Nedladdning och stöld
Comments Off I en underhållande krönika om fildelning och stöld i dagens DN inleder Fredrik Strage med:
En vän laddade ner Depeche Modes nya album ”Sounds of the universe”. När han lyssnat på skivan blev han så besviken att han raderade den. Sedan bestämde han sig för att ge den en ny chans och laddade ner den igen. Men när han insett att ”In chains” var det svagaste öppningsspåret på en Depeche-platta någonsin raderade han återigen skivan i vredesmod. Nu funderar han på att ladda ner den illegalt för tredje gången. ”Men då ska jag slänga den direkt”, säger han. ”De jävlarna förtjänar att få sin musik stulen flera gånger.”
En liknande tanke fanns i seriestrippen Pondus där hårdrockaren Pondus laddar ner flera exemplar (digital paradox här) av Celine Dion för att orsaka henne ekonomisk skada. Mårten Shultz reder ut begreppen om nedladdning och stöld i digitala miljöer, där han inleder med
Det har stört mig att man i fildelningsdiskussionen försökt föra in upphovsrättsbrottet under stöldrubriken. (Se här , här och här.) Det passar inte in där. Upphovsrätten är inte en äganderätt. Det är fjantigt att ens påstå det. Men ändå framhärdar många med att göra just det, att hävda att upphovsrätten är en äganderätt och att den som gör intrång i upphovsrätten stjäl.
Och slutligen vill jag peka på en välskriven summering om kopplingarna mellan fildelning och inkomstbortfall i skivindustrin The supposed link between unrestricted file-sharing and declining CD sales på The Liquid Culture Notebook.
Massor av intressant läsning över helgen.
Themocracy