Upphovsrättens silvertejp
Creative Commons (CC) skapades som en hack, som silvertejp på en trasig upphovsrätt. Det handlade inte om en tanke att hela upphovsrätten var förstörd och behövde kasseras (även om vissa vill tro det). Det handlar om att vi envisas med att pressa in systemet som skapades i en analog värld i en digital verklighet. Och flera användare kommer allvarligt i kläm.
Det är inte synd om fildelare som enbart vill konsumera utan lov och utan att betala men det trasiga i systemet kommer från de hinder som ställs i vägen. Hinder för undervisning (se inlägg i Stärnkikaren), för arkiv som vill kunna tillgängliggöra gammalt material (föräldralösa verk) online utan risk för att begå intrång i andra upphovsrätt och för kreativt skapande som vill bygga nya verk på tidigare verk (remix & mashup, fast egentligen bygger all kultur på det förflutna).
Upphovsrätten skulle vara, kunde vara, ett sätt för att se till att mer kultur skapades men den har blivit ett system av förbud och ett hinder för amatörers skapande. I en analog värld var inte detta alltför viktigt eftersom skapande och spridning var svårare och dyrare. I en digital värld är det fortfarande svårt att vara kreativ men utrustningen är inte längre dyrt eller komplext. För att underlätta detta kommer silvertejpen fram.
Det är silvertejp eftersom det inte handlar om att ersätta ett trasigt system. Inte heller handlar det om en revolutionär rörelse. Men det är vetskap att någonting måste göras. Men som alla lagningar med sivertejp så finns den grundläggande svagheten kvar och måste åtgärdas. Silvertejpen skapar en illusion om att allt flyter men alla som har testat en silvertejpslösning vet att detta är en illusion.
Year Two, Day 88: Speak No Evil by Brymo (cc by nc sa)
CC bygger på en fungerande upphovsrätt men gör det enkelt för skapare att välja villkor för hur deras verk ska kunna användas av andra. En av grundare för Creative Commons är Lawrence Lessig talade som pratade till en fullsatt gamla förstakammarsal igår. Lessig är en skicklig användare av presentationsteknik men jag håller med Rasmus: Hört det förut. Man inser att man hållit på länge när man vet vilka skämt som kommer och förvånas att folk skrattar åt dom.
CC lanserades i USA i 2001 och kom till Sverige i 2005 men det är egentligen inte förrän de sista året som intresset och medvetenheten för CC i Sverige har vuxit till sig i användning och intresse. Därför är det kul att notera att Stockholms stad inför CC
Stockolms gömda samlingar ska bli mer tillgängliga för invånarna. Därför beslutar kulturnämnden idag att införa Creative Commons som licenssystem för Stadsarkivets och Stadsmuseets bilder. Detta blir början på ett arbete med en policy för användningen av digitala bilder från Stockholms stads samlingar.
creative commons, informationsteknologi, internet, kommunikation, upphovsrätt
| 
åtgärda, creative commons, laga, licenser, upphovsrätt
Themocracy
Hur vet din webbläsare att jag är Kristina? Jag blir något nervös! Tack för insikterna Mathias
Du är ju övervakad
nej du har kommenterat tidigare och loggat in för att göra det. För att du ska slippa komma ihåg används (antagligen) cookies för att känna igen att du har kommit tillbaka.
[...] dessutom publicerat ett annat insiktsfullt inlägg på sin blogg Techrisk, väl värd att läsa om Upphovsrättens silvertejp, som handlar om varför licenssystemet med Creative commons uppstod. Creative Commons är ett [...]
[...] Sedan kommer Ann-Sofi Forsmark & Lennart Ploom prata under temat “Uppdrag: E-museum och E-arkiv. Om arbetet att skapa en policy för Stockholms Stads samlingar”. Ann-Sofi & Lennart är inspiratörerna som ligger bakom Stockholms Stads beslut att tillämpa Creative Commons licenser. [...]