Comments (2)

By Mathias Klang, March 30, 2010 10:30 am

Helt fantastisk citat. Paul Pullman författare till boken The Good Man Jesus and the Scoundrel Christ fick en fråga om inte hans bok var förolämpande, hans svar:

No one has the right to live without being shocked; no one has the right to spend their life without being offended. Nobody has to read this book, nobody has to pick it up, nobody has to open it, and if they open it and read it they don’t have to like it. And if you read it and dislike it you don’t have to remain silent about it. You can write to me, you can complain about it, you can write to the publisher, you can write to the papers, you can write your own book. You can do all those things, but there your rights stop. Nobody has the right to stop me writing this book. No one has the right to stop it being published or sold or bought or read. And that’s all I have to say on that subject.

(via BoingBoing)

Comments Off

By Mathias Klang, January 26, 2010 12:16 pm

Carl Bildt skriver vacka ord i Washington Post om vikten att skydda friheter på internet.

Much like the way the rule of the law is critical to protecting the freedoms we enjoy as citizens in our societies, and international law protects the peace between our nations, we must seek to shape the rules that will protect the rights and the freedom of cyberspace.

Men det spelar ingen roll hur fina orden är när varje omröstning och lagförslag tar bort de friheter som han och andra påstår sig hylla. Redan före september 11 var vi i en nedåtgående spiral där ledorden är: Vi måste ta bort dina friheter för att skydda dig från dom som vill ta bort dina friheter. Här är en DN artikel med en enkel liten lista över övervakningsregler som tillkommit sedan september 11…

Håller absolut med att det är förkastligt att införa lagar som minskar individers frihet men det är lika förkastligt att inte agera för att ta bort lagarna när man själv sitter i maktpositionen. Att skylla på tidigare makthavare är inte någon stark moralisk position.

Comments (1)

By Mathias Klang, December 3, 2009 7:40 am

I samband med diskussioner om nätet som en rättighet kom Finland ut (i oktober) som första landet i världen med nyheten att från och med juli 2010 har varje människa har rätt till bredband. Men detta har varit ett ljus i ett mörker av lagförslag runt världen med syfte att stänga av människor från nätet.

Nu kommer en grupp spanska aktivister ut med en Manifest för Interneträttigheter (via BoingBoing)

Javier “Barrapunto” Candeira writes, “Last Monday the Spanish Government sent the parliament the latest draft for the Ley de Economia Sostenible (Sustainable Economy Act), which contained riders modifying the current laws on copyright and interactive services. These amendments give the Spanish Ministy of Culture the administrative power to take down websites (or order ISPs to block those hosted overseas), all without a court order and in the name of ‘safeguarding Intellectual Property Laws against Internet Piracy’. For this reason some of us have written a manifesto that is being published today all over Spanish weblogs and media.”

A group of journalists, bloggers, professionals and creators want to express their firm opposition to the inclusion in a Draft Law of some changes to Spanish laws restricting the freedoms of expression, information and access to culture on the Internet. They also declare that:

1 .- Copyright should not be placed above citizens’ fundamental rights to privacy, security, presumption of innocence, effective judicial protection and freedom of expression.

2 .- Suspension of fundamental rights is and must remain an exclusive competence of judges. This blueprint, contrary to the provisions of Article 20.5 of the Spanish Constitution, places in the hands of the executive the power to keep Spanish citizens from accessing certain websites.

3 .- The proposed laws would create legal uncertainty across Spanish IT companies, damaging one of the few areas of development and future of our economy, hindering the creation of startups, introducing barriers to competition and slowing down its international projection.

4 .- The proposed laws threaten creativity and hinder cultural development. The Internet and new technologies have democratized the creation and publication of all types of content, which no longer depends on an old small industry but on multiple and different sources.

5 .- Authors, like all workers, are entitled to live out of their creative ideas, business models and activities linked to their creations. Trying to hold an obsolete industry with legislative changes is neither fair nor realistic. If their business model was based on controlling copies of any creation and this is not possible any more on the Internet, they should look for a new business model.

6 .- We believe that cultural industries need modern, effective, credible and affordable alternatives to survive. They also need to adapt to new social practices.

7 .- The Internet should be free and not have any interference from groups that seek to perpetuate obsolete business models and stop the free flow of human knowledge.

