Det finns individer som förändrat världen på djupet men förblir relativt okända för den bredare gruppen människor som är beroende av resultaten. Richard Stallman är en sådan person. Även hans Wikipediaartikel inleds med en lågmäld intro
…is an American software freedom activist and computer programmer. In September 1983, he launched the GNU Project to create a free Unix-like operating system, and he has been the project’s lead architect and organizer. With the launch of the GNU Project, he initiated the free software movement; in October 1985 he founded the Free Software Foundation.
Naturligtvis fortsätter artikeln med en lista över det han gjort och gör samt en lista på hedersdoktorat (9) och professurer (2) som en akademiker bara kan avundas. Ännu mer när man inser att han är inte en vetenskapsman. Det som Stallman har gjort är lagt grunden för fri programvara som GNU Linux samt skapat en hel industri med programmerare som arbetar med att bygga, utveckla och uppdatera vår grundläggande infrastruktur – utan kostnad och med frihet att kunna anpassa och ändra det.
Extremt mycket av de tekniska prylar i våra liv är beroende av hans grundläggande skapelse och den frihet säkerställt för framtida utvecklare. Mycket av webben och programvaran som används dagligen är just skapade på basis av hans filosofi.
Så nu i en tid när människor som Steve Jobs och Mark Zuckerberg höjs upp som samhällsbyggare kanske det skulle vara intressant att lyssna på någon som verkligen förändrat och format vår tekniska infrastruktur?
Richard Stallman kommer och pratar i Göteborg den 10 November. Missa inte detta.
aktivism, e-demokrati, fri programvara, infrastruktur, kommunikation, open access, teknologi
| 
fri programvara, fscons, gnu, göteborg, linux, richard stallman
Krzysztof Siewicz har skrivit färdigt sin doktorsavhandling inom fri programvara. Avhandling har titeln Towards an improved regulatory framework of free software: protecting user freedoms in a world of software communities and eGovernments och handlar just om reglering av fri programvara.
En kort abstrakt:
The thesis is concerned with the protection of users of Free Software. “Free Software is available together with the rights to use, develop, and distribute it.” The Free Software Definition specifies the exact scope of these rights (called “user freedoms”). The thesis presents a reconstruction and an analysis of the model of the current framework that regulates the protection of the freedoms. The reconstructed framework consists of rules that enable users to exercise their freedoms, as well as the rules that limit or restrict users in exercising them (so-called “inefficiencies”). The main operational practices are analysed in the world of software communities and in the world of eGovernments. Properly organized communities are able to minimize many inefficiencies materially. eGovernments are able to affect how the inefficiencies of the current framework impact user freedoms. Whether eGovernments improve the protection of user freedoms depends on what type of an eGovernment is introduced (open or closed eGovernements). All in all, it follows from the given analysis that the freedoms are not sufficiently protected under the current framework. Given that finding, the thesis proposes improvements that should be implemented into the current framework so that the freedoms are adequately protected.
Avhandling är licensierad under en Creative Commons Attribution-NoDerivatives licens och finns att ladda ner i fulltext men omslaget är separat. Jag har bara hunnit skrolla igenom pdf:en och avhandlingen verkar vara intressant och väldisponerad.
Diskussioner om integritet bruka kretsa kring begrepp som övervakning eller rätten att vara anonym. Men det finns en mycket spännande fråga som ofta glöms bort. Det handlar om vår användning av teknik och hur vi kontrolleras av vår teknik. Det finns enorma diskussioner kring teknologisk determinism och fri vilja. Dessa kopplas ofta till frågor om teknik är neutralt eller fylld av värderingar och ideologier (Läs mer hos Landon Winner Do Artifacts have Politics?). Frågan här är hur styrs våra handlingar av den teknik vi är beroende av? Bruno Latour skriver upplysande i Where are the missing masses? Sociology of a door där han ger utgår från hur dörrar hjälper och kontrollerar oss. I en del som handlar om en tung dörr förklarar han hur en tung dörr som behandlar alla lika diskriminerar
…neither my little nephews nor my grand-mother could get in unaided because our groom needed the force of an able-bodied person to accumulate enough energy to close the door later. To use Langdon Winner’s classic mutto (1980): because of their prescriptions these doors discriminate against very little and very old persons.
Det är spännande att börja se sin omvärld. Att se hur den formar, leder, förhindrar och kontrollerar. Ibland rättvist, ibland orättvist. Framförallt i en värld byggd på mjukvara. I kvällens föreläsning ska Henrik Sandklef berätta mer om detta utifrån programmerarens och Fri Programvarans perspektiv:
Vad gör programmen förutom det du ber dem göra? Skickar de information till programtillverkaren? Kan man utveckla programvara på samma sätt som man skriver artiklar i Wikipedia? Fri Programvara är idag en realitet och vi kommer gå igenom och diskutera hur och varför så många engagerat sig och bidragit till utvecklingen.
Idag torsdag (5/11) kl 17:30 Föreläsning: Fri Programvara som garant för integritet (Henrik Sandklef) Lokal: Torg Två (hus Patricia).
I Frankrike har Free Software Foundation och GNU General Public Licens (GPL) vunnit en viktig seger i franska domstolen.
Vanligtvis är FSF juridiska strategi att upplysa företag snarare än dra dom inför rätta. Denna strategi bygger dels på viljan att skapa långsiktigt samarbete med industrin samt en insikt i vad en förlust skulle innebära för licensens framtid. Men för att denna strategi skall fungera krävs at den som bryter mot licensen gör det av okunskap och utan onda avsikter. När företag medvetet bryter mot licensen är det svårt att förändra deras beteende genom upplysning.
Strategin har varit framgångsrik och det finns inte många rättsfall som behandlar GNU GPL. Därför är den franska domstolens bekräftelse av GNU GPL licensens giltighet under fransk upphovsrättslagstiftning en viktig seger.
Den franska konflikten gällde mjukvara som företaget Edu4 sålde. Mjukvaran vara en bearbetad version av en GNU GPL licensierad mjukvara. Trots att GNU GPL licensen förpliktigar Edu4 att överlämna källkoden till sina kunder så gjorde inte Edu4 detta. Dessutom plockade Edu4 bort upphovsrättstexter som hade identifierat mjukvaran som fri programvara.
Ytterligare en intressant detalj med fallet är att det var kunden som köpte mjukvaran och inte upphovsrättsinnehavaren som väckte och drev ärendet. Detta kan underlätta för ökad spridning av GNU GPL licensierad programvara eftersom även kunderna kan hävda sina rättigheter enligt licensen.
Ars Technica
Snart dags att resa efter en kort men intensiv resa till Reykjavik. Har diskuterat spännande avhandling om hur Fri Programvara förbättrar programutveckling inom företag. Mest arbete men blev lite tid för bilder, online här. I’ll be back!
Comments Off 
Themocracy