’s Book
• Sheril Kirshenbaum (@Sheril_) | The Intersection
• ‘Schrodinger’s Kitten’ | Schrodinger’s Kitten
• ‘Captain Skellett’ (@CaptainSkellett) | A Schooner of Science
• Smitha Mundasad (@thingy_majig) | Out There Healthcare
• Sonya (@daGreatAntidote) | The Great Antidote
• Sophie Scott (@sophiescott) | Speaking Out (UCL)
• Susan Niebur (@WomenPlanetSci) | Women in Planetary Science
• Susan Perkins | Parasite of the Day
• Susan Steinhardt (@scisu) | BioData Blogs
• Tara Smith (@aetiology) | Aetiology
• ‘TGIQ’ | Fall to Climb
• Tinker Ready | Boston Blog
• ‘Dr. Val’ (@drval) | Better Health
• Vanessa Woods (@bonobohandshake) | Bonobo Handshake
• Virginia Hughes (@virginiahughes) | Virginia Hughes
• Viv Raper (@vivraper) | Outdoor Science

Comments (7)

By Mathias Klang, September 15, 2010 5:49 pm

Kvällens föreläsning handlar om integritet. Ett ämne som har svält utanför alla möjliga ramar och blir enbart större och större… Jag inser redan nu att jag har en alltför stor mänd att prata om men det kan inte hjälpas…

Comments (4)

By Mathias Klang, September 13, 2010 11:59 am

Sitter på en relativ torr heldagsmöte i den vackra Ågrenska Villan i Lorensbergs villastad och under en paus botaniserar jag i bokhyllorna. Det är sällan spännande böcker som ligger framme i offentliga rum – oftast en märklig blandning av gåvor och bortglömda pocket – en blandning som ingen normal människa har i sin bokhylla.

Bokhyllor i offentliga rum är inte där för att tillhandahålla en källa av fakta eller bidra med avslappnande läsmaterial. Här handlar det om böcker som dekoration. Naturligtvis är böcker dekorativa men böcker som dekoration är en provocerande begrepp. I sina värsta avvarter köper man böker per meter, efter färg eller klädsel. Ibland beskärs böckerna enbart för att få dom att passa in i helheten. Något mindre provocerande är studenters frågor om just boken som är obligatorisk på någon kurs är “bra att ha i bokhyllan” – hur svarar man på detta?

På Ågrenska biblioteket fylldes ett par hyllmeter med 67 blåa band av uniform höjd men olika tjocklekar. På varje rygg stod det i guldtryck Göteborgs Högskolans Skriftserie och ett årtal mellan 1895-1961. Eftersom jag inte var där för att bläddra fanns inte möjlighet att läsa vidare men jag tog en bild och bestämde mig för att leta rätt på serien. Den fanns trist nog inte online eller sökbart i biblioteket. Skriftserien är en bortglömd alster, en samling av akademiskt arbete som enbart samlar damm – där den inte får utnyttjas som dekoration.

Så ska det inte vara! Jag vill ta böckerna, skanna in dom och släppa dom. En mindre spännande, mindre provocerande wikileaks. Men alla texterna är antagligen skyddade av upphovsrättslagstiftningen. Lagens skydd garanterar att idiotiska idéer som min inte är tillåtna. Ekonomiska verkligheter gör att ingen vill trycka upp verken – det saknas marknad. Men nätet, vår nya kommunikationsteknologi möjliggör ett nytt liv för dessa band. Om det inte vore för lagen. Självklart lockas man av civil olydnad.

I grund och botten finns en skyldighet att följa lagen men det uppstår situationer där lagens bokstavliga tillämpning inte längre tjänar lagens syfte. Då finns ett behov av moraliskt starka människor att visa denna brist genom olika former. En sådan viktig form är civil olydnad.

Henry Bedau beskrev civil olydnad (Civil Disobedience and personal responsibility for injustice, The Monist, 54 1970) som olagliga/olovliga handlingar som: “committed openly…non-violently…and conscientiously…within the framework of the rule of law…with the intention of frustrating or protesting some law, policy or decision…of the government.”

John Rawls (Theory of Justice, 1963) argumenterade: “I shall assume, as requiring no argument, that there is, at least in a society such as ours, a moral obligation to obey the law, although it may, of course, be overridden in certain cases by other more stringent obligations.” Och Singer (Democracy and Disobedience, 1973) menar att civil olydnad är en naturlig process i en demokrati där en minoritet för fram sina idéer till en majoritet. Det är ett sätt att bryta igenom mediebruset.

Jag vill uppmuntra till civil olydnad för att befria boken. Men jag vill även undvika att detta enbart faller in under någon form av kaos eller anarki. Därför vill jag ställa några riktlinjer för en befrielse. Två tumregler.

1. I dess befintliga analoga status skall boken vara svårtillgänglig
2. Textens bör senast trycks upp för över 40 år sedan

En text i analog form som inte varit i nytryck på 40 år är så gott som förlorad. Den är ekonomiskt ointressant – naturligtvis kan det finnas några extrema undantag men sannolikheten är otroligt låg. Samtidigt anser jag att en lagstiftning skall inte finnas till för att skydda extrema undantag. Upphovsrätten påstår sig vara intresserad av kunskapsspridning och därför bör en bok som inte spridits på 40 år inte vara aktuell för vidare skydd.

Comments (2)

By Mathias Klang, September 8, 2010 1:27 pm

I början på veckan höll jag ytterligare en presentation om sociala medier och som vanligt lade jag upp presentationen på min slideshare-konto. Då hände det något märkligt. Min presentation blev utvald och lades ut som exempel på slideshares första sida – antagligen för att den innehöll de trendiga titeln Social Media. Trots att den var på svenska har den nu setts över 1000 gånger.

Jag trivs med att föreläsa och försöker verkligen ge mycket på kort tid (ibland för mycket information) men det kan kännas svårt att motivera att lägga ner mycket arbete när det är en lite kurs med mindre än 15 studenter i rummet. Därför är det kul när det som skapas uppskattas, ses och sprids till en större publik. För mig är det självklart att lägga ut presentationer och det ger en otrolig mervärde.

Dagens föreläsning var en introduktion till Wikipedia.

och nu är det dags att förbereda inför kvällens introduktion till kursen Sårbara IT Samhället.

Comments (1)

By Mathias Klang, September 7, 2010 5:11 pm

Datainspektionen har kommit ut med en Ny vägledning för myndigheter och företag som vill ut på Facebook dokumentet är:

en informationsblad som klargör vilka krav personuppgiftslagen ställer på företag, kommuner, myndigheter och andra organisationer när de använder olika typer av sociala medier som kommunikationskanal.

Läs informationsbladet i pdf-format