Genom Anna Troberg får jag reda på att Centerpartiet idag ut och meddelar att de lägger sin hemsida under en Creative Commons-licens för att ta “ett steg mot en modernare upphovsrätt”. Anna skriver:
Jag gillar Creative Commons som sjutton. Jag tror att det kan vara en sak som visar vägen in i framtiden för kreatörer. Jag tror däremot inte att centerpartiet har ett hum om vad tankarna som Creative Commons sprungit ur betyder i ett vidare sammanhang. De har noll koll. Men förmodligen har de en dyr PR-byrå som talat om för dem att “det där med CC, det gillar ungdomarna. Ge dem det så blir det tyst.” Synd bara att de bara fick ett litet symboliskt klistermärke som de inte förstår sig på att klibba på sin hemsida. Det hade varit bättre om de spenderat pengarna på att till fullo faktiskt förstå den vidare innebörden av det där klistermärket.
Och exakt vad de menar med att “Centerpartiet ansluter sig till Creative Commons” vet jag faktiskt inte. Det är ju trots allt inte en fotbollsklubb det handlar om…
Enligt Centerpartiets hemsida:
Centerpartiet har, precis som Vita Huset i USA, valt den friaste graden av licens, erkännande, där vi tillåter att vårt material får spridas både kommersiellt (exempelvis i tidningar) och icke-kommersiellt (i skoltidningar eller på bloggar). Det får också redigeras (exempelvis får man klippa ihop delar av våra filmer). Det enda kravet är att man talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller naturligtvis bara material Centerpartiet äger upphovsrätten till, och inte material från någon annan part.
– Creative Commons är ett fantastiskt initiativ. Det är ett steg på vägen mot en modernare upphovsrätt, och därför är det för oss självklart att utnyttja den här möjligheten. Vi tycker att det är oerhört viktigt att just politiskt material ska kunna spridas fritt, säger partisekreterare Anders Flanking.
Som projektledare för Creative Commons Sverige tycker jag att detta är en spännande initiativ från Centerpartiet men jag har ett litet problem. Ingenstans på deras hemsida (förutom i press releasen) ser jag information om Creative Commons. Det räcker inte att säga att man tillämpar CC utan det måste synas för användaren.
Hur ska man reagera till gårdagens debattinlägg i SvD från Annie Johansson där
Centerpartiet föreslår en särskild integritetsbalk där all integritetsskyddande lagstiftning ska samlas. Partiet vill också värna rätten att vara anonym på internet och stärka möjligheterna till skadestånd om det allmänna allvarligt kränkt en persons integritet. Förslagen ingår i ett nytt program som partiet ska fatta beslut om på partistämman i Örebro i helgen, skriver Annie Johansson, integritetspolitisk talesperson (C).
Att samla all lagstiftning till en balk är mer en organisatorisk fråga (läs mer om detta hos Mark Klamberg Är ingeritetsbalk lösningen?) och skapar inte mer eller mindre integritet men det är en markering att integritet är viktig och bör prioriteras. Men sedan blir det lite förvirrande:
Vi är övertygade om att öppenhet föder öppenhet. Kränkningar av den enskildes personliga integritet ger effekter i motsatt riktning och innebär en negativ spiral som för oss allt längre från det öppna, fria samhälle vi eftersträvar.
Rätten att vara anonym online leder till ett öppnare samhälle? Sedan följer en rad organisatoriska idéer med några få innovationer. Men det mesta i programmet saknar egentligen någon ny skydd. Ta till exempel det “nya” idén att grundlagskydda integriteten? Det finns redan i grundlagen.
Sedan 1995 är den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) svensk lag (SFS 1994:1219). Ett stadgande har införts i regeringsformen som anger att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. (www.manskligarattigheter.gov.se).
Integritetsskydd finns i artikel 8. Tyvärr ger inte grundlagen något skydd i praktiska situationer men det ser bra ut på papper.
Kritik om att den nya integritetsivern inte verkligen menat har redan kommit (Opassande Nu börjar det dofta valtider). Egentligen vill jag inte vara kritisk till förslaget. Det är positivt att något läggs fram överhuvudtaget men det saknas ett reellt grepp. Mitt bland alla vackra ord så lämnas man med frågan – men vad ska göras? vad ska förändras? hur utgör dessa förändringar en positiv ökning i skyddet för den personliga integriteten?