Teologi är inte vetenskap
Så märkligt! Enligt pressmeddelande från Umeå Universitet ska Mats Wahlberg, lägga fram sin avhandling i teologi där han “argumenterar för att det genom att iaktta naturen kan vara möjligt att få kunskap om existensen av en skapare.”
Det är egentligen helt märkligt att teologi får vara kvar på som ämne på högskolan! Vetenskapens högsta mål är att bevisa saker genom vetenskaplig metod. Och att överge gamla teorier när ny sanning kommer fram i dagens ljus. Men teologiavhandlingar av den typen som ska presentera “bevis” om en skapare är per definition omöjliga. Helt utan vetenskaplig metod. Det ända anledning som teologi finns kvar på högskolan är någon form av missriktad traditionsbeundrad.
Hur kan högskolan med trovärdighet säga att astronomi astrologi är en bluff när de låter en avhandling som presenterar “bevis” om att gud finns gå upp? Spelar ingen roll hur vackra ord används i texten utan bevis är det bara bluff.
Läs en sammanfattning på nätet
Knowledge of a creator is perceptually available if nature has some perceivable properties. Consider, as an analogy, the property of being an artwork. If this is a perceivable property (so that we can see that X is an artwork rather than merely infer that it is an artwork from seeing that X has some other properties), then there exists a perceivable property the instantiation of which logically entails the existence of a creator (an artist). If one knows that X is an artwork by seeing that it is, one thereby knows that an artist exists.
(via Humanistbloggen)
Themocracy
Jag kanske missuppfattar det du skriver men jag gissar att du menar astrologi här:
“Hur kan högskolan med trovärdighet säga att astronomi är en bluff när de låter en avhandling som presenterar “bevis” om att gud finns gå upp?”
=)
Oops! Jag skrev för snabbt. Jag ändrar. Tack för hjälpen…
Det du benämner vetenskap är naturvetenskap. Många andra discipliner strävar inte efter att bevisa teser i (natur)vetenskaplig mening men är ändå betraktade som vetenskaper. Som det står nu skjuter kritiken som är menad mot teologi lite väl brett.
Kanske inte “bevisa teser i (natur)vetenskaplig mening” men vetenskap handlar dock om tillämpning av metod för att bevisa en tes/sanning.
Och även troende påstår väl att deras gud inte kan bevisas – därför kallas för “tro” i motsats till etablerad sanning.
Den citerade sammanfattningen är nästan identisk med Paleys klockanalogi från Natural Theology (1802). Det resonemanget smulades sönder och samman redan förrförra århundradet…
Om du till exempel är samhällsvetare och studerar mänskliga rättigheter i världen, så tror jag inte man bevisar särskilt många teser längs vägen. En humanist som belyser en röd tråd i tänkandet mellan olika filosofer, kan inte sägas visat en sanning i naturvetenskaplig mening. Hur lockande tanken att bygga kyrkor åt humanister (i akademisk disclipinär mening) än må vara så finns där en skillnad.
“En humanist som belyser en röd tråd i tänkandet mellan olika filosofer, kan inte sägas visat en sanning i naturvetenskaplig mening.” Håller inte med. Det är sanning. Det är den mest trovärdiga teorin tills den motbevisas. Tro handlar om ett system som ska hållas trots all motbevis som presenteras.
Teologi som studiet av vad människor tror och har trott kan ochså vara sanning. Men det är mer etnologi, idé och lärdom eller historia än teologi)
Religionshistoria är vetenskap. Teologi…tveksamt.
Det finns teologiska avhandlingar som är god humanistiskt forskning, om kristen filosofi och ideologi, skriftproblematik osv. Men religiösa funderingar hör inte hemma i seriös forskning.
Totalt usel argumentation dessutom. Vi kan förklara varför naturen ser ut som den gör genom biologi, paleontologi, kemi, matematik, fysik, genetik. Naturen skapade naturen – ingen osynlig gubbe bland molnen.
Håller med dig ArchAsa. Hur kan en sådan avhandling gå upp? Det leder till följdfrågorna: Vad tycker resten av institutionen, fakulteten & universitetet?
MK: jag skulle tro (hihihi) att resten av institutionen och fakulteten tycker att allt är som det skall vara. Resten av universitetet kan dock ha en avvikande åsikt i saken…
Personligen får jag lite vibbar av att författaren bestämt sig för en åsikt, och letar efter bevis som stöd för åsikten. Det är lite bakvänt mot vad tex fysiker gör: de grundar sin åsikt på de bevis de hittat _innan_ de skapar sig en åsikt.
Uffe:
“Personligen får jag lite vibbar av att författaren bestämt sig för en åsikt, och letar efter bevis som stöd för åsikten. Det är lite bakvänt mot vad tex fysiker gör: de grundar sin åsikt på de bevis de hittat _innan_ de skapar sig en åsikt.”
