Posts tagged: demokrati

Människor inte teknik skapar demokrati

By , April 7, 2011 6:24 am

Självklart är teknik en viktig del i protester och en demokratisk process men jag blir trött på cyberoptimismen att nätet skapar demokrati. Nordafrika’s protester och störtande av korrumperade ledare byggde på att människor vågade livet – inte på grund av Facebook.

Jag vill varmt rekommendera Evgeny Morozovs bok The Net Delusion där han argumenterar att uppkoppling inte oundvikligen leder till demokrati. För mer om boken och Morozov se denna animation från RSA Animate The Internet in Society: Empowering or Censoring Citizens?

Morozovs pessimism har kritiserats av bland annat Cory Doctorow. Det är intressant att se hur åsikter om teknik leder till enkla utvärderingar och slutsatser från både cyberpessimister och cyberoptimister.

Demokratins nytta och gränser

comments Comments Off
By , February 2, 2011 8:08 am

Det händer mycket i Göteborg ikväll. Inte bara filmfestival men två föredrag som jag gärna skulle vara på går samtidigt. Christopher Kullenberg pratar om Internet och Egyptien och samtidigt pratar Christian Munthe om demokratins legitimitet.

FilosoForum: Hur ska demokratin berättigas? Vad avgör demokratins legitimitet? Är demokratin och dess beslut värdefulla? Är den nyttig? Vilka är demokratins gränser och hur omfattande ska de vara? Vem ska till exempel få vara med och rösta om vilka frågor? Hur ser idéerna ut i den politiska filosofin?

Onsdag 2 februari 2011, kl 19.00

Restaurang Trappan, Folkets Hus Järntorget, Göteborg

ABF Göteborg

Svårt val…

Vem är du ansvarig inför?

comments Comments Off
By , January 31, 2011 11:50 am

“[Migrationsminister] Tobias Billström säger att regeringen av princip inte svarar på frågor där Wikileaks är källan. Vad är det för princip? Är det en princip som innebär att ledande politiker alltid ska bestämma om de gillar källan för att kommentera? Knäsätts den kommer ingen politiker att behöva svara på en enda fråga de ogillar framgent. Som princip måste den vara ny, eftersom ministrar tidigare svarat på frågor om Wikileaks och där Wikileaks varit källan.”

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén i en debattartikel i dagens Aftonblad.

Att vägra svara för att man inte uppskattar källan är en tunn ursäkt för en folkvald….

Frihet efter Assange

By , December 6, 2010 9:39 am

Tydligen kritiserar man inte Assange utan mothugg. Låt mig förtydliga:

Självklart är det märkligt och fel att Assange jagas på den nivå han gör för de brott han anklagas för. Men ska vi glömma att han är anklagad för ett brott? Att det finns en brottsoffer som inte heter Assange. Självklart håller jag med att Assange bör åtnjuta den skydd som vilken annan publicist och stödjer RSF

Reportrar utan gränser, RSF, uttrycker i ett uttalande på sin hemsida på lördagen upprördhet över hur Wikileaks jagas efter de senaste publiceringarna och oro över extrema uttalanden angående frontfiguren Julian Assange från amerikanska myndighetspersoner. (Dagens Nyheter)

Men det är nödvändigt att separera Assange som person från yttrandefrihet online. Genom att agera på sättet de har gjort, genom att Wikileaks går från att vara en neutral infrastruktur för informationsspridning till att bli en egen maktfaktor. Genom att att lämna samhällsnyttan för egennyttan – skapas ett intresse och legitimitet för regeringar att diskutera begränsningar av tryck och yttrandefrihet.

Menar jag att Assange/Wikileaks skulle offras på det publicistiska altaret för nät-yttrandefrihetens skull? Nej.

Det som jag ifrågasätter är mannens motiv och ledarstil som har fått flera medarbetare att lämna organisationen. En ledarstil som har fått stödorganisationer att känna sig tvungna att avsluta sin stöd. Med stor makt kommer stor ansvar och det som syns är en brist på ansvar i en jakt på makt.