8 .- We ask the Government to guarantee net neutrality in Spain, as it will act as a framework in which a sustainable economy may develop.

9 .- We propose a real reform of intellectual property rights in order to ensure a society of knowledge, promote the public domain and limit abuses from copyright organizations.

10 .- In a democracy, laws and their amendments should only be adopted after a timely public debate and consultation with all involved parties. Legislative changes affecting fundamental rights can only be made in a Constitutional law.

manifiesto en defensa de los derechos fundamentales en internet

Comments (4)

By Mathias Klang, November 4, 2009 9:48 pm

Eftersom jag ofta föreläser om plagiering var det med intresse jag läste i Dagens Nyheter om ett svenskt fall av kokboksplagiering

I maj kom den prisbelönta matjournalisten Caroline Hofberg ut med kokboken ”Italia Amore” på Norstedts förlag. Nu kan DN.se avslöja att delar av Hofbergs text är identisk med texter i Bo Hagströms italienska kokböcker ”Solens mat”, ”Solens smak” och ”Solens öar” …

Det som är spännande är att man har valt att prata om det kopierade texten i termer som plagiat men inte upphovsrättsintrång.

Skillnaden mellan upphovsrättsintrång och plagiering är intressant eftersom de handlar egentligen om helt olika saker men ser ofta väldigt lika ut. Enkelt sakt: Genom upphovsrättslagstiftningen får författaren till en text ensamrätt över texten och bestämmer vem som får och inte får kopiera eller sprida texten. Upphovsrätten skyddar formen men inte innehållet av en skapelse. Vad detta innebär för en kokboksförfattare är att ingen får kopiera texten men alla kan skriva liknande recept – en märklig paradox kanske.

När Dan Browne anklagades för upphovsrättsintrång var det för grundidén i hans bok DaVinci Koden var för lik en tidigare bok (The Holy Blood and the Holy Grail) men inte oväntat fann domstolen en tidigare författares upphovsrätt kan inte förhindra att en idé används av flera. Dock kan inte formuleringar återanvändas. Så jag upprepar: Vad detta innebär för en kokboksförfattare är att ingen får kopiera texten men alla kan skriva liknande recept.

Plagiering är dock annorlunda. Här handlar det om att stjäla andra författares idéer (med eller utan exakta formuleringar). Dagens Nyheter ger exempel på några stycken ur boken:

Bo Hagström skriver i ”Solens mat”:
”Salami är en hel vetenskap i Italien. De indelas i olika kategorier beroende på hur köttet malts, fine, media eller grossa. Är köttet handskuret, och då är det äkta hantverk, kallas det a punta di coltello. Till hantverksmässigt gjord salami använder man endast naturtarm (fjälster).”

Caroline Hofberg skriver i ”Italia Amore – Stora italienska kokboken”:
”Salami är en hel vetenskap i Italien. Den indelas i olika kategorier beroende på hur köttet malts, fine, media eller grossa. Är köttet handskuret, alltså ett äkta hantverk, kallas det a punta di coltello. Till hantverksmässigt gjord salami använder man endast naturtarm.”

Det somär extra intressant i sammanhanget är att plagiering inte är olagligt dock kan det vara omoraliskt. Det handlar inte om egendomsrättigheter utan snarare om vilseledande marknadsföring. När du köper en kokbok av Caroline Hofberg förväntar du att den inte är någon annans idéer utan hennes.

Så varför uttrycker man det som har hänt i termer av plagiering och inte upphovsrättsintrång? Det finns några troliga anledningar. Ett av anledningarna är att det är mindre allvarligt (inte förenat med straffansvar) med plagiering. En annan anledning är att det finns en viss tradition att prata om plagiering i relation till texter snarare än upphovsrättsintrång. En sista anledning kan vara att bevisbördan är betydligt lägre i plagiering.

Comments (2)

By Mathias Klang, October 15, 2009 3:13 pm

Enligt den finska nyhetskanalen Yle har det finska transport- och kommunikationsministeriet uppgett att tillgången till internet med hjälp av bredband kommer att bli en lagstadgad rättighet från och med den första juli nästa år. Alla invånare i landet kommer att ha rätt till en internethastighet av minst 1 Mbps (en megabit per sekund). Dessutom har Finland satt upp som mål att garantera en hastighet på hela 100 Mbps innan år 2015.

