Posts tagged: reglering

Integritet i molnet

By , March 2, 2011 8:10 am

IDG rapporterar att Datainspektionen ska börja utreda om myndigheters användning av molntjänster kanske strider mot svensk lag.

Svenska kommuner har tagit några första steg mot att använda molntjänster som Google Apps, men satsningarna väcker oro. Nu inleder Datainspektionen en granskning mot två av dem.

Datainspektionen ska avgöra om företag och offentliga verksamheter som använder molntjänster bryter mot personuppgiftslagen, pul, och vilka krav som ställs utifrån lagen. Det gäller till exempel att användaren ser till att molnleverantörens säkerhetsåtgärder är tillräckliga för att skydda personuppgifterna. Först ut i granskningen är Salems kommun, som i november gick över från Microsofts Office och Exchange till Googles molntjänster för e-post och kontorsprogram, och Enköpings kommun, som bland annat använder synkroniseringstjänsten Dropbox.

Molntjänster har ansetts som det nya svarta och det har funnits otroligt lite kritisk analys i förhållande till juridik och moral. Företag och myndigheter har glatt hoppat in i molnet utan någon djupare riskanalys. Men det som är mest oroande är att myndigheter inte har tagit detta på allvar.

Anledningen till detta är att många uppfattar valet att gå till molnet som en teknisk beslut – enbart. Och därför ska det överlåtas till tekniker. Men vad spelar det för roll om tekniken är underbar om det strider mot lagen eller utsätter användare och medborgare för (icke-tekniska) risker. Jag har tidigare kritiserat detta i april 2010:

Redan tidigare har jag varit kritiskt till att min egen universitet (Göteborgs universitet) i 2008. Jag argumenterade i GU Journalen nr 2-09 …Utan vidare diskussion, utan djupare analyser av personrättsliga, offentligrättsliga, inköpsrättsliga, demokratiska och politiska konsekvenser fattades ett tekniskt beslut att sälja ut våra studenter…Anledningar till att välja Gmail som lösning var att det var kostnadsfritt samt att Linköpings universitet hade gjort det tidigare.

Och i maj 2009

Allt detta sker när vi nervärderar tekniska beslut till att enbart vara tekniska beslut och glömmer att all vår kommunikation är beroende av teknologi och alla förändringar i vår kommunikation påverkar vår demokratiska deltagande. Vilket leder oss tillbaka till utgångspunkten att reglering av teknologi är reglering av demokrati – och därför bör behandlas med den dignitet det förtjänar.

Och i min doktorsavhandling i 2006 Disruptive technology: effects of technology regulation on democracy

Sociala medier riktlinjer, policies och råd

By , January 24, 2011 2:01 pm

Håller på att roa mig med att läsa olika kommuners riktlinjer för Sociala Medier och har samlat in från Katrineholm, Sundbybergs Stad, Hammarö, Region Skåne, Linköping, Karlstad, Rättvik, Norrköping, Trelleborg, Kumla, Tyresö, Kalix, Lidingö Stad & Ystad. Saknas din kommun? Skicka gärna tips!

Ett av frågorna de första frågorna som uppstår är hur man ska uppfatta skillnader mellan riktlinjer, policy och råd? Sedan är det intressant att se på hur de olika dokumenten skiljer sig åt. Jag skulle nästan vilja göra en analys av deras val av typsnitt men det faller utanför syftet med arbetet.

Målet är att se hur olika kommuner försöker reglera en ny kommunikationsteknologi i relation till en etablerad regelverk.

Är Free Culture farligt?

By , June 17, 2010 12:46 pm

På kort tid har det kommit två kritiska blogginlägg kring begreppet Free Culture. I maj kom ASMP and Lessig (10/5 – 2010) och en månad senare Lessig: Another Error Becomes Clear in “Free Culture” (10/6 – 2010)

I deras kritik av Free Culture pekar de ut just Lawrence Lessig som den största problemet, ASMP and Lessig skriver:

The idea of “free” content and “free culture” is very much his personal responsibility. His past writings and lectures indicate he did intend exactly what he has achieved culturally, to the detriment of small creative businesses. See the wikipedia entry on the Free Culture movement, and this video of Lessig himself at copybyte.com/z/w4 .

Kritikerna angriper Lawrence Lessigs bok Free Culture: How Big Media Uses Technology and the Law to Lock Down Culture and Control Creativity (2004) den finns tillgänglig som nedladdningsbar pdf licensierad under en Creative Commons BY-NC licens.

I sin bok och i flera föreläsningar (bland annat i Sveriges riksdag) använder sig Lessig av exempel från doujinshi amatörer som skapar egna utvecklade berättelser från populära manga teckningar. En sub-gren av detta skapar remixade musikvideor genom att blanda manga teckningar med populärmusik sk AMV (Anime music video).