Det handlar inte om att informationen som har spridits inte skulle spridits. Det handlar om hur det sprids. Om man ser på konflikterna inom Wikileaks förstår man att det är inte självklart att alla ville att informationen skulle spridas när det gjordes. När det gäller information om kriget fanns information som utsatte civila för fara. Informationen måste spridas men att utsätta civila för fara är inte lika självklart.

Varför fattades då beslutet att sprida information som utsätter individer för fara? Kanske fattades beslutet utifrån ett utilitaristiskt perspektiv? Den totala samhällsnyttan är värd vissa individers olycka? Att någon irakier eller afghan är den kostnad vi får acceptera? I så fall är Wikileaks inte bättre än den “fiende” de påstår sig bekämpa. Och här ligger nästa problem. Wikileaks styrka är att de strävar efter öppenhet och sanning. När de anser sig att bekämpa en fiende då har målet förflyttats på ett obehagligt sätt.

När striderna kring Assange har lagt sig och kanske Wikileaks finns kvar – då är det viktigt att vi fortfarande har en yttrandefrihet online. Någon annan kan kämpa för Assange – jag vill försöka se till att vi har en yttrandefrihet kvar efter Assange-fallet.

Telefoner bör vara avstängda, annars är det ett förakt för demokratin

By , November 26, 2010 6:35 am

Dagens – eller kanske till och med månadens – citat: “Telefoner bör vara avstängda, annars är det ett förakt för demokratin” kommer från Trelleborgs Allehanda som rapporterar om ett pågående oenighet om användning av sociala medier under möten

I en artikel från igår berättade vi att Ulf Bingsgård samtidigt som mötet pågick skrev inlägg på Facebook. I ett av dem kallade han mötet en “välarvoderad lekstuga”. Även andra ledamöter gjorde inlägg under mötet, vilket Inger Hansson tycker är olyckligt.

– Det hör också till god hyfs att inte sitta och leka med telefoner under ett sammanträde. Många har kanske simultankapacitet, men är man på ett sammanträde så ska man ägna sig åt det och vara uppmärksam på det som sägs. Telefoner bör vara avstängda, annars är det ett förakt för demokratin.

Priceless! Sedan är det intressant att icke-verbal kommunikation via telefoner ska betecknas som “leka med telefoner”.

Hjälp! Vad är en digital offentlighetsprincip?

By , June 28, 2010 10:09 am

Fick ett mail som frågade om jag skulle kunna hålla ett seminarium om “digitalt offentlighetsprincip” till hösten. Eftersom det är en spännande fraga blev jag glad över tillfället att utreda frågorna kring digitalisering – kommunikation – offentlighet vidare.

Min rubrik blev: “Offentlighetsprincipen i en digital verklighet” och jag snickrade ihop en kort innehåll:

Offentlighetsprinciperna är ett av våra mest centrala principer men den är baserad på föråldrad teknologiuppfattning. Teknikutvecklingen ställer offentlighetsprincipen på sin spets och utmanar oss att studera två helt motstridiga frågeställningar: Har vi för lite eller för mycket öppenhet och insyn för den samhälle som vi idag lever i. Genom digitalisering och internet utvidgas medborgarens möjlighet att tillämpa offentlighetsprincipen på en nivå som aldrig Chydenius kunnat ana. Finns det en tidpunkt där teknikutvecklingen kan göra offentlighetsprincipen föråldrad i en demokratiskt rättsstat? Samtidigt är det viktigt att utreda vad en utvidgad offentlighet i en digital miljö egentligen bör omfatta. Innebär vår teknikutveckling en sådan samhällsförändring att offentlighetsprincipen bör utvidgas till att omfatta områden som tex rätten att granska offentlig källkod?

Vad anser ni? Finns det en punkt där tekniken gör offentlighet till ett misstag? Bör staten har rätt till någon form av integritetsskydd? Är öppenhet alltid en övernorm som är god? Exempel som obduktionsbilder från Arboga-målet kanske ställer vissa delar av offentlighetsprincipen på sin spets.