–
Det finns ju en viss skillnad mellan naturvetenskap och humaniora. Filosofi går t.ex. ut på att argumentera för olika ståndpunkter. Att föra ett resonemang kring exempelvis gudsbevis utifrån tesen att ‘gud existerar’ är sålunda inget ovetenskapligt. Huruvida resonemanget sedan är godtagbart beror ju på hur väl man argumenterar för sin sak…
Självklart att man kan börja med en tes men sådana måste kunna bevisas för att det skall kunna anses vara vetenskaplighet…
Vetenskaplighet… Menar du vetenskaplighet i bemärkelsen att tesen måste vara testbar, eller att argumentationen ska vara vattentät? Filosofiska “bevis” bygger sällan på (empiriskt) testbara teser, men givetvis måste argumentationen hålla för att man ska acceptera tesen! Något “riktigt” bevis är svårt att få i filosofi, men för den delen är väl inte filosofin som kunskapsgren ovetenskaplig? Ingen vetenskapligt skolad filosof skulle godta argument som det finns uppenbara invändningar mot. Alla klassiska s.k. gudsbevis faller t.ex. bort p.g.a. de allvarliga invändningarna som riktats mot dem.
Då är vi överens!
Jag har precis lånat avhandlingen på UB. m man läser inledningen av avhandlingens sista kapitel (som utgör en form av slutsatskapitel), är det inte utan att man blir lite intresserad av hur argumentationen som föregår slutsatsen ser ut:
“The argument of this dissertation is now complete. We have found nothing that suggests that it would be doxastically irresponsible for a normal, well-educated person in our culture to take herself to perceive that biological structures are created. This allows us to draw the conclusion that, possibly, there exist people who know that biological nature is creation. Those people know this because they see that biological structures are expressive of the intent and intelligence of a creator, and because they take these experiences seriously, i.e., as revelatory of how things really are.”
Jaså, var det du som hade “snott den”? Jag fick nöja mig med blädder-exemplaret, jag! Efter att ha studerat den lite närmare, så måste jag dock instämma med Mathias yttrande om teologi: den kan knappast betraktas som vetenskap. I alla fall inte om detta var en teologisk mönsteravhandling…
Efter att ha läst PO’s citat flera gånger blir jag nästan bara mer förvirrad än klok. Avhandlingen är ingen avhandling och bör underkännas pga bristande vetenskaplig metod och argumentation.
Mathias: Jag har inte hunnit läsa den än, med det skulle naturligtvis kunna röra sig om en deduktiv metod som kan hålla rent vetenskapligt. Men frågan är hur den tillämpas; vi vet ju att då ska premisserna nagelfaras. Om du blev förvirrad över mitt tidigare citat, så blir du inte klokare av följande (som utgör en fortsättning av det tidigare citatet):
“Other people also see that biological structures are expressive of intent and intelligence, but they take these experiences to be illusory. Those people do not know that nature is creation, since they do not believe that it is (or do not believe that their experiences reveal how things really are).
Om avhandlingen handlar om att det finns människor som tror på att naturen ger bevis för gud (kreationister) då behövs ingen avhandling. Dom finns.
Om avhandlingen ska bevisa vetenskapligt att gud finns genom att studera naturen då finns ingen vetenskaplig metod som kan ta reda på svaret. Du skulle lika gärna studera svenskodlade citroner för att ta reda på om Obama har ont i magen…
Men du har helt rätt… citatet gjorde ingen gladare
Jag är ovan disputationer i teologi, men såsom jag förstod opponentens kritik, har jag hört betydligt allvarligare kritik till avhandlingar som har godkänts. Betygskommittén hade dessutom enligt min tolkning mildare frågor än opponenten. Publiken ställde två frågor med ännu lägre grad av kritik. Min gissning är att betygsnämnden godkänner utan problem.
P-O: Var det ingen som reagerade över Wahlbergs värderande attityd gentemot gudsexistens? Han nämner ju i avhandlingen (se citat på min blogg) att det är fullt möjligt att tänka sig att evolutionen skett utan gudomligt bistånd – men avfärdar den p.g.a. att den inte faller honom i smaken. I riktig vetenskap kan man ju inte bortse från relevanta invändningar bara för att man inte gillar dem, men detta är ju något som författaren ifråga uppenbarligen gör!
I slutkapitlet framkommer även indicier på att det inom teologi finns en agenda om att övertyga andra om Guds existens, och att propagera för en religiös världssyn – i stället för att förutsättninglöst försöka ta reda på hur det verkligen förhåller sig…
Bort med teologin från universiteten, säger jag bara!
Ingemar: Nej, inte vad jag uppfattade. Opponenten är filosof och ställde en del kritiska frågor från ett perceptionsfilosofiskt perspektiv. Betygsnämnden var teologer alla tre och ställde snarare uppskattande frågor än kritiska. En kommentar från publiken var att doktoranden var modig. En ledamot i betygsnämnden ställde ingen muntlig fråga utan hade ett skrivet “statement”, där han avslutar sin bedömning på följande sätt:
“To sum up, I want to congratulate the author of this dissertation on an interesting and fruitful description. Wahlberg does not describe the terminal point of a theological development but he shows us a way whch can, once again give a new possibility to scientific theology to give answers to the challenges of our time – in short, a good apologetic dissertation.”
Teologi är en annan värld.