Comments (0)

By Mathias Klang, April 26, 2010 9:28 pm

Krzysztof Siewicz har skrivit färdigt sin doktorsavhandling inom fri programvara. Avhandling har titeln Towards an improved regulatory framework of free software: protecting user freedoms in a world of software communities and eGovernments och handlar just om reglering av fri programvara.

En kort abstrakt:

The thesis is concerned with the protection of users of Free Software. “Free Software is available together with the rights to use, develop, and distribute it.” The Free Software Definition specifies the exact scope of these rights (called “user freedoms”). The thesis presents a reconstruction and an analysis of the model of the current framework that regulates the protection of the freedoms. The reconstructed framework consists of rules that enable users to exercise their freedoms, as well as the rules that limit or restrict users in exercising them (so-called “inefficiencies”). The main operational practices are analysed in the world of software communities and in the world of eGovernments. Properly organized communities are able to minimize many inefficiencies materially. eGovernments are able to affect how the inefficiencies of the current framework impact user freedoms. Whether eGovernments improve the protection of user freedoms depends on what type of an eGovernment is introduced (open or closed eGovernements). All in all, it follows from the given analysis that the freedoms are not sufficiently protected under the current framework. Given that finding, the thesis proposes improvements that should be implemented into the current framework so that the freedoms are adequately protected.

Avhandling är licensierad under en Creative Commons Attribution-NoDerivatives licens och finns att ladda ner i fulltext men omslaget är separat. Jag har bara hunnit skrolla igenom pdf:en och avhandlingen verkar vara intressant och väldisponerad.

Comments (6)

By Mathias Klang, April 9, 2010 11:23 am

Rättshandlingsförmåga är ett vackert ord, men att sakna rättshandlingsförmåga är inte positivt. En person som saknar rättshandlingsförmåga kan inte med bindande verkan ingå avtal, ge bort egendom eller utföra andra rättshandlingar. Sverige har minskat antalet grupper som saknar rätthandlingsförmåga så att nu är de mest barn som drabbas.

Därför är det naturligt att ställa frågan: Kan barn använda sig av Creative Commons (CC) licenser? Tex: Vad händer om ett barn skapar ett upphovsrättsligt skyddad verk och lägger upp den på nätet under en CC licens?

Det korta svaret är:

1. Problemet kan enbart uppstå om barnet är under 16 år. Föräldrabalken (FB) 9 Kap 3§ Underårig äge själv råda över vad han genom eget arbete förvärvat efter det han fyllt sexton år. Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe.
2. Att föräldrarna kan ogiltigförklara avtalet och förhindra framtida användning av verket. Men någon ersättning för användning som redan skett tillkommer inte.

Tänk er situationen:

Barnet Bea (14 år) har dator, kamera och tillgång tillbredband. Hon tar en bild, skapar ett gratis konto på Flickr och väljer en CC licens och sedan lägger upp sina bilder där.

Konstnären Kristina (27 år) hittar bilden och använder den som illustration i en bok. Hon är noga med att följa licensvillkoren, hon har ingen anledning att tro att Bea är minderårig.

Beas föräldrar Per & Cynthia ser boken med bilden. Blir upprörda och hävdar att licensen är ogiltig. De kräver att (a) Kristina inte använder bilden i framtiden, (b) att Kristina förstör hennes befintliga boklager eller tar bort bildsidan, (c) betalar ersättning för hennes användning av bilden.

Eftersom Bea är under 18 år säger Föräldrabalken (FB 9 Kap 1§ Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser…) har hon inte möjlighet att ingå avtalet. Resultatet är att avtalet är ogiltigt.

Men vad kan föräldrarna göra?

FB 9 kap. 7 § ”Varder avtal, som underårig ingått utan erforderligt samtycke, ej gällande, bäre envar åter vad han mottagit eller utgive, om det ej kan ske, ersättning för dess värde. Dock vare den underårige, där ej i andra stycket annorlunda stadgas, icke pliktig att utgiva sådan ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till skäligt underhåll eller eljest finnes hava för honom medfört nytta.

Har den underårige vid avtals ingående genom falska uppgifter om sin behörighet vilselett den, med vilken avtalet slöts, vare han, om avtalet ej blir gällande, pliktig att i den omfattning som prövas skälig utgiva ersättning för den förlust som föranletts av avtalet. Var förfarandet straffbart, skall ersättning gäldas efter vad i allmänhet gäller om skadestånd på grund av brott.”

Av första stycket framgår att alla parter skall lämna tillbaka det som de har fått. Här är det inte möjligt eftersom Bea har kvar sin bild (det handlade endast om rättigheter till bilden).

Kristina kan bli ersättningsskyldig enligt Upphovsrättslagen (54 § Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare). Men FB 9 Kap 7§ andra stycket förklarar att Bea har ”vid avtals ingående genom falska uppgifter om sin behörighet vilselett den, med vilken avtalet slöts…” och därför måste ge en skälig ersättning för den förlust som skapas.

Måste Kristina förstöra böckerna? Ja om föräldrarna kräver det, men barnet (dvs föräldrarna) måste ge en skälig ersättning för den förlust som skapas.