Inte Finland men kul. Bild Internet & Tacos av lecates (CC by-nc)

Comments (4)

By Mathias Klang, September 20, 2009 8:39 pm

Jag håller på att skriva en del i en artikel som skall beröra FRA Lagen och behöver samla och strukturera källor, därav denna post. Egentligen är det fel att skriva om FRA-lagen eftersom det handlar inte om en lag utan en hel serie lagändringar samt en ny lag, som föreslogs av regeringen i proposition 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Wikipedia har en bra översikt och bakgrund till FRA lagen, dess tillkomst och protesterna.

För en bredare Europeisk perspektiv och juridisk bakgrund till problemet rekommenderar jag Anders Lagerwalls uppsats (Stockholms Universitet HT09) Privacy and Secret Surveillance from a European Convention Perspective som har till syfte att identifiera och analysera Europakonventionens (den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) krav på hemlig avlyssning.

Den 16 September hade Dagens Nyheter en artikel där Anders Lagerwall, Mark Klamberg och Clarence Craaford ger sin syn på FRA Lagen och konstaterar att den strider mot Europadomstolens praxis. Craaford är chefsjurist på Centrum för rättvisa som har anmält FRA-lagen till Europadomstolen.

Idag läste jag illustrativ bloggpost på OlofB[eta] som försöker visa varför dessa frågor är intressanta:

Du kanske frågar dig: ”Så vaddå? Vad gör det om FRA får denna trafikdata då?”. Jo svaret är sociogram. Med hjälp av all kommunikation över Sveriges gräns* kan FRA mycket lätt bygga upp sådana här:

Exempel på sociogram

Du kan läsa mer om den databas som har till uppgift att lagra trafikdata på wikipediaartikeln ”Trafikdatabasen Titan”.

Allt detta tänker jag baka in i en artikel kring de negativa konsekvenser av tekiska lösningar och hur våra rättigheter sakta äts upp trots att det finns stora konventioner som “garanterar” våra rättigheter.

Comments Off

By Mathias Klang, September 16, 2009 11:23 am

I en intressant intervju i DalaDemokraten intervjuas mannen bakom många av våra övervakningskameror. Det är en spännande världsbild och tekniktro som finns i sådana laddade citat såsom

Lagstiftarna har inte hängt med i teknikutvecklingen. Övervakning på en skola innebär tillstånd att filma två eller högst 15 meter från fasaden. Jag vill filma hela skolgården. Maskera bort övrigas ansikten men kunna identifiera buset redan när stenen plockas upp.

Man är inte skyldig till något innan man har gjort det. Det spelar ingen roll hur mycket andra “vet” om vad som kommer att ske. Skuld kan inte komma före handlingen.

Kameraövervakning skapar ökad trygghet i samhället. Ändå ska enskildes integritet värnas som i omklädningsrum, provhytter och toaletter.

När ska denna tekno-optimistiska myt spricka? England är kanske världens kameratätaste land men de har inte skapat ett tryggare samhälle, inte fått bort brottslighet eller löst sociala problem. Övervakning är inget hinder – det förändrar kanske men inte förhindrar.

Har man inget att dölja finns inte något integritetskränkande i kameror.

WTF? Seriöst? Sa han verkligen detta? Han vill övervaka hela skolgårdar innan brotten begås men ser ingen kränkning av integritet? Uppenbarligen har han en dålig förståelse för vad integritet är.

Comments Off

By Mathias Klang, May 8, 2009 10:31 am

Hur ska man reagera till gårdagens debattinlägg i SvD från Annie Johansson där

Centerpartiet föreslår en särskild integritetsbalk där all integritetsskyddande lagstiftning ska samlas. Partiet vill också värna rätten att vara anonym på internet och stärka möjligheterna till skadestånd om det allmänna allvarligt kränkt en persons integritet. Förslagen ingår i ett nytt program som partiet ska fatta beslut om på partistämman i Örebro i helgen, skriver Annie Johansson, integritetspolitisk talesperson (C).