Den andra kritiska artikeln Another Error påpekar att nu har Manga skaparnas förening börjat stämma de som skapat AMV eller andra produkter utan lov

Those authors and publishers, it turns out, do not feel it is okay. A Japanese comic association with thirty-six different members has joined with other Asian and American publishers to thwart what they call the “rampant and growing problem” of copycat comics that violate the authors’ and publishers’ rights. Publishers Weekly reports that the problem has grown from a small movement of fans circulating among friends to “heavily trafficked, for-profit Web sites that host thousands of pirated manga editions and offer them for free to readers.”

Argumentet är: Eftersom de har börjat stämma, betyder det att Lessig har fel. Har Lessig fel så är Free Culture fel. Det finns en hel del logiska brister i argumentationskedjan.

Men det största felet med deras argumentation är att de övervärderar Lessig.

Ingen enskild människa är ansvarig för utvecklingen inom Free Culture. Lessigs roll är som förgrundsgestalt är överdriven. Det handlar inte om en enskild människa som teoretiserar fram handlande. Lessig beskriver det som sker. Han är en budbärare som visserligen kan inspirera andra men han är knappast upphovsman till den enorma kreativitet som nätet släpper in i våra liv.

Men frågan kvarstår är Free Culture farligt?

Tveklöst kan jag svara med en otvetydlig: Absolut! Men det beror på vem det skulle vara farligt för?

Ett exempel. En lokal fotograf säljer en bild till en lokal förening som använder den i sin nyhetsbrev. Varje gång tidningen vill använda bilden betalar de fotografen (hur mycket och hur ofta de betalar beror naturligtvis på avtalet). Föreningen har alltid haft alternativet att gå ut och ta en egen bild men väljer ofta av bekvämlighet att betala istället. På fotosajten Flickr finns idag c:a 140 millioner bilder licensierade under Creative Commons licenser. Föreningen väljer att ta en av dessa bilder kostnadsfritt och sluta betala fotografen. Självklart har fotografen förlorat en intäkt. Men det är inte Free Culture som skapat intäktsförlusten. Tekniken har möjliggjort digitala bilder, nätet underlättat sökning och spridning.

Naturligtvis finns grupper som har byggt upp sin verksamhet exklusiva ensamrätter – oftast med stöd av upphovsrätten – men nu har tekniken skapat ett alternativ för andra att konkurrera med grupperna. I en konkurrens kommer vissa att förlora. Men att gråta för att det var mer lönsamt förr är knappast meningsfullt.

Marknaden för smedar, is-leverantörer, tvatterier och skrivmaskinstillverkare (minns ni den Svenska företaget Fokus som var världsledande inom kontorsmaskiner?) är inte som den var förr. Vem gråter för dom? Nostalgisk kan du gärna få vara men att använda lagstiftning för att förhindra teknikens potential är knappast önskvärd ur en samhällelig perspektiv.

I den iver att förhindra fildelning håller lagstiftare runt om i världen på att skärpa till upphovsrättslagstiftningen och försöker till och med täppa till de områden av tillåten användning som lagen medger.

Det som är tragiskt med den kritik som artiklar som de 2 ovan representerar är en idé att Free Culture är skadlig för skapande, kreativitet och kultur eftersom många “amatörer” är med och agera inom områden som tidigare var enbart till för proffsen. Men detta är att försöka jämföra äpplen och paron. Amatör/proff konflikten är intressant i sig. Läs The Cult of the Amateur: How Today’s Internet Is Killing Our Culture av Andrew Keen är en intressant bok som går till hård till kritik mot amatörer eftersom de tar död på proffsens levebröd. Men Free Culture bygger på en vilja och infrastruktur av skapande, öppenhet, access och delande.

Free Culture är inget nytt, det uppfanns inte av Lessig och kan inte förhindras utan att göra våld på individers rättigheter. Det som är nytt är den skala med vilket material produceras och sprids idag. Detta är en kulmen av mängder av små och stora tekniska utvecklingar. Som kan delas in i tre olika grupperingar:

  • Digitalisering: gör skapande billigare & enklare
  • Moores Law: gör utrustningen billigare
  • Nätet: gör mass kommunikation möjlig för individer

Men genom att fokusera på upphovsrätt och skadligheten med Free Culture kan vi försöka “glömma” verkligheten och försöka förhindra den verklighet som redan har etablerats. Grupper som idag vill utnyttja upphovsrätten för att skapa och upprätthålla artificiella monopol bör betraktas som tragiska figurer och inte berömmas för sin kreativitet.

Detta beteende är skadligt, teknik- och framtidsfientligt och det är dags att tänka om.

Doktorsavhandling om fri programvara

comments Comments Off
By , April 26, 2010 9:28 pm

Krzysztof Siewicz har skrivit färdigt sin doktorsavhandling inom fri programvara. Avhandling har titeln Towards an improved regulatory framework of free software: protecting user freedoms in a world of software communities and eGovernments och handlar just om reglering av fri programvara.

