Tillsammans med 12 likasinnade har jag varit med och skrivit en debattartikel på Svenska Dagbladet.
Vi uppmanar regering och riksdag att göra det enklare för våra minnesinstitutioner (arkiv, muséer och bibliotek) att publicera sina kulturskatter på nätet. Som det är nu finns det inte mycket som tyder på att vår kulturskatt digitaliseras inom kort. I ingressen står det: ”Vi kommer ha flygande bilar innan kulturarvet finns på nätet”. Ironiskt nog skrev Per Gudmundsen i SvD nyligen om att det nog inte blir några flygande bilar – men vi hoppas ändå på att kulturskatterna ska föras ut till allmänheten. Förhoppningsvis blir det fler museer som lägger ut sina bilder såsom Nordiska museet har gjort på Wikimedia Commons (se här), fler museer som lägger ut sina bilder såsom Regionarkivet har gjort på samma ställe (se här), och fler ämbeten som lägger ut sina bilder såsom Riksantikvarieämbetet har gjort på Flickr (se här). (Klippt ur Wikimedias blog)
IDG har blivit retro! I två inlägg (Så viktig är domänen & Domännamn är en del av varumärket) skriver de om vikten av domännamn. Den ena artikeln börjar med “Har ditt företag en uttalad strategi för hur ni hanterar domännamn? Inte? Då gäller det att börja bevaka era intressen. Vi berättar hur.” Detta är en otroligt märklig påstående som känns som om de har dammat av en gammal artikel från före 1996. Varför 96? Det var de år då Google lanserades. Redan innan Google fanns det gott om sökmotorer och det pågick en diskussion om att domännamn inte längre var viktigt. Men efter Google är detta självklart.
Ingen behöver komma ihåg namn när sökteknologin är kung. I den andra artikeln ger de exempel på hur Procter & Gamble köpte domänen Agglossningskalender.se men lyckas inte förklara varför det var viktigt. Få människor använder bokmärken eller minns länkar längre. Det som vi kollektivt gör är matar in söktermer i det kollektiva minnet. Söker jag på Ägglossning får jag som första träff se.babycenter.com (inte ens en Svensk domän!) Procter & Gamble kommer inte ens med på första sidan!
Det gäller att tänka på domännamn tidigt i processen och inkludera det i det totala onlinetänket, säger Beatrice Lindvall. Annars kanske man kommer för sent och domänen är redan upptagen.
We begin by charting a course by Dunechaser (CC by nc sa)
Att ett namn är taget betyder inget. Det finns alltid variationer på namn eller helt enkelt helt andra ologiska namn. Det finns variationer och utländska ord. Skrämmande dålig argumentation. När skrev du in en hel namn för hand i rutan sist?
Hela artikeln präglas av märklig brist på förståelse över hur nätet och människor fungerar. Innehållet och länkar styr. Addresser är helt betydelselösa. Men snyggast måste det som nästan känns som en sen 1 april skämt: “Men i första hand bör svenska företag satsa på .se domäner. Det säger Björn Hansson som sedan 2003 driver sajten Missdomain.com, en plattform för andrahandsmarknaden.” Hansson rekommenderar .se men använder .com!
Martin Rundkvist (bloggar på Aardvarchaeology) börjar sin föreläsning med en vandring i döda språk och informationssystem som bevarades i sten för att komma närmare frågorna (1) Hur gör man en informationsbärare som överlever mer än tusen år? och (2) När man som arkeolog upptäcker information hur säkerställer man att den inte glöms bort eller förstörs?
Problemet med information är först att gamla informationssystem inte kan läsas, eller att de förstörs. Men bland de som finns kvar, och av dem som vi hittar – hur ska man bevara det som vi hittar? Vad ska bevaras?
…det finns ingen gräns på hur mycket man ska/kan dokumentera. Hur länge arkiveras dokumentationen efter att utgrävningsplatsen är borta.
När informationssystem ska bevaras räcker det inte bara att spara data. Vi måste spara dataläsaren, kunskap om datan, kunskap om hur dataläsaren fungerar, information om vad datan betyder och gärna flera nycklar som ska hjälpa oss ifall vi glömmer betydelsen och tolkningen av hur datan förvandlas till kunskap.
Martin Rundkvist
Diskussionerna och frågorna hoppar mellan millenium. Runsten jämförs med minnespinnar. Värdet av arkiv och effektiv arkivering blir viktigare när vi har möjligheten till att lagra och spara allt till eftervärlden. Informationsintegritet tillsammans med arkivering. Och vikten av kontext… information som överförs till ett system förlorar den kringliggande metainformation som fås genom dess kontext.
Det är inte ofta vi har lyxen att ta den riktigt långa perspektiven men idag tar vi och diskuterar backup och säkerhet och minne ur ett 5000 årigt perpektiv. Martin leder diskussionen kunnigt och vandrar lätt mellan dåtid och nutid med en engagerad och intresserad publik.
Detta är en bild av en lerbit med cuniform skrift och är kanske 4000 – 5000 år gammalt. Det är en budskap från det förflutna som finns kvar och kan påverka även i våra dagar. Det är spännande att tänka att någon som skrev detta ville något, tänkte något och förmedlade något som finns kvar idag.
Det blir ännu mer obegripligt när man tänker på hur vi behandlar minne och det förflutna i en digital verklighet. På tisdag kommer Martin Rundkvist, en av Sveriges it-agste arkeologer (han står bakom bloggen aardvarcheology) och hjälper oss att förstå kopplingarna mellan artefakter och minne.
Årtusendenas glömska: arkivsäkring i det riktigt långa perspektivet (Martin Rundkvist) Lokal: Torg Två (hus Patricia)
När vi diskuterar arkivsäkring tänker vi idag i termer av årtionden, kanske ett sekel. Längre än så lönar det sig knappast att planera, för vi vet inte hur framtidens värld kommer att se ut. Det visste inte Mesopotamiens kilskriftskribenter heller för tre tusen år sedan. Det visste inte Öpir, Visäte, Röd-Balle eller någon av de andra uppländska runristarna för tusen år sedan. Men deras data är fortfarande tillgängliga.
Alltför ofta tänker vi på digitala prylar när vi tänker informationsteknologi. Men den lilla lerbiten var kanske en storre innovation än iphonen!
För ett tag sedan skrev jag en kåseri om hur jobbigt det är att komma ihåg lösenord. Detta har helt plötsligt blivit en liten tema och tagits upp av TT. Dagens Nyheter hade en artikel med rubriken Med huvudet sprängfyllt av lösenord där jag citeras:
När IT-reglerna skrivs av folk som inte bryr sig om hur människor fungerar då måste man skita i reglerna. Nu för tiden försöker alla bara upprätthålla illusionen av att de är duktiga på det här. I verkligheten förlitar sig de flesta nog på papperslapparna.
Comments Off 
Themocracy