Minne, glömska & lyckade informationssystem
Martin Rundkvist (bloggar på Aardvarchaeology) börjar sin föreläsning med en vandring i döda språk och informationssystem som bevarades i sten för att komma närmare frågorna (1) Hur gör man en informationsbärare som överlever mer än tusen år? och (2) När man som arkeolog upptäcker information hur säkerställer man att den inte glöms bort eller förstörs?
Problemet med information är först att gamla informationssystem inte kan läsas, eller att de förstörs. Men bland de som finns kvar, och av dem som vi hittar – hur ska man bevara det som vi hittar? Vad ska bevaras?
…det finns ingen gräns på hur mycket man ska/kan dokumentera. Hur länge arkiveras dokumentationen efter att utgrävningsplatsen är borta.
När informationssystem ska bevaras räcker det inte bara att spara data. Vi måste spara dataläsaren, kunskap om datan, kunskap om hur dataläsaren fungerar, information om vad datan betyder och gärna flera nycklar som ska hjälpa oss ifall vi glömmer betydelsen och tolkningen av hur datan förvandlas till kunskap.

Diskussionerna och frågorna hoppar mellan millenium. Runsten jämförs med minnespinnar. Värdet av arkiv och effektiv arkivering blir viktigare när vi har möjligheten till att lagra och spara allt till eftervärlden. Informationsintegritet tillsammans med arkivering. Och vikten av kontext… information som överförs till ett system förlorar den kringliggande metainformation som fås genom dess kontext.
Det är inte ofta vi har lyxen att ta den riktigt långa perspektiven men idag tar vi och diskuterar backup och säkerhet och minne ur ett 5000 årigt perpektiv. Martin leder diskussionen kunnigt och vandrar lätt mellan dåtid och nutid med en engagerad och intresserad publik.