Comments (8)

By Mathias Klang, March 7, 2010 11:42 am

Vad ska upphovsrättslagen tycka om skärmdumpar* och tumnaglar**?

I en rättsfall från 2002 behandlades frågan om tumnaglar i USA i Kelly v. Arriba Soft Corporation och domstolen kom fram till att skapandet av thumbnails var en form av lovlig användning (fair use) som inte krävde upphovsmannens tillstånd. Skärmdumpar skulle kunna tolkas på ett liknande sätt.

I Sverige har nu Högsta domstolen delvis kommit fram till en annan slutsats i en mål som handlar om skärmdumpar som innehåller thumbnails.

Rättsfallet handlar om en webbdesigner som i reklamsyfte använde sig av en skärmdump av en sida som innehöll flera tumnaglar. Fotografen valde att stämma och vann i Tingsrätten. Hovrätten hade en annan tolkning i 2008 skrev Kalle Jonson:

Svea Hovrätt har i en färsk dom (2008-07-01, FT 685-08) kommit fram till att publicering av skärmdumpar av en webbsida på en annan webbsida inte innebar intrång i rättigheterna till de bilder som var publicerade på den avbildade webbsidan.

Till att börja med konstaterar hovrätten att bilderna i fråga inte skyddas av upphovsrätt enligt 1 § upphovsrättslagen utan av fotorätt enligt 49 a §. Då bilderna är små och knappt urskiljbara för ögat anser hovrätten att de är en sådan oväsentlig del av webbsidan att undantagsregeln i 20 a § är tillämplig. Enligt denna regel krävs inte tillstånd för användning av verk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild.

Nu har Högsta Domstolen slagit fast att även små bilder i en skärmdump på en hemsida omfattas av upphovsrättslagen. Därför bör webbdesignern be fotografen om lov innan han lägger ut skärmdumpen på nätet. Sedan menar HD att intrånget är att betraktas som tämligen bagatellartat. Därför är ersättningen för fotografens lidande 1 000 kronor och designern måste sedan betala 800 kronor för nyttjandet av två fotografier. (Journalisten, Cap & Design, Medievärlden)

Att domstolen kommer fram till att intrånget är tämligen bagatellartad men ändå väljer att finna för fotografen är typiskt för grupper som menar att principen är viktigast. Domstolen har tillämpad lagen i en strikt och principfast form men inte tagit hänsyn till de friheter som upphovsrättslagstiftningen ger.

Vad handlar detta om? En kränkning av upphovsrätten som rör en bild som innehåller små bilder som en fotograf har tagit. De små bilderna är inte fokus, inte syftet med skärmdumpen. Väljer man att följa en sådan lagtolkning kan vi snart skapa en hel juristgrupp som studerar bakgrunder i bilder för skymt av skyddade bilder.

Upphovsrätten är en produkt av en analog värld och nu tillämpar vi den i en digital miljö. Den stora skillnaden är att i en digital miljö är att allt är kopior på något sätt och att fler individer skapar och kommunicerar (det sista oftast med bearbetningar av andras verk).

Övergången från analog till digital göt att produktionskostnader och kommunicationskostnader går mot noll. Här har vi kärnan av fildelningsdebatten. Det finns en missplacerad förhoppning att juridiken skall kunna skapa murar som digital teknik har rivit. Detta kommer aldrig att fungera. Men i vår iver att försöka kommer domstol fram till misriktade slutsatser som skärmdumpsmålet.

Istället för att hylla och gynna öppenhet och kommunikation väljer man att begränsa den digitala världens möjligheter. Minimala fotografier som delar av skärmdumpar är knappast skyddsvärda – till och med domstolen själva menar att det är trivialt – men i sin domslut visar Högsta Domstolen tecken på att försöka förhindra utvecklingen och vrida tillbaka tiden till en analog värld.

Domstolens bristande insikt i skapande och digitala miljöer är vad som leder dom fram till denna slutsats. Deras bristande förståelse skapar bara mer oro och behov av avtal och jurister istället för att släppa trivial användning fri och låta skapande växa.

–

* Skärmdump (screenshot) är en bild av det som finns på skärmen. Det kan vara frågan om en kopia av möjlig upphovsrättsligt skyddat material.

** Tumnaglar eller Thumbnails är små versioner av bilder som skapas för att underlätta organisationen eller sökning av bildfiler. Flera operativsystem visar thumbnail versioner av innehållet i en bildmapp, sökmotorer visar thumbnails av bildresultat osv. Eftersom programvara skapar mindre versioner eller kopior av andras bilder är det en fråga som berör upphovsrätten.

Comments (0)

By Mathias Klang, July 9, 2009 2:52 pm

Mårten Schultz har en podcast med rubriken “Rätten att få vara ifred” finns på Dagens Juridik. Rubriken låter riktigt spännande och jag har laddat ner den för lyssning. På Dagens Juridik har de skrivit:

Mårten Schultz, juris doktor och bloggare, pratar om det senaste årets stora integritetsdebatt i sin podcast Rätten att få vara ifred.