Sedan är frågan om öppenhetsprinciper kanske bör sträckas längre för att omfatta rätten att granska offentlig källkod. Med tanke att programvara räknar ut våra pensioner och enklare beslut fattas av beslutsstödsystem – men vem skapar dom? Hur återanvänds koden? Vilka principer har använts i skapandet av koden osv osv…

Bin Laden finns inte på facebook

By , June 5, 2010 6:47 am

Datalagring. Hör på ordet, smaka på den, försök att få den att rulla av tungan. Det gör den inte. Den faller ut som en klick kall gröt. Oaptitligt, ointressant. Lika spännande som detaljerna i våra hemförsäkringar. Problemet är att lagring av data handlar om kontroll över medborgare. Datalagring handlar om din frihet.

Och det handlar inte om någon överdriven integritetskänslighet. Sedan jag klev ut på nätet har jag spridit mer av min personliga data än genomsnittet – trots att jag har varit väl medveten om riskerna. Men det har varit mitt val att sprida informationen – och jag är kritiskt till plattformernas (google, facebook mm) tvivelaktiga rätt att använda min data – det är ingen rättvis byteshandel.

Visst kan lagrad data eventuellt användas för att fånga en korkad terrorist eller en klantig barnporrgubbe men ingen tror väl att terrorister skriver vi ska bomba något i öppna mail? Allvarligt? Terrorister må vara dumma, elaka, hänsynslösa, trångsynta… men knappast helt korkade. En revisor i twittrade ut sin frustration och hotade att spränga Robin Hood flygplatsen (trodde namnet var ett skämt men inte), en student i Göteborg skrev i sin tentångest på facebook att han skulle bomba tentasalen. Proffs (om man kan säga som om terrorister eller barnpornografer) gör inte sådant. Bin Laden finns inte på facebook.

Men det är kanske rätt att revisorn och studenten ska åka fast? Självklart ska man inte kunna hota att spränga offentliga byggnader även på skämt. Men det handlar om mål och medel. Det handlar om proportionalitet. Att lagra allas data, att behandla alla som kriminella, i syfte att fånga småfiskarna är inte ok. Potentialen för missbruk är enorm. Ungefär här brukar folk slänga fram två motargument:

  1. Systemet skall byggas med säkerhetsspärrar mot missbruk
  2. Den som har inget att dölja har inget att frukta

1. Detta argument bygger på okunskap och en övertro på teknik och samhälle. En sanning om system (tekniska eller samhälleliga) är att de kommer att missbrukas. Sociala, juridiska & arbetsmässiga regler kring integritet hindrade inte att vårdproffs (som visste bättre) la ut patientbilder och kommenterade bilderna på facebook. Eller att ett stort antal poliser begick dataintrång för att få titta på Anna Lindhs akt. Det handlar inte om nödvändigtvis om elaka människor. Men system kan aldrig ha tillräckliga spärrar.

2. Detta argument är egentligen bara en “catch phrase“. Något som upprepas som om det betyder något. Listan med motexempel kan göras lång så jag väljer fyra hemska förintelsen, Birmingham Six, svenska terrorister, Sverige hjälper CIA att skicka asylsökande till Egypten för tortyr. Att vara oskyldig är knappast något försvar mot staten – även när den har goda intentioner.

Tillbaka till datalagring. Genom att spara mängder av trivial data skapar staten en fantastisk kontrollinstrument. Ingen data kan förhindra att brott begås men det kan eventuellt göra det enklare för staten att straffa individer som gör fel (även om de är oskyldiga eller staten är ond). Exempel med de terroranklagade svenskarna både de här och de här är talande. Vanliga människor som inte gjorde något olagligt utpekades av en minst sagt hysterisk USA för att vara terrorister – på otroligt lösa eller obefintliga grunder. Resultatet är att de har lidit kroppsliga, ekonomiska och sociala skador på grund av snälla Sverige. Sverige menade inte illa – vi bara gjorde illa.

