Så här års är det alltid kul att bläddra i kurskatalogerna och tänka vad man skulle kunna göra istället (eller vad man ska göra när man blir stor). Tove Hansson från Helsingborgs Dagblad skriver en lista över nätrelaterade distanskurser. Det finns en hel del kurser som är intressanta och en del rätt bizarra men tänk vad man skulle kunna göra om man hade mer tid…
Digitala kulturer, 7,5 poäng.
Nätkulturer, 7,5 poäng.
Sociala medier och social interaktion, 7,5 poäng.
Öppenhet på Internet, 7,5 poäng.
Att marknadsföras och synas på internet, 7,5 poäng.
Strategisk informationssökning via Internet, 7,5 poäng.
Kulturvetenskaper: Immateriella rättigheter och digital information – lagstiftning, politik och kultur, 7,5 poäng.
IT-säkerhet för föräldrar, 7,5 poäng.
Webb 2.0 i teori och praktik – wikis, bloggar och social mjukvara, 7,5 poäng.
Social mjukvara och web 2.0, 7,5 poäng.
Webb 2.0: Begrepp, teknik and innovation, 7,5 poäng.
Hmm, anar en viss trend. Här kan du söka efter fler kurser (välj ”Visa bara distansutbildningar” under ”Avancerad sökning”).
IDG har blivit retro! I två inlägg (Så viktig är domänen & Domännamn är en del av varumärket) skriver de om vikten av domännamn. Den ena artikeln börjar med “Har ditt företag en uttalad strategi för hur ni hanterar domännamn? Inte? Då gäller det att börja bevaka era intressen. Vi berättar hur.” Detta är en otroligt märklig påstående som känns som om de har dammat av en gammal artikel från före 1996. Varför 96? Det var de år då Google lanserades. Redan innan Google fanns det gott om sökmotorer och det pågick en diskussion om att domännamn inte längre var viktigt. Men efter Google är detta självklart.
Ingen behöver komma ihåg namn när sökteknologin är kung. I den andra artikeln ger de exempel på hur Procter & Gamble köpte domänen Agglossningskalender.se men lyckas inte förklara varför det var viktigt. Få människor använder bokmärken eller minns länkar längre. Det som vi kollektivt gör är matar in söktermer i det kollektiva minnet. Söker jag på Ägglossning får jag som första träff se.babycenter.com (inte ens en Svensk domän!) Procter & Gamble kommer inte ens med på första sidan!
Det gäller att tänka på domännamn tidigt i processen och inkludera det i det totala onlinetänket, säger Beatrice Lindvall. Annars kanske man kommer för sent och domänen är redan upptagen.
We begin by charting a course by Dunechaser (CC by nc sa)
Att ett namn är taget betyder inget. Det finns alltid variationer på namn eller helt enkelt helt andra ologiska namn. Det finns variationer och utländska ord. Skrämmande dålig argumentation. När skrev du in en hel namn för hand i rutan sist?
Hela artikeln präglas av märklig brist på förståelse över hur nätet och människor fungerar. Innehållet och länkar styr. Addresser är helt betydelselösa. Men snyggast måste det som nästan känns som en sen 1 april skämt: “Men i första hand bör svenska företag satsa på .se domäner. Det säger Björn Hansson som sedan 2003 driver sajten Missdomain.com, en plattform för andrahandsmarknaden.” Hansson rekommenderar .se men använder .com!
SydSvenskan har en märklig artikel om öppna nätverk i Malmö. Förutom meningar som får läsaren att rysa som “Beväpnade med en laptop skannade de av alla ettor och nollor som flyger i Malmöluften” så är kontentan av artikeln att ett gäng elever skannade efter nätverk och hittade 2 725 trådlösa nätverk varav drygt 22 procent var öppna. Men bäst av allt är slutsatsen som dras av dessa “fakta”
Att så många fler nätverk hittades i år beror på att klassen uppgraderat sin utrustning – men att en större andel var oskyddade jämfört med förra året beror snarare på ökad okunskap bland ägarna, menar Rikard Andersson som är lärare på John Bauer-gymnasiet.
– Vilket är lite märkligt med tanke på den nya Ipred-lagen och vad den innebär för dem som har sitt nätverk helt öppet, fortsätter han.
Att räkna antal kan aldrig ge svar till frågan varför. Det spelar inte någon roll hur höga siffror man kommer fram till. Det finns politiska, tekniska, filosofiska, kunskapsmässiga anledningar till att öppna/stänga nätverk. Men vem vet kanske är nätverken öppna för deras ägare har fått ett budskap från gud.
För tidningen handlar det om skrämselpropaganda för att sälja tidningar. Men vilka kunskapsmål finns det för elever att gå ut och sniffa efter nätverk? Framförallt om läraren inte kan problematisera resultatet av deras (icke-vetenskapliga) “undersökning”.
Comments Off 
Themocracy