En kort abstrakt:

The thesis is concerned with the protection of users of Free Software. “Free Software is available together with the rights to use, develop, and distribute it.” The Free Software Definition specifies the exact scope of these rights (called “user freedoms”). The thesis presents a reconstruction and an analysis of the model of the current framework that regulates the protection of the freedoms. The reconstructed framework consists of rules that enable users to exercise their freedoms, as well as the rules that limit or restrict users in exercising them (so-called “inefficiencies”). The main operational practices are analysed in the world of software communities and in the world of eGovernments. Properly organized communities are able to minimize many inefficiencies materially. eGovernments are able to affect how the inefficiencies of the current framework impact user freedoms. Whether eGovernments improve the protection of user freedoms depends on what type of an eGovernment is introduced (open or closed eGovernements). All in all, it follows from the given analysis that the freedoms are not sufficiently protected under the current framework. Given that finding, the thesis proposes improvements that should be implemented into the current framework so that the freedoms are adequately protected.

Avhandling är licensierad under en Creative Commons Attribution-NoDerivatives licens och finns att ladda ner i fulltext men omslaget är separat. Jag har bara hunnit skrolla igenom pdf:en och avhandlingen verkar vara intressant och väldisponerad.

Nätneutralitet, ny bok

comments Comments Off
By , February 3, 2010 6:45 pm

Christopher Marsdens bok Net Neutrality: Towards a Co-regulatory Solution ser riktigt lovande ut. Dessutom finns den att ladda ner som pdf

Vad är nätneutralitet?

In short, net neutrality is about the rules of the road for Internet users, and about the relationship between the owners of those roads and the users. Government is asked to make a decision as to which users have priority and whether road charging should be introduced, ostensibly to build wider and faster roads in future. That is a profound issue, and that brief summary tells you there is plenty of critical detail within this argument that can shift the balance of advantage towards networks or users, and between different players within those groups.

Vem bör läsa boken?

This is a book about net neutrality. It is intended to be read by the nontechnical as well as the technical reader, by the non-economist as well as the economic, and also most defnitely by non-lawyers.

Boken är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell licens.

Mikael Nilsson om FRA-lagen

By , December 16, 2009 7:37 pm

Mikael Nilsson börjar med en kort genomgång av året som gick. Det roligaste eller märkligaste var alla antydningar att kampanjen mot FRA drivs av särintressen (antigen utländsk makt, politisk grupp eller PR byråer). När det gäller förståelse av FRA menar Mikael att det måste ske genom ett slags reverse engineering av lagtexten vilket innebär att man får gissa mycket mer. Det första integritetsintrången sker redan innan FRA får data – den sker redan när datan kopieras för att sedan skickas till FRA.

Mikael berättar om regeringens, regeringskansliets & försvarsmaktens roller i signalunderrättelseverket. Här togs SÄPOs tillgång till FRA material alternativ SÄPOs möjligheter att själva bedriva FRA liknande spaning som är under utredning. Det finns en grupp övriga myndigheter som vill ha tillgång till materialet.  Dessutom är det något oreglerat/otydligt hur materialet skall användas i internationella samarbeten.

FRA försöker visa en funktionell ekvivalens genom att understyrka att de har redan spanat på tidigare kommunikation. Den stora skillnaden är att den tidigare spaningen handlade om militär övervakning medan nu vill FRA spana på civila. Det handlar inte om funktionell ekvivalens utan snarare om function creep.

På frågan hur viktig signalspaning är ger Mikael exemplet med en intervju med Professor Agrell i Dagens Nyheter:

Hur effektivt är signalspaning – egentligen?

Den är nog den enskilt mest effektiva metoden på insamlingsområdet. Det beror just på dess stora kapacitet att följa förlopp kontinuerligt och handha väldigt stora volymer information.

Har den ökade övervakningen efter 11 september gett några konkreta resultat?

Det är en fråga som är helt omöjlig att besvara eftersom det i princip inte finns något öppet material tillgängligt.

Det ska inte bevisas eller ens visas empiriskt. Samhället skall bara acceptera det som en sanning att det är effektivt och används i demokratins tjänst.

En av de intressanta delarna i presentationen är det sätt som information presenteras till allmänheten. I text och bild används spännande och intressanta vinklingar och diagram för att förklara vad det egentligen handlar om. Om en lag behöver så här mycket förvirrande bilder döljs någonting här.

Ytterligare ett problem är den brist på övervakning av FRAs verksamheten. Det är det klassiska problemet “Quis custodiet ipsos custodes?” (Vem övervakar övervakarna eller vem vaktar oss från väktarna?) som Per Agerman & Mark Klamberg tog upp i en debattartikel Varför vill de folkvalda inte granska FRA? Mikael Nilsson tror dock inte att problemet finns i skyddsmekanismerna eftersom det inte går att skapa adekvata demokratiska skyddsmekanismer.

I slutet tog Mikael upp några alternativ till hur användare skulle kunna skydda sig. Kryptering skyddar innehållet, för att skydda sig från signalanalys kan anonymiseringstjänster (tex VPN eller TