Privat offentlighet eller offentlig privatliv
En av effekterna av offentlighetsprincipen är att gränserna mellan privat/offentligt inom myndigheter alltid har varit intressanta att utreda och det blev inte lättare med teknologi. När mailen kom till myndigheter uppmanades anställda att använda olika adresser för privat och offentlig kommunikation. Egentligen rekommenderas det fortfarande men alla inser att det är nästan omöjligt. Hur gör man när man ber en kollega om hjälp i en fråga och föreslår att man kan diskutera det över en öl på after-worken? Helt plötsligt är det som lät enkelt, otroligt komplext.
Eller vad sägs om Kammarrättsdomen som fastslog 1998 att cookiefiler inte var offentliga handlingar. Det var Sveriges Radio Sjuhärad som ville titta på Borås kommunalråds cookies med stöd av offentlighetsprincipen medan kommunen ansåg att cookies inte är upprättade handlingar i lagens mening.Kammarrätten fann att cookien enbart förvaras hos myndigheten som ett led i teknisk bearbetning för någon annans räkning och utgör inte en allmän handling. Därför ska den inte lämnas ut. Samtidigt kom Kammarätten i Sundsvall fram till motsatsen.
De cookie-filer, handlingar, som AA begärt att få ta del av är således att anse som allmänna handlingar hos kommunstyrelsen som AA äger rätt att ta del av…
Året därpå kom Regeringsrätten fram till (RÅ 1999 ref. 18) att Datalagrade meddelanden, s.k. cookie-filer (I) respektive global/historikfiler (II), hos kommunala tjänstemän har ansetts som allmänna handlingar. Därmed var den frågan löst.
I USA håller de på att brottas med varianter av dessa frågor vilket visar att det inom ämnet fortfarande finns olösta frågor. I ett fall om den anställdes integritet och sms (SMS Privacy Case) kom Kaliforniens Court of Appeals fram till att arbetgivaren inte har rätt att läsa sms meddelanden som en anställd tagit emot på utrustning han fått av arbetsgivaren.
Judge Kim McLean said he “had a reasonable expectation of privacy in the text messages,” which were sent over a department-issued Arch Wireless pager. However, Judge McLean added that the “extent to which the Fourth Amendment provides protection for the contents of electronic communications in the Internet age is an open question.”The city, however, supported its stance against Officer Quon. In a filing, the city’s attorneys said: “To warrant Fourth Amendment protection, a government employee’s expectation of privacy must be one that society is prepared to consider reasonable under the operational realities of the workplace.” They maintain the city should not have to pay for the officer’s messages, which was used for “personal and highly private communications.”
Men detta har nu överklagats och är på väg till Kaliforniens Supreme Court.
I en annan privat/offentlig dilemma har etiska kommittén (Judicial Ethics Advisory Committee) tillhörande högsta domstolen i Florida (Florida Supreme Court) fastslagit att det är etiskt fel av domare att bli facebookvän (eller kopplas i annan social media) med en jurist som kan i framtiden agera i en rättssak inför domaren. Gamla vänner är tillåtna och det är inte otillåtet att äta lunch med domare. Men Facebook verkar för farligt.
informationsteknologi, infrastruktur, integritet, kommunikation, kultur, web2.0
| 
facebook, myndighet, offentlig, offentlighetsprincipen, privat, sms
Themocracy
Det finns ett liknande SMS-fall i Sverige, där KamR (Sundsvall, mål 195-09) ansåg att meddelanden (som rörde tjänsten) skickade till en tjänstemans privata mobiltelefon/abbonemang var att betrakta som allmänna handlingar (kommenterat i JT 2009/10 s 166). Vet inte om det överklagats till RegR, men det verkar sannolikt.
Tack Staffan. Det är intressant att se hur gamla principer och ny teknik hamnar i konflikt.