Datainspektionen bör skydda integritet
Datainspektionen har kommit fram till att SJ inte bryter mot reglerna vad gäller personliga biljetter. De anser att SJ får ställa krav att resenären uppger sitt riktiga namn vid köp av personliga biljetter.
Inspektionen har i sin granskning vägt SJ:s syften med att samla in personuppgifterna mot det intrång i resenärernas personliga integritet som insamlingen av uppgifterna innebär. Myndigheten anser att SJ:s behov av att kunna kontakta sina resenärer och ge snabbare service vid reklamation är berättigade ändamål, och att behovet av att förhindra otillbörlig andrahandsförsäljning i slutändan även borde kunna komma resenärerna till godo. Ytterligare ett skäl i Datainspektionens bedömning är att det finns andra biljetter än personliga att köpa för den som vill resa anonymt. Läs Datainspektionens beslut i pdf-format
Jag har tidigare kritiserat SJs personliga biljetter och har inte förändrat mina åsikter. Att SJ inte bryter mot Personuppgiftslagen innebär inte att deras handlande är etiskt korrekt. De är en stor kommersiell aktör som hjälper till att minska individers personliga integritet. Samtidigt vill jag bemöta Datainspektionens 3 argument:
(1) SJ:s behov av att kunna kontakta sina resenärer och ge snabbare service vid reklamation.
Naturligtvis är detta viktigt och bra men det skulle även kunna genomföras frivilligt. Nu tvingas vi till denna “service”.
(2) behovet av att förhindra otillbörlig andrahandsförsäljnin.
Detta är det näst sämsta av alla argument. SJs affärsmetoder möjliggör andrahandsförsäljning men för att fixa detta ska jag inte betala med min integritet. Eftersom SJ har gjort fel bör SJ fixa det.
(3) Ytterligare ett skäl i Datainspektionens bedömning är att det finns andra biljetter än personliga att köpa för den som vill resa anonymt.
Till sist kommer det sämsta av alla argument. De som vill åka anonymt kan ta bussen? Den här argumentationen är under all kritik och jag undrar hur datainspektionen kan använda den. Det visar att inspektionen (eller handläggande tjänstemannen) inte tar integritet på allvar. Vill du ta dig till Stockholm anonymt kan du lifta, ta bussen eller gå. Det finns ingen anledning varför du ska kunna göra det anonymt på tåg.
Datainspektionen skall finnas som en skydd för det personliga integriteten men i det sista argumentet är det svårt att se det på någon annat sätt än att de gör allt vad de kan för att anpassa regelverket för att passa företaget istället för att värna individens personliga integritet.
Themocracy
[...] This post was mentioned on Twitter by Mathias Klang. Mathias Klang said: New blog post: Datainspektionen bör skydda integritet http://techrisk.se/?p=1725 [...]
vad är grejen med andrahandsförsäljning, är det den sj är mest intresserad av att få slut på? jag är så sällan i sverige att jag inte känner till konflikten.
Jag förstår inte vad som skulle vara fel med andrahandsförsäljningen. Vi har väl ändå marknadsekonomi i det här landet? Det enda felet jag kan se är väl att biljetthajarna inte skattar för vinsten, men det är väl inte SJs problem?
SJ har en idiotisk prissättning, det löser man med ännu ett idiotförslag. Klassiskt politruckbeteende.
Flyga går bra om man inte vill åka buss eller lifta. Jag flög mellan Göteborg och Stockholm men Malmö Aviation för ett par veckor sedan och så länge man inte checkar in bagage är det ingen som frågar efter legitimation. Det stod visserligen namn på min biljett (jag hade inte bokat själv så jag vet inte om det gick att undvika) men utan krav på legitimation skulle man ju kunna uppge vad som helst.
Sedan förstår jag inte det här med andrahandsförsäljningen. Den bygger ju på att SJ har en konstig prismodell och uppenbarligen är folk villiga att betala mer, eftersom biljetter kan säljas vidare med vinst. Jag förstår om SJ gärna skulle få de pengarna själva men det är väl bara ändra prissättningen?
Bra att du tar upp det här, för det är viktigt. SJ har i stora drag infört krav på att man som svensk måste bära identifikationshandlingar för att få röra sig i det svenska samhället. Jag tror inte att folk i varken Iran eller Kina måste bära identitetspapper för att åka tåg inrikes i sina respektive länder.
Jag skickade nyss en fråga till SJ hur jag skall gå till väga för att boka opersonliga biljetter eftersom jag inte vet vem av oss som kommer att göra den planerade resan (en ev. del i en tävlings vinst).
Har nu fått svar från SJ, klipper in det nedan:
“Tack för att du har kontaktat oss.
Det enklaste sättet att boka en opersonlig enkelbiljett är att boka en återbetalningsbar normalbiljett.
Andra möjligheter att boka opersonliga biljetter är till exempel så kallade 10-biljetter samt Sista minuten-biljetter.”
Gick då in på SJs bokningssida och kunde konstatera att det kundtjänst skrev helt enkelt inte är sant. Jag valde det dyrare(!) alternativet med en återbetalningsbar normalbiljett men möttes på betalningssidan ändock av krav på namn och en upplysning om giltig id-handling ombord.
Det där med att det blir dyrare visar ju också på att logiken i deras argumentation inte håller. Ett av deras argument var ju att de behövde veta resenärens namn för att ev. kunna kontakta denne, att det liksom var priset för denna “service”. Det håller då inte att det skall bli dyrare när jag avsäger mig den servicen.
Ja hela deras argumentation om både svartmarknad och “kontakta resenären” spricker också med tanke på automaterna där biljett kan köpas direkt före resans avgång. Även där krävs namn och för de biljetterna finns inte tid för varken någon svart marknad eller kontakt med resenären.
Kundtjänst svar blir också konstigt i förhållande till det som stod i datainspektionens beslut. Det borde rimligtvis inte vara de återbetalningsbara biljetterna som är opersonliga. Det finns ingen logik i det, för om biljetten _verkligen_ var opersonlig då vet man ju inte vem som skall ha tillbaks pengar.
Vad som däremot bringar logik i saken är om det handlar om ett odemokratiskt fattat beslut på högsta politiska nivå (troligen i form av rent maktkorrupt smilfinkeri inför makten så att beslut inte behöver tas). Det förklarar då både SJs och datainspektionens agerande och även denna artikel från 2002 med den då nytillträdde VD:ns uttalande önskan om att ha namn på alla resenärer på tåget, detta var ju i den direkta paranoian efter 9/11 och Madrid-bomberna som skruvade upp Bodström så till den milda grad att han än idag lider men av det.
Nu skall jag kontakta datainspektionen eftersom det de skriver inte är sant, det finns ingen bakgrund av alternativ så att kravet på frivillighet kan anses uppfyllt.