Det finns en sista argument som folk inte ofta uttalar högt – den är pinsam och egoistisk – “det händer inte mig”. Det här är inget försvar eller argument. De flesta brottsoffer går knappast runt och tror att något kommer hända dom – för då hade de agerat annorlunda. Det kan vara låga odds att det händer dig men chansen att du vinner på lotto (eller annan spel) är mindre men de flesta köper gärna en lott.

Så läs nu det finstilta. Var en medborgare. Delta i demokratin. Innan den försvinner.

Henrik Alexanderson har sammanställt en läslista för oss:

Datalagringsdirektivet och den ensamma bloggaren

By , June 3, 2010 10:32 am

En av de viktigaste frågorna just nu är datalagringsdirektivet och saker blir bara mer akuta när flera lagringsförslag läggs fram. Som till exempel det som stod i DN igår att Googlesökningar skall kunna lagras “I kampen mot barnporr ska Google och andra sökmotorer tvingas lagra uppgifter om vad folk söker på nätet. Det anser 324 EU-parlamentariker som vill skärpa EU:s regelverk.”

Ett av problemen är att det har blivit en fråga som hamnar i skuggorna och är relativt odiskuterat och orapporterat i media. Informationen finns ute men det skulle behöva grundas i en mer allmän debatt. Hur det kommer sig att frågan hamnar på en sådan undanskymd plats är en svår fråga att ge ett entydigt svar på men en del beror på rädslan för teknisk komplexitet. När en fråga anses vara tekniskt är det lätt att låta tekniker hantera den. Nackdelen med delegering till experter är att vi förlorar demokrati. I min avhandling skrev jag:

Is it a question for the populous or is it a question for the experts? If society regulates technical problems or a democratic nature to the experts then the society will no longer be a democracy. Only if the society demands that the populous participates in the regulation of technology can the society remain a democracy. This is the implication of the realisation that the regulation of technology is the regulation of democracy.

Därför är det viktigt att det finns bloggare som agerar som tolkar mellan experter och allmänheten – de tillgängliggör frågan för en bredare publik. Ett av de centrala svenska bloggare i datalagringsdirektivet är Christopher Kullenberg som idag skriver ett inlägg som visar på de positiva tecken att aktivister och bloggare kan ha en effekt i frågor som inte hamnar centralt i media:

Datalagringsdirektivet håller på att falla samman i EU. Efter det att Tysklands författningsdomstol äntligen gav oss en great success har bland annat Irland dragit hela direktivet inför Europadomstolen. Mycket av trycket kring dessa frågor hålls uppe av olika aktivistgrupper, exempelvis AK Vorrat, Telecomix och Edri.

Någonstans har själva originaltanken försvunnit. Ingen orkar tjata om terrorism när det gäller datalagring längre. Dels har själva direktivet inte bidragit till att man har lyckats förhindra något terrordåd, och dels verkar själva terroryran ha lagt sig och man har insett att det kanske inte är värt att inskränka människors privatliv… et cetera.

Frågan är inte löst men den är tillgänglig för öppen demokratisk allmän diskussion!

Deltagande demokrati genom teknologi

comments Comments Off
By , October 27, 2009 6:09 am

Us Now (Vi Nu) är en spännande dokumentär som visar hur web2.0/internet teknologi förändrar sättet på vilket vi interagerar och organiserar oss. Filmen tittar framåt och ställer frågor inte bara om var vi är nu, utan också vart vi är på väg. Det är en dokumentär om storskaligt samarbetet, Kontroll och Internet.

In a world in which information is like air, what happens to power?
New technologies and a closely related culture of collaboration present radical new models of social organisation.

Detta är en insiktsfull och intressant film som presenterar betraktaren med många frågor om vårt samhälle. Den är fylld med intressanta människor och exempel avslöjar intressanta nya sociala organisatoriska former och ställer frågor om det sätt som samhället kan och bör regleras i framtiden. Det finns en underliggande efterfrågan på verklig delaktighet i hur vi styrs.

Filmen har licensierats under en Creative Commons BY-SA licens.