Att samla all lagstiftning till en balk är mer en organisatorisk fråga (läs mer om detta hos Mark Klamberg Är ingeritetsbalk lösningen?) och skapar inte mer eller mindre integritet men det är en markering att integritet är viktig och bör prioriteras. Men sedan blir det lite förvirrande:

Vi är övertygade om att öppenhet föder öppenhet. Kränkningar av den enskildes personliga integritet ger effekter i motsatt riktning och innebär en negativ spiral som för oss allt längre från det öppna, fria samhälle vi eftersträvar.

Rätten att vara anonym online leder till ett öppnare samhälle? Sedan följer en rad organisatoriska idéer med några få innovationer. Men det mesta i programmet saknar egentligen någon ny skydd. Ta till exempel det “nya” idén att grundlagskydda integriteten? Det finns redan i grundlagen.

Sedan 1995 är den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) svensk lag (SFS 1994:1219). Ett stadgande har införts i regeringsformen som anger att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. (www.manskligarattigheter.gov.se).

Integritetsskydd finns i artikel 8. Tyvärr ger inte grundlagen något skydd i praktiska situationer men det ser bra ut på papper.

Kritik om att den nya integritetsivern inte verkligen menat har redan kommit (Opassande Nu börjar det dofta valtider). Egentligen vill jag inte vara kritisk till förslaget. Det är positivt att något läggs fram överhuvudtaget men det saknas ett reellt grepp. Mitt bland alla vackra ord så lämnas man med frågan – men vad ska göras? vad ska förändras? hur utgör dessa förändringar en positiv ökning i skyddet för den personliga integriteten?

Comments (5)

By Mathias Klang, April 23, 2009 7:46 am

Det är svårt med EU reglering. Svårt att förstå vad som händer, var det händer och vad det hela innebär. Detta innebär att det blir svårt att hänga med och lättare att ägna sig åt andra saker. Ett stort område som många har svårt att hänga med är Telekompaketet och framförallt tillägg 138 som nu är tillägg 46.

Det är så pass svårt att en konspiratoriskt lagd människa skulle tro att det var ett medvetet försök att hålla medborgare borta från dialogen. Men så illa kan det inte vara? Eller?

Tillägg 138 kom till i september 2008 då man ville lägga till principen att Europeiska Konventionen för Mänskliga Rättigheter gäller även för slutanvändare på internet. Principen innebär att stater måste själva och genom lagstiftning skapa skydd för yttrande- och informationsfriheten. Ingen absolut skydd men bara att begränsningar av yttrande- och informationsfriheten skall ske genom domstolsförfarande. Tillägget från wikipedia:

…applying the principle that no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users without a prior ruling of the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information…

Det intressanta är att Europeiska Konventionen för Mänskliga Rättigheter är bindande för hela EU och därför bör tillägg 46 enbart uppfattas som en påminnelse av en befintlig juridisk skyldighet som staten har gentemot sina medborgare.

Därför blir jag bekymrad av en citat av Åsa Torstensson (vår infrastrukturminister) i DN:

Jag har aldrig varit motståndare till andemeningen i utskottets förslag, utan det jag har sagt är att det kan vara problematiskt för svensk lagstiftning.

Det är trevligt att hon inte är emot andemeningen dvs att staten skall skydda medborgarnas yttrande- och informationsfriheten men det är helt obegripligt att hon kan tänkas vara emot det för att det är “problematiskt”. Självklart rättigheter är problematiska – det är därför vi skriver in dom i grundlagen för att de är viktiga. Det är självklar mer oproblematiskt att regera utan rättigheter.

Men nu har tillägg 46 antagits med klar majoritet och skall ingå. Hoppas att vår minister inte upplever det allt för problematiskt att ta hänsyn till våra rättigheter.

Comments Off

By Mathias Klang, April 21, 2009 8:57 pm

Europaparliamentet röstade att inte ta bort skydden för medborgares rättigheter online genom att behålla tillägg 138.

Once again, the European Parliament has demonstrated it can resist pressure and stand for the rights and freedoms of citizens. Amendment 138 (now renumbered amendment 46) was adopted today in ITRE committe, in Strasbourg.

Amendement 138/46-135 states that restrictions to the fundamental rights and freedoms of Internet users can only be put in place after a decision by judicial authorities (save when public security is threatened in which case the ruling may be subsequent). It was adopted last September by an overwhelming majority of the European Parliament, and approved by the European Commission despite explicit requests from the French Presidency to reject it. The European Council has rejected it further to pressure of the French government and some disinformation by in-house Council lawyers on its claimed contradiction with existing National law.

