Förra året lade Facebook till en möjlighet att ladda ner data. Syftet är kanske att kunna exportera datan men det är även en intressant experiment för att se hur mycket samlad material finns på Facebook. Naturligtvis är det endast datan man har själv bidragit med genom uppladdning eller inskrivning. All information som Facebook har genom beteendeanalys finns inte med.
Det är enkelt. Gå till inställningar och klicka på ladda ner din information (“Download Your Information”) länken. Det tar lite tid men det kommer ett mail med en länk där man kan ladda ner en zippad fil med informationen.
Intressant att se så skrämmande mycket skräp!
Tydligen kritiserar man inte Assange utan mothugg. Låt mig förtydliga:
Självklart är det märkligt och fel att Assange jagas på den nivå han gör för de brott han anklagas för. Men ska vi glömma att han är anklagad för ett brott? Att det finns en brottsoffer som inte heter Assange. Självklart håller jag med att Assange bör åtnjuta den skydd som vilken annan publicist och stödjer RSF
Reportrar utan gränser, RSF, uttrycker i ett uttalande på sin hemsida på lördagen upprördhet över hur Wikileaks jagas efter de senaste publiceringarna och oro över extrema uttalanden angående frontfiguren Julian Assange från amerikanska myndighetspersoner. (Dagens Nyheter)
Men det är nödvändigt att separera Assange som person från yttrandefrihet online. Genom att agera på sättet de har gjort, genom att Wikileaks går från att vara en neutral infrastruktur för informationsspridning till att bli en egen maktfaktor. Genom att att lämna samhällsnyttan för egennyttan – skapas ett intresse och legitimitet för regeringar att diskutera begränsningar av tryck och yttrandefrihet.
Menar jag att Assange/Wikileaks skulle offras på det publicistiska altaret för nät-yttrandefrihetens skull? Nej.
Det som jag ifrågasätter är mannens motiv och ledarstil som har fått flera medarbetare att lämna organisationen. En ledarstil som har fått stödorganisationer att känna sig tvungna att avsluta sin stöd. Med stor makt kommer stor ansvar och det som syns är en brist på ansvar i en jakt på makt.
Det handlar inte om att informationen som har spridits inte skulle spridits. Det handlar om hur det sprids. Om man ser på konflikterna inom Wikileaks förstår man att det är inte självklart att alla ville att informationen skulle spridas när det gjordes. När det gäller information om kriget fanns information som utsatte civila för fara. Informationen måste spridas men att utsätta civila för fara är inte lika självklart.
Varför fattades då beslutet att sprida information som utsätter individer för fara? Kanske fattades beslutet utifrån ett utilitaristiskt perspektiv? Den totala samhällsnyttan är värd vissa individers olycka? Att någon irakier eller afghan är den kostnad vi får acceptera? I så fall är Wikileaks inte bättre än den “fiende” de påstår sig bekämpa. Och här ligger nästa problem. Wikileaks styrka är att de strävar efter öppenhet och sanning. När de anser sig att bekämpa en fiende då har målet förflyttats på ett obehagligt sätt.
När striderna kring Assange har lagt sig och kanske Wikileaks finns kvar – då är det viktigt att vi fortfarande har en yttrandefrihet online. Någon annan kan kämpa för Assange – jag vill försöka se till att vi har en yttrandefrihet kvar efter Assange-fallet.
Ska det vara så svårt?
från XKCD
Snygg bild över hur Google funkar…
Google har utvecklat en intressant verktyg som illustrerar förfrågningar från regeringar att ta bort information från Google. Verktyget illustrerar även statliga begäran för tillgång till information om google anvanvändare.
Like other technology and communications companies, we regularly receive requests from government agencies around the world to remove content from our services, or provide information about users of our services and products. The map shows the number of requests that we received between July 1, 2009 and December 31, 2009, with certain limitations.
Informationen är ingen perfekt bild av verkligheten (läs mer på FAQ) men utgör en bra illustration och utgångspunkt för diskussion.
(via FAJAF blog)
Lotta Edholm skriver i Svenska Dagbladet att utgångspunkten i informationspolitik är att
…alla allmänna handlingar och alla data som kommunen producerar och som inte berör enskilda individer, med tiden ska vara tillgängliga via internet.
Egentligen tycker jag att information skall vara tillgängligt och stödjer offentlighetsprincipen. Men samtidigt undrar jag om det kan finnas för mycket tillgänglighet? Egentligen bör det inte finnas några risker så länge informationen “inte berör enskilda individer”. Problemet är att jag ser risker att s.k. harmlös information skulle kunna missbrukas.
Det är en sak om privata företag samlar in information eftersom min interaktion med dom är “frivilligt” men interaktionen med en myndighet är sällan frivillig på samma nivå. Fast det är kanske bara överdriven oro?