Lite info från Vodo.net

Can we all govern? Us Now looks at how ‘user’ participation could transform the way that countries are governed. It tells the stories of the online networks whose radical self-organising structures threaten to change the fabric of government forever. Us Now follows the fate of Ebbsfleet United, a football club owned and run by its fans; Zopa, a bank in which everyone is the manager; and Couch Surfing, a vast online network whose members share their homes with strangers.

Och en trailer:

Här finns en torrent för att ladda ner filmen

ett fasansfullt mörker breder ut sig

By , September 24, 2009 2:54 pm

Man behöver inte bevisa att en rimlig skriv- och tryckfrihet är en av de mest fasta grundpelare som en fri regeringsform kan stå på, ty annars kan ständerna aldrig ha den kunskap som är nödvändig för att stifta goda lagar, och lagstiftarna kan aldrig ha möjlighet att övervaka dem i sina ämbeten, och de som ska rätta sig efter lagarna kan aldrig ha tillräcklig kunskap om vad lagen kräver, och om gränserna för myndigheternas makt, eller för sina egna skyldigheter. Lärdom och kunskap trycks ner, grovhet i tankesätt, tal och seder vinner terräng och ett fasansfullt mörker breder inom några år ut sig över hela får frihets himmel.

Memorandum om skriv- och tryckfrihet (1765). Chydenius 1908, s.514

Första ipred-domen till förlagen

By , June 25, 2009 2:25 pm

Den första Ipred-fallet är avgjort. Internetleverantören Ephone tvingas att lämna ut personuppgifterna bakom ip-adressen. Det är fem ljudboksförlag som har begärt att få ut uppgifterna. Dagens Nyheter skriver:

Tingsrätten skriver ”att det finns sannolika skäl för att intrång” har skett. Nu måste Ephone betala rättegångskostnaderna på 75.000 kronor och om företaget inte lämnar ut ip-numret kan man tvingas betala vite på 750.000 kronor.

Ephone argumenterade att det inte handlade om upphovsrättsintrång eftersom ljudböckerna som fanns på servern var inte tillgängliga utan en lösenord och därför fanns bara tillgängliga för en sluten krets. Men Chefsrådman Mats Jender innehöll för många människor för att argumentet skall hålla. Dagens Nyheter:

- En sluten krets, men en större sluten krets på internet. Därmed kan man anse att materialet varit tillgängligt för allmänheten. Vad som är en större sluten krets är en ren bedömningsfråga, men enligt lagen krävs inte full bevisning för att ett intrång har skett, endast sannolika skäl, säger han till TT.

Jimmy Callin har lagt upp pressmeddelandet samt besluten: Beslut del 1, Beslut del 2, Beslut del 3, Pressmeddelande. Rickard Falkvinge kallar resultatet “En skam för rättsväsendet” (SvD), men som Mårten Schultz argymenterar det är inte ovanligt att han…

…kommenterat andra avgöranden från domstolarna i liknande ordalag. Skamligt, korrumperat, rättsröta  - det är sådana ord som Piratpartiets ordförande tidigare använt för att beskriva de svenska domstolarnas arbete.

Mårten påpekar att domstolarna följer regelverket – det är deras uppgift – och det är deras uppdrag. Att populistiskt kommentera deras arbete är respektlöst och meningslöst. Dessutom är detta inte en långsiktigt strategi som lyckas. Även om deras mål är att ändra lagstiftningen så bör de respektera de tjänstemän vars uppgift det är att följa den regleverk som demokratin skapar.

Reglering av teknologi och demokrati

By , May 3, 2009 8:41 am

Reglering av teknologi är reglering av demokrati! Detta är min avhandling i ett nötskal och under slutskedet av skrivandet blev det mitt mantra som jag skanderade i takt med tangenterna. Sedan dess ser jag fler och fler exempel på hur vi i samhället fattar allvarliga demokratiska beslut utanför demokratiska processer med ursäkten att det handlar ”bara” om teknologi. Och jag skanderar vidare: reglering av teknologi är reglering av demokrati.

I november förra året presenterades jag med ett belysande exempel från vårt eget universitet. Utan vidare diskussion, utan djupare analyser av personrättsliga, offentligrättsliga, inköpsrättsliga, demokratiska och politiska konsekvenser fattades ett tekniskt beslut att sälja ut våra studenter. Göteborgs universitet (vi, du & jag) gav ett amerikanskt företag 50 000 nya kunder och en hel del legitimitet, marknadsföring och goodwill.