Mer på La Quadrature du Net

Hans Rosén skriver om omröstningen och dess effekter i DN. Den 5 maj omröstas det om hela paketet och förslaget med Citizens’ Rights Amendments (del 1, del 2, del 3).

Comments Off

By Mathias Klang, April 21, 2009 5:44 pm

Läs Ola Larsmos krönika i DN

Under senare år har det blivit uppenbart för alla, vad förr bara internetaktivister påstod: att den moderna demokratins spelregler tar form på nätet.

Grundkursen i internetkunskap är att nätet växte fram som ett kommunikationsverktyg för forskning, som länkar mellan universitetsdatorer. Friheten kom av att mediet utformats som ett öppet kunskapssamhälle. Därav dess ”öppna arkitektur”. Fast det kan det vara slut på nu.

I alla fall inom EU.

Läs resten i DN.

Lär dig mer om Telekompaketet – det är vår framtid. Om du inte förstår varför så bör du verkligen läsa om Telekompaketet (i DN eller wikipedia eller Erik Josefssons föreläsning om telekompaketet på youtube del 1, 2, 3, 4, 5, 6. eller telekompaketet.se) egentligen spelar det ingen roll var du läser så länge du gör det.

Comments (1)

By Mathias Klang, April 15, 2009 2:34 pm

EUs Telekompaket diskuteras i DN idag med inledningen

Internet kommer att bli som kabel-tv och bara ge åtkomst till de sidor du betalar för, menar kritikerna. Fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet, hävdar förespråkarna.

Klart att man kan argumentera att fri tillgång till webben är ingen mänsklig rättighet men det som glöms bort är att det är genom friheten som nyttan av internet har kunnat utvecklas till det vi har idag. Stryp tillgången så stryps innovation. Minska friheten så skapas en snyggare version av text-tv… praktiskt kanske men inget speciellt användbart för storkommunikation.

Om internet stryps finns risken för att användare slutar använda det. Och då kommer kostnader tillbaka. Om alla bankkunder väljer bort internetbanken, om vi deklarerar manuellt om vi kräver att myndigheter svarar i växlar på grund av att vi har tappat intresse i nätet – då kommer stat och företag skrika högt.

Användare kommer till nätet för underhållning men använder det för praktiska ting – inte tvärtom. Ingen teknologi är en mänsklig rättighet men att få tillgång till den grundläggande demokratiska infrastrukturen är en mänsklig och demokratisk rättighet. Just nu är det internet som tillhandahåller den infrastruktur att strypa tillgången är ett slag mot allas rättigheter och skapar en fattigare samhälle.

-

Mer bakgrund:

Post och Tele Styrelsen har en intressant rapport om nätneutralitet (PTS-ER-2009:6).

Promemorian syftar bl.a. till att klargöra begreppet nätneutralitet, regler och PTS roll nu och i framtiden. En möjlig definition av begreppet är att Internetanvändare med ”best effort” fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, medan operatören inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet.

Comments Off

By Mathias Klang, March 27, 2009 10:54 am

Igår skrev SVD att Europaparlamentet sade ja till att begränsa myndigheternas möjligheter att övervaka internettrafiken eftersom människors privatliv och personliga integritet måste stärkas på internet.

Tydligen var det en stor majoritet av Europaparlamentets ledamöter som godkände ett initiativbetänkande om den personliga integriteten på internet. Betänkandet har en stark fokus på integritet, demokrati och yttrandefrihet på nätet.

En viktig markering absolut, men jag känner mig cynisk till dess verkliga effekt.

Comments (7)

By Mathias Klang, March 14, 2009 9:39 am

Under rubriken Vi står maktlösa inför kränkningar på internet skriver generaldirektör för Datainspektionen Göran Gräslund i DN opinion att kränkningar på nätet blir värre och föreslår att lagen skall göras mer kännbart. Hans kritik riktar sig först och främst mot de metoder som PUL sätts ur spel.