Mårten Schultz berättar om hur skyddet för den personliga integriteten på kort tid kommit att dominera den juridiska debatten.

Vilket får det hela att låta otroligt torrt! Men väl värt att lyssna på hoppas jag.

Comments (1)

By Mathias Klang, May 5, 2009 4:02 pm

Nu händer det spännande saker! Dagens Nyheter skriver att ifpi har skickat ut hotbrev till DCP Networks. Ifpi hotar att “vidtaga erforderliga åtgärder” om inte DCP Networks  stänger av en av sina kunder före 15 maj. DCP Networks levererar internettjänster, bland annat hyr man ut serverkapacitet, och en av kunderna är sajten torrentbytes.net.

Ifpi menar att sajten gör ”ett stort antal” upphovsrättsligt skyddade verk tillgängliga för nedladdning och kopiering. De skriver vidare att torrentbytes.nets användare, som laddar upp och ner sådana verk, begär upphovsrättsintrång.

The Pirate Bay dömdes för medhjälp till upphovsrättsintrång. De hade själva inget upphovsrättsligt material men hjälpte andra att hitta sådant material. Genom att tillämpa en sådan logik är torrentbytes skyldig till samma sak – dvs medhjälp till upphovsrättsintrång.

Om man försöker utreda ansvaret för deras serverleverantör så handlar det om medhjälp till medhjälp till upphovsrättsintrång. Detta innebär att först måste man bevisa att ett brott har begåtts. Sedan måste man bevisa att torrentbytes agerande kan ses som medhjälp för att till slut bestämma sig för att DCP Networks hjälpte till i denna medhjälp. Det var många led – ganska många från brottet.

Borde inte sådana medhjälpskedjor kunna dras i all brottslighet och borde inte det leda till helt märkliga situationer? Brottsligen X misshandlar offret Y med en motorsåg som han fick av Medhjälparen Z. Så långt är enkelt. Men nu ska vi utvidga medhjälpsbegreppet att omfatta nivån över Z. Det kan handla om tillverkaren, grossisten, speditören, detaljisten och, om varan köptes över internet eller via postorder, posten. Om DCP Networks är skyldig till medhjälp till upphovsrättsintrång så är Posten skyldig till medhjälp till varje hotbrev, utrpressningsbrev, förtalsbrev (osv osv) de har någonsin levererat.

Silence is Complicity by Hryck. (CC by-nc-sd)

Visserligen lever vi i en värld som gärna vill hitta syndabockar för allt. Dels för att slippa egenansvar eller för att slippa acceptera att världen inte är rättvis – läs Ann Heberleins fantastiska bok Det var inte mitt fel – Om konsten att ta ansvar.

Men att utvidga medjälpsbegreppet på detta sätt leder till att det är allas fel. Någonstans måste man dra en gräns. Detta har man gjort men ifpi försöker utvidga denna gräns för sina egna syften. Oavsett om dessa syften är goda eller onda kan en sådan utökande få ödesdigra effekter för de som erbjuder internettjänster.

Comments (12)

By Mathias Klang, April 21, 2009 6:51 am

Metro’s löpsedel idag: Fildelningssajter stänger ner i panik artikeln menar att som en resultat av Pirate Bay domen… “Nu lägger stora svenska bittorrent-sajter ner.”

Till stöd för detta hänvisar artikeln till en text på NordicBits hemsida:

We have to shut down the site now due all circumstances. We don.t have time to do anything to the code, we don.t have interest to it, we don.t have any more money and the biggest reason is The Pirate Bay info.

We want to say thanks to everyone who made NordicBits possible, users, uploaders, seeder, moderators and administrators.

Hopefully the page will come back online late, but we new design, new information.

Thanks for us and keep the leeching up!

RIP Nordicbits (2005-04-10 – 2009-04-17)

Nordicbits frivilliga stängning rapporterades även i en bisats i DN. Artikeln i Metro innehåller även citat från Henrik Pontén från Antipiratbyrån

Det är ett stort steg som gör att de lagliga tjänsterna kan börja fungera och att kreatörerna kan fortsätta skapa musik och film som alla vill ha. Alla är vinnare.

Några tankar:

Att öppet driva en svensk fildelningssajt efter Pirate Bay domen är inte logiskt därför är det logisk steg att lägga ner verksamheten. Men detta är långt från en panik handling utan lugnt och genomtänkt.

Pirate Bay rättegången är en viktig juridisk händelse som för fram vår förståelse inom teknologi/juridik området men påverkar inte fildelning online. Det finns mängder av sajter över hela världen internet respekterar inte nationella gränser.

De lagliga tjänsterna – var finns dom? Det anledningen till att illegala sajter finns är att de erbjuder mer attraktiva alternativ. Pris är endast en parameter men det finns andra såsom enkelhet, tillgänglighet och användbarhet.

Var finns tjänsten som låter användaren köpa en låt och lyssna på den med samma valfrihet som en enkel mp3-fil? Samma låt i datorn, på stereon, i telefonen och på ipoden – dvs musik genom vilken kanal som användaren vill och när hon vill. Med en enkel sådan tjänst finns ingen andledning för illegal fildelning.