Grunden som anfördes för beslutet var att GU student e-post fungerande inte på ett tillfredsställande sätt*.  Anledningar till att välja Gmail som lösning var att det var kostnadsfritt samt att Linköpings universitet hade gjort det tidigare. Dessutom uttryckte man med viss stolthet att lösningen innebar att e-post adresserna behöll sin tidigare utformning (användar-id@student.gu.se).

Låt mig börja i bakvänd ordning.

Att adresserna behåller sin tidigare utformning är något som enbart fördunklar det faktum att alla meddelanden till studenten numera går via servrar i USA och inte i Göteborg som ändelsen student.gu.se antyder. Naturligtvis kan man argumentera att i dagens kommunikation bör alla vara medvetna om att det inte längre finns intuitiva banor för meddelanden att vidarebefordras men det är få som tänker på detta.

Men spelar det någon roll? Ja. Meddelanden som skickas utanför Sveriges gränser granskas av Försvarets Radioanstalt i enlighet med FRA lagstiftningen.  Det finns inte utrymme här att redovisa de stora mängder kritik som remissinstanserna till FRA förslaget har kommit med. All personlig data som förs utanför EU räknas som överföring till tredje land enligt PUL. Naturligtvis gäller inte PUL för behandling som sker i löpande text – men vad händer med bilagor till e-posten innehållande personuppgifter?

Att Linköping har börjat använda sig av Gmail är möjligtvis ett gott stöd för att teknologin fungerar men innebär det att myndigheten i Linköping har genomfört en juridisk analys? Nej, det finns ingen sådan analys. Att hänvisa till Linköping i detta avseende är enbart vilseledande. Samtidigt rättfärdigar inte Linköpings brist på analys vår uteblivna analys.

Rent inköpsrättsligt kan vi argumentera att det inte handlar om otillbörligt gynnande (enligt LOU) eftersom e-postadresserna saknar värde. Men detta är ett svagt argument, naturligtvis har 50 000 kunder ett värde. Samtidigt bör man ställa sig frågorna: Hur många andra gratis e-postleverantörer undersöktes som alternativ? Vilka villkor erbjöd de? Hur skulle medborgarnas rättigheter säkerställas?

Men det stora argumentet mot att sälja ut studenterna ligger på ett mer principiellt plan. Att vi överför studenternas e-post till Gmail har demokratiska och politiska konsekvenser – det är inte enbart ett tekniskt beslut. Att detta torde vara synligt för den grupp som fattade beslutet reflekteras i det faktum att de valde att inte överföra personalens e-postkonton till Gmails servrar i USA.

Göteborgs universitet är en svensk myndighet. Våra studenter har vi tvingat in i ett kommunikationssystem som innebär att de måste använda sig av de e-post adresser som vi tillhandahåller eller rekommenderar. Naturligtvis kan de som inte uppskattar systemet använda sig av andra e-postkonton för sin övriga kommunikation men det är få som väljer att använda sig av olika e-postsystem på detta sätt.

I vår kommunikation till studenterna om ändringen av e-post systemet informerades inte om några negativa aspekter som Gmail innebar. I vår fokus på en gratis tjänst informerade inte vi att Gmail behåller all e-post (även det som användaren raderar) och genomför avancerad dataanalys och behandling på all e-post i deras system. Vi har heller ingen kontroll (och antagligen ingen insikt) över ändringar som görs i Google/Gmails användarvillkor.

Allt detta sker när vi nervärderar tekniska beslut till att enbart vara tekniska beslut och glömmer att all vår kommunikation är beroende av teknologi och alla förändringar i vår kommunikation påverkar vår demokratiska deltagande. Vilket leder oss tillbaka till utgångspunkten att reglering av teknologi är reglering av demokrati – och därför bör behandlas med den dignitet det förtjänar.

