Fem problem med polisnärvaro på Facebook
Jag blev intervjuad om, och ställde mig kritisk till, att Göteborgspolisen skulle använda sig av Facebook som en kommunikationskanal mellan myndigheten och medborgare. Av naturliga skäl blev mitt inslag nerkortad för att passa in i formatet men jag har egentligen fem bekymmer med myndighetsnärvaro på Facebook – och detta gäller särskild polisen med tanke på deras ställning.
Inget av denna kritik handlar om polisens spanings- eller övervakningsarbete i sig.
En Facebooksida för polisen kan naturligtvis användas för att skicka ut allmän information (lås dörren, tänk på ficktjuvar osv) men kommer även att skapa en ökad möjlighet till kommunikation. Detta innebär att medborgare (och andra Facebookanvändare) kommer att skicka information till Polisen via deras Facebooksida. Även om polisen menar att sidan inte skall användas till detta så kommer inte vi läsa regelverket utan vi kommer att berätta saker till dom genom denna kanal.
1. Infrastruktur: FRA, PUL & förtal
All information som skrivs på Facebook skickas till servrar i USA. Detta innebär att all information som någon användare väljer att delge polisen via Facebook hamnar på servrar i USA. Informationen tas inte bort, den raderas inte även om den raderas av polisen eller användaren som skickade materialet.
FRA-lagen har gett Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. All kommunikation via Facebook passerar Sveriges gränser och omfattas därför av FRA-lagen.
Personuppgiftslagen (PUL) behandlar all slags behandling av personuppgifter och sätter speciellt vikt på behandling av känsliga personuppgifter. Information rörande brott och kriminalitet faller in under begreppet känsliga personuppgifter. Naturligtvis finns undantag för myndighetsutövning inom PUL eftersom lagstiftningen inte skall kunna agera som ett hinder för tex polisarbete. Men det som är bekymmersamt är frågan om det är nödvändigt att polisen tar risker med personlig data och samarbetar med utländska privata företag för att samla in data (se mer nedan punkt 3).
Förtal. ”Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.” Självklart kan inte förtalsbrottet (BrB 5 kap) förhindra vanlig polisär arbete men det är värt att ställa frågan kring hur information som kommer in till polisen via Facebook kommer användas av Facebook (se mer nedan punkt 3).
2. Statens regleringsansvar
När myndigheter bygger sin kommunikation på utländska, privata aktörers infrastruktur är det viktigt att överväga vilka konsekvenser dessa handlingar får. Här ser jag tre problem (a) resursfrågan (b) exklusivitet (c) användaravtalet.
Resursfrågan handlar om att skapa ytterligare en kanal som måste övervakas. Dessa resurser tas från andra aktiviteter. Därför måste en resursfördelningsavvägning göras.
Exklusivitet: För att medborgare (och andra) skall kunna nyttja denna tjänst som polisen upprättar måste de i sin tur gå med i Facebook. Detta innebär i förlängningen att staten i princip agerar försäljare åt ett privat företag.
Användaravtalet: För att kunna använda Facebook krävs att man accepterar en lång och invecklat serie användaravtal. Dessa avtal är svåra att läsa, inte lätta att förstå och ändras utan förvarning eller meddelande.
Regelverket som existerar mellan svenska myndigheter och befolkning är demokratiskt utarbetat och transparent genomförd. Men om vår kommunikation till våra myndigheter går genom privata aktörers avtal riskerar vår demokratiska öppna kommunikation förvridas och missbrukas.
3. Facebooks användande av data
Facebook finns för att samla data om Facebookanvändare. Det finns ingen altruism eller samhällsnytta. Facebook använder all data som samlas in för att bygga profiler över oss och återskapa den världsbild som de tror vi vill ha (detta är en betydligt allvarligare diskussion än jag får plats med här – jag rekommenderar Eli Parisers bok The Filter Bubble) Dessutom säljer Facebook vår data till andra företag och organisationer samt lämnar ut det till myndigheter.
4. Amerikanska statens tillgång till data
Genom Electronic Communications Privacy Act (1986) kan amerikanska myndigheter ta del av material som ligger ”i molnet” dvs på Facebook, gmail och andra servrar om det är äldre än 180 dagar eftersom det anses som övergivet. Detta innebär att allt du skrev på Facebook för mer än 6 månader sedan är öppet för amerikanska myndigheter. Jämför detta med skyddet för information som du lagrar i hemmet eller på din dator – där krävs en husrannsakningsorder.
5. Säkerhet
En sista punkt handlar om säkerhet. Självklart förväntar jag mig att polisen har säkra system men deras kommunikation via Facebook kan inte bli säkrare än Facebooks infrastruktur. Naturligtvis förväntar jag mig att polisen är varsamma och kloka med sina lösenord men hur är det bland användare som kommunicerar med polisen. En liten sak kanske men bör inte myndigheter tänka på även detta.






Exempel på sociogram