För mig är Torbjörn Tännsjö en av det mest spännande moderna filosofer. Han analyserar kallt och följer sina slutsatser var de än må leva. Ingen nostalgi, ingen sentimentalism står i vägen för tanken.
Nu kommer en stor MEN…
För några dagar sedan läste jag Oscar Rossis recension av Tännsjös bok Privatliv i GP.
För ett par år sedan debatterade filosofen Torbjörn Tännsjö FRA-lagen och övervakningssamhället med pådrivaren Thomas Bodström. Då ansåg Tännsjö övervakning vara avskyvärt, men efter ”moget övervägande” har han kommit att byta åsikt. I boken Privatliv torgför han tanken om att ju öppnare samhälle, desto mer demokratiskt. Och ju mer demokratiskt, desto mindre är risken för övergrepp.
Tännsjö argumenterar för en radikal öppenhet men begår misstaget att tro att alla inom en sådan samhälle skulle vara jämlika i styrka, anseende, patos, talförmåga osv osv. Det som Tännsjö upplever är myten om det perfekta akademiska seminariet – men även bland en grupp utbildad akademiker är det konstruktiva seminariet en myt.
Men framför allt är problemet att Tännsjö inte verkar ha sett på eller läst tillräckligt mycket science fiction.
Allt från Orwells övervakade värld i 1984 till kollektiva hjärnor i olika kroppar (ser mer på wikipedia) som varulvarna i Twilight kan ses som tankeexperiment av Tännsjös teoretiska mardröm. Även om litteratur och tv inte behöver visa en sanning så finns det alltför många exempel inom genren som visar på potentiella faror som den öppenhet som Tännsjö nu tycker är positiv för demokratin.
Frågan är kan man ha för mycket öppenhet? Självklart! Även om jag är ärlig när jag berättar för en kollega att dennes nya jacka är ful så är min öppenhet inte nödvändigtvis till nytta för någon. Ärlighet kan vara skadligt – det vet väl alla som har berättat en vit lögn. Eller varför inte använda den klassiska (?) exemplet: Året är 1943 och du bor i Berlin. I din källare gömmer du två små judiska barn. Polisen knackar på dörren och frågar “Ursäkta men gömmer du några judiska barn här?” – vad är ditt ärliga svar?
Jag beklagar att jag börjar med Nazism direkt men den dörren var för enkel att inte låta bli att slå in.
Men övervakning då? Är övervakning är alltid god? Självklart inte! Ta bara diskussionen om nakenskanning som förs idag. Där “för vår säkerhet” tvingas vi behandlas som kriminella och visa upp oss nakna inför “säkerhetskontrollen” – Vilken dröm för en perverterad människa? Vilken dröm för en pedofil! En kränkning av tusentals människor för en tveksam ökning av vår säkerhet.
Det är lätt att hitta kritik till sytemet och nakenskanning ifragasättes även på EU nivå.
Om nu Tännsjö är en god och intelligent människa – vad leder sådana till att försvara minskningen av den personliga integriteten? Jag tror att det handlar om att han tillhör en privilegierad grupp och genom att tillhöra dessa grupper (vit, heterosexuell, man, utbildad, titulerad, avlönad osv) så glömmer (eller väljer att glömma) han att ett av demokratins viktigaste uppgifter är att folket (inte bara hans folk) ska skyddas och stärkas.
Även om Tännsjö inte störs av kränkningar som sker i hans privatliv så är det farligt att höja upp hans åsikt till ett försvar för att alla skall utsättas för samma intrång.
Och snälla kom inte dragande med “om du har inget att dölja så har du inget att frukta” argumentet. Att vara oskyldig är knappast något försvar. Demokratiska system kan begå övergrepp på svagare grupper i samhället – majoriteten är en diktatur i en demokrati.