“The price of liberty is eternal vigilance” – Thomas Jefferson

* Varför universitet skall tillhandahålla e-post i dessa tider är en gåta. Låt studenterna anmäla de adresser de vill. Vi tillhandahåller inte mobiltelefoner eller andra kommunikations eller transportmedel men detta är en annan fråga.

Denna korta artikel var publicerad som en insändare i GU Journalen nr 2-09 bara delar av journalen återfinns online.

Internet och mänskliga rättigheter

By , April 15, 2009 2:34 pm

EUs Telekompaket diskuteras i DN idag med inledningen

Internet kommer att bli som kabel-tv och bara ge åtkomst till de sidor du betalar för, menar kritikerna. Fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet, hävdar förespråkarna.

Klart att man kan argumentera att fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet men det som glöms bort är att det är genom friheten som nyttan av internet har kunnat utvecklas till det vi har idag. Stryp tillgången så stryps innovation. Minska friheten så skapas en snyggare version av text-tv… praktiskt kanske men inget speciellt användbart för storkommunikation.

Om internet stryps finns risken för att användare slutar använda det. Och då kommer kostnader tillbaka. Om alla bankkunder väljer bort internetbanken, om vi deklarerar manuellt om vi kräver att myndigheter svarar i växlar på grund av att vi har tappat intresse i nätet – då kommer stat och företag skrika högt.

Användare kommer till nätet för underhållning men använder det för praktiska ting – inte tvärtom. Ingen teknologi är en mänsklig rättighet men att få tillgång till den grundläggande demokratiska infrastrukturen är en mänsklig och demokratisk rättighet. Just nu är det internet som tillhandahåller den infrastruktur att strypa tillgången är ett slag mot allas rättigheter och skapar en fattigare samhälle.

-

Mer bakgrund:

Post och Tele Styrelsen har en intressant rapport om nätneutralitet (PTS-ER-2009:6).

Promemorian syftar bl.a. till att klargöra begreppet nätneutralitet, regler och PTS roll nu och i framtiden. En möjlig definition av begreppet är att Internetanvändare med ”best effort” fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, medan operatören inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet.

Steg framåt för digitala rättigheter

comments Comments Off
By , March 27, 2009 10:54 am

Igår skrev SVD att Europaparlamentet sade ja till att begränsa myndigheternas möjligheter att övervaka internettrafiken eftersom människors privatliv och personliga integritet måste stärkas på internet.

Tydligen var det en stor majoritet av Europaparlamentets ledamöter som godkände ett initiativbetänkande om den personliga integriteten på internet. Betänkandet har en stark fokus på integritet, demokrati och yttrandefrihet på nätet.

En viktig markering absolut, men jag känner mig cynisk till dess verkliga effekt.

E-demokrati revival?

By , March 27, 2009 9:41 am

Före 2000 när nätet var nytt och spännande fanns en stark diskussion om egovernment och edemocracy som för det mesta skrevs som e-demokrati på svenska vilket i och för sig är märkligt eftersom government och democracy är knappast synonymer. Av olika anledningar dog diskussionen. Min egen teori är att makthavare blev oroliga när användare började använda teknologin på innovativa sätt.

När staten så e-demokrati menade man egentligen inte makt åt folket utan snarare att de ville sänka sina förvaltningskostnader. Hur jag än försöker känns inte deklaration via sms som demokrati. Jag skrev en del om detta i min avhandling om någon vill läsa vidare.

Men sedan Obama kom in i vita huset har diskussionen åter väckts om användning av teknologi inte enbart till förvaltning utan även till kommunikation. Filmer på YouTube, bilder på Flickr, Twittrande och annat spännande har varit självklara och innovativa kommunikationsinslag.

En av det spännande projektet som nu ska avslutas är Open for Questions där användare har kunnat ställa frågor och utrycka sina åsikter och det blev ett stort gensvar 92 935 människor ställde 104 033 frågor. Kan Obamas nya kommunikationsförsök vara ett meningsfullt sätt att engagera människor och en revival för e-demokrati?

How To Get Rid Of Stretch Marks Fast

Panorama Theme by Themocracy