1. genom att journalistisk verksamhet undantas från PUL
2. att det är svårt att utreda kränkningar då data & information finns på utländska servrar
3. att en webbplats kan numera jämställas med tryckt skrift. Om man utser en ansvarig utgivare och registrerar ett utgivningsbevis hos Radio och tv-verket

1. Högsta Domstolen har tolkat journalistik brett i Ramsbrofallet då man ansåg att även privatpersoner kan ha journalistiska ändamål om de vill ”informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av större betydelse för allmänheten”. HD hänvisade till att yttrandefriheten innefattar ”rätten att framföra sådan information och sådana tankar som kränker, chockerar eller stör”.

2. Detta kommer fortsätta vara svårt oavsett vilka åtgärder sverige tar. Information på amerikanska servrar (till exempel) skyddas mot svenska utredningar med hänvisning till amerikansk yttrandefrihet. Gränslös teknologi står mot nationella gränsar.

3. Att likställa webbsidor till tryckta skrifter i tryck- och yttrandefrihet är inte en optimal lösning eftersom de flesta människor tror (felaktigt) att det som de skriver online omfattas av deras yttrandefrihet. Detta är inte automatiskt. Men med en ansökan, anmälan av en avgift kan man få sina mänskliga rättigheter skyddade.

Men tillbaka till Göran Gräslund som skriver:

Det måste kosta att kränka, annars fortsätter kränkningarna, och de blir bara värre.

Det som förespråkas är hårdare straff och ökade kostnader. Det ska bli svårare för elaka människor att säga dumma saker. Så långt kan jag väl hålla med.

MEN – detta innebär att svenska bloggare vi oproffsiga tyckare, nya tidens pamflettskrivare, drivare av en digital offentlig rum skall begränsas. Yttrandefriheten inskränkas och fördyras. Vad Göran Gräslund egentligen tycker ät att enbart de som har tillgång till gammalmedia eller råd att driva “ordentlig” media skall få vara med och leka.

Kränkningar sker även i gammalmedia och deras straff är sällan kännbara.

Vi har fått ett verktyg för en demokratisering av media. Alla amatörer kan vara med och leka. Naturligtvis är alla amatörer inte lika duktiga som de bästa i gammalmedia men en hel del amatörer är mycket bättre än allt som gammalmedia har att erbjuda. Vill vi ha yttrandefrihet online måste vi acceptera att ibland höra det som vi inte alltid uppskattar.

Läs mer i Anders R. Olssons Yttrandefrihet på nätet.

Comments (10)

By Mathias Klang, March 6, 2009 10:43 am

Fredrik Söderling skriver idag i DN i en artikel med namnet Nedladdare villiga att betala för nätmusik och jag instämmer de flesta är nog villiga att betala för en tjänst som är stabil, som fungerar och som tillåter att musik som har köpts kan lyssnas på när användaren vill. Dvs på iPoden i gymet, mobiltelefonen på bussen och datorn på jobbet. Men hur intresserad är vi att betala för icke-fungerande lösningar?

Om inte kunderna får det dom vill ha av industrin så kan faktiskt inte industrin klaga när kunderna uteblir. För några år sedan såg jag en skylt i en affär som meddelade att butiken skulle läggas ner. Det roliga med skylten var att det var kundernas bristande intresse som var felet! Jag som gick förbi utan att handla var ansvarig för att deras fina affärsidé inte höll. Ibland kan jag känna att det är detta som upphovsrättsindustrin håller på med.

Ge mig en fungerande lösning så köper jag den!

I artikeln citeras STIMs kommunikationschef Susanne Bodin

- Vi är inte intresserade av vem som laddar ner utan vad som laddas ner. Alla miljoner användare som anlitar Last Fm och Spotify har ett slags musikrapportering i sina datorer, sådana applikationer är etablerade i dag. Vill man vara laglig är man säkert intresserad av att rätt musikskapare får betalt när deras verk laddas ner, säger Susanne Bodin.

Räkneverket i datorn ska inte mäta något annat än musik.

Jag vill vara laglig. Men jag vill inte installera saker på min dator som jag inte kontrollerar. Ofta måste jag och det finns flera exempel på hur kundernas tillit har svikits av företag och myndigheter. Någon sådan räkneverk vill jag inte ha.

Jag stödjer upphovsrättshavarens rättigheter – inklusive rätten att få betalt. Men jag värnar om min rätt till integritet. Jag betalar gärna för en fungerande lösning – men den ska fungera för MIG. Detta är inte egoism, detta är marknadsekonomi.