I sin Metro krönika ”Offline” är kort sagt en gradfråga skrev Rasmus Fleischer en hyllning till programvaran Freedom
…an application that disables networking on an Apple computer for up to eight hours at a time. Freedom will free you from the distractions of the internet, allowing you time to code, write, or create. At the end of your selected offline period, Freedom re-enables your network, restoring everything as normal.
Rasmus är dessutom smart i sitt val av skrivplatser och väljer ofta olika bibliotek där han går för att skaffa ro för att skriva. Vi som inte gör det väntar på en utvärdering av de olika Stockholmsbiblioteken – fast vissa smultronställen avslöjar man kanske inte?
I en värld av informationsöverflöd och tillgänglighet blir det nödvändigt att skapa strategier för informationsintag och skapande. Tidigare, i en analog värld, fanns stöd för detta genom att tillgängligheten till material begränsades av avstånd, öppettider och andra människor som ville läsa samma material eller använda de begränsade antalet läsare som fanns tillgängligt. Tid för tänkande och eget skrivande var en naturlig del i vardagen som vi har byggt bort. Men detta är inget att beklaga sig för. Men det handlar om att skaffa sig en strategi.
Llyn Clywedog Dam by Eifion (CC BY NC SA)
Kommunikationsstrategier är sociala, komplexa och bygger på samhälle, tid, plats och teknik. Mina morföräldrar kunde aldrig ringa när det var nyheter i TV. Och innerst inne hade de svårt att ta emot samtal under nyheterna – även om de som goda pensionärer hade sett och hört allt tidigare. För några år sedan hörde jag en konversation mellan några tonåringar på ett kafé. En av tonåringarna sökte sympati för att han hade blivit väckt “sjukt tidigt” av sin ringande mobiltelefon. Men han fick inte sympati. Hans vänner hånade honom över att han inte klarade av (eller kom ihåg) att sätta sin mobil på ljudlös. Ansvaret för kommunikationen har på två generationer flyttat från sändare till mottagare. Och det är tekniken som har tvingat fram förändringen.
Och som strategi fungerar inte freedom för mig eftersom jag behöver tillgång till källor medans jag skriver. Men jag väljer att stänga ner vissa program när jag skriver (främst mail & tweetdeck som kräver min uppmärksamhet). Och när jag ska läsa försöker jag att gå ifrån datorn helt och hållet. Min främsta strategi är att våga vägra iPhone. Det spelar ingen roll hur begärlig prylen är så kämpar jag emot alla impulser till inköp. Anledning till detta är att jag behöver skärmfri tid under mina kortare resor. Självklart ser jag fördelar med prylen och saknar den ibland men det är även viktigt att hinna med radio och böcker.
Att kontrollera sina flöden är att kontrollera sig själv
Twitter har alltid varit en omdiskuterad applikation och skiljelinjen är oftast ganska tydligt. Antigen tycker man om twitter eller inte. Det verkar inte finnas någon lagom intresse för twitter. Denna inställning bygger till stor del på applikationens utformning. Det går att ha ett lagom intresse för blog eller facebook. Där går det att uppdatera mycket sällan utan att applikationen blir meningslös.
Men som en tamagotchi dör utan uppmärksamhet blir twitter meningslös utan regelbundna bidrag eller regelbunden läsning.
Som applikation är hemsidor, facebook och bloggar som anslagstavlor. Enormt praktiskt när man råkar gå förbi och läser lapparna som finns där.
Men det går inte att förhålla sig på det sättet till twitter. När man följer ett antal människor på twitter flyger deras uppdateringar i ett flöde på din twittersida. Innehållet i detta flöde kan vara hög eller låg information viktigt och oviktigt och absolut en form av positiv narcissism. Egentligen läser man inte flödet på samma sätt som man läser anslagstavlan.
Vad man gör är att man doppar ner handen i flödet och lyfter upp en liten del av flödet. Självklart missar man mängder men detta är en självklarhet i ett samhälle präglad av informationsöverflöde. Egentligen gör vi detta med mängder av informationskällor. Läste du tidningen imorse? Läste du allt? Allt? Antagligen inte. Du gjorde ett urval. Ett urval av den information som redaktörerna redan har valt ur ett större urval. Det finns inga redaktörer på twitter – du är kopplat direkt till informationsflödet genom de människor du följer.
Men hur många människor skall man följa? Det beror på hur mycket djup och snabbt flödet ska flyta förbi. Jag fick ett mejl om en ny användare har valt att följa mig. Men jag behöver inte känna mig speciellt utvald. Han har 29694 människor som följer honom och han själv följer 28771 människor. Hans informationsflod måste vara helt meningslöst snabb.
Twitter är som rinnande vatten. Man väljer själv att reglera hastigheten genom antalet människor man följer. Information kan droppa långsamt eller rinna som ett vattenfall där enskilda droppar försvinner och bilden som ges kan enbart vara en makroperspektiv över livet.
Trooping in the rain by Stéfan (CC by nc sa)
Anna-Maria Rimm ska försvara sin avhandling Elsa Fougt, Kungl. boktryckare: Aktör i det litterära systemet ca 1780–1810 den 16/10 i Geijersalen, Uppsala Universitet. Här är delar av pressmeddelandet:
Elsa Fought var kunglig boktryckare, förläggare och handlade med förbjudna franska böcker… Som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet – det tryckeri som hade privilegium på att ge ut rikets alla offentliga tryck, däribland handlingar från kungen och myndigheterna – innehade hon i nära trettio år den mest prestigefyllda position som en boktryckare i Sverige kunde uppnå…
I sin avhandling undersöker Ann-Maria Rimm centrala aspekter av boktryckaren och affärskvinnan Elsa Fougts verksamhet, i skärningspunkten mellan ett äldre litterärt system och en modernare bokmarknad. Hon visar hur Fougt som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet manövrerade sitt företagsimperium och de nödvändiga kontakterna med myndigheter och författare, hur hon som aktör på bokmarknaden såväl tryckte rikets offentliga skrifter som importerade och sålde förbjudna franska böcker, och hur hon som kvinna i ett patriarkalt samhälle nådde framgång i kraft av sin bakgrund, sitt ämbetes tyngd och sin personliga kompetens.
Historia, genus, böcker och reglering av bokmarknaden under sen 1700-talet….Varför är detta viktigt? Elsa Fougt var verksam i en otroligt spännande period. Sverige var först i världen med en tryckfrihetslag som kom till 1766. Samma år kom den amerikanska självständighetsförklaring där 13 stater utropade att de inte längre var en del av den Brittiska imperiet. Franska revolutionen (och all dess revolutionära idéer och litteratur) exploderade 1789.
En avhandling om information och kontroll av dåtidens informationsteknologi – i en tid av radikal förändring. Ser fram emot att läsa den.
informationsteknologi, kultur, tryckfrihet, universitet, yttrandefrihet
| 
Anna-Maria Rimm, avhandling, bok, bokmarknad, Information, kontrol, självständighetsförklaring, tryckfrihetslag
Det är trevligt att se att DN uppmärksammar Internet censur senast med en artikel av Fredrik Söderling som påpekar att även så kallade demokratiska stater utövar censur. Det som jag saknar dock är bristen på uppmärksamhet på den forskning som gjorts inom området.
Grupper som Open Net Initiative är mycket aktiva och sedan finns Stuart Hamiltons avhandling (från 2005) med den otroligt långa namnet: “Freedom of access to information, freedom of expression and Cyberspace: An introduction to the theoretical concepts and practical obstacles facing libraries providing access to information via the Internet”.
För en svensk perspektiv finns Simon Haikola & Sara Jonssons artikel “State Surveillance on the Internet – The Swedish Debate and the Future Role of Libraries and LIS” från 2007.
censur, internet, övervakning, yttrandefrihet
| access, censur, cyberspace, Fredrik Söderling, freedom, Information, libraries, open net initiative, sara jonsson, simon haikola, stuart hamilton
En ny spännande bok finns nu tillgänglig för nedladdning under Creative Commons BY NC SA licens. Boken heter Transforming Global Information and Communication Markets: The Political Economy of Innovation och är skriven av Peter F. Cowhey & Jonathan D. Aronson. Ladda ner den, köp den, kolla bloggen för mer information.
Här är information från bokens hemsida:
Innovation in information and communication technology (ICT) fuels the growth of the global economy. How ICT markets evolve depends on politics and policy, and since the 1950s periodic overhauls of ICT policy have transformed competition and innovation. For example, in the 1980s and the 1990s a revolution in communication policy (the introduction of sweeping competition) also transformed the information market. Today, the diffusion of Internet, wireless, and broadband technology, growing modularity in the design of technologies, distributed computing infrastructures, and rapidly changing business models signal another shift. This pathbreaking examination of ICT from a political economy perspective argues that continued rapid innovation and economic growth require new approaches in global governance that will reconcile diverse interests and enable competition to flourish.
The authors (two of whom were architects of international ICT policy reforms in the 1990s) discuss this crucial turning point in both theoretical and practical terms, analyzing changes in ICT markets, examining three case studies, and considering principles and norms for future global policies.
böcker, creative commons, internet
| akademi, bok, Communication, forskning, Global, Information, Innovation, literatur, Market, Political Economy, politisk ekonomi
Comments (1) 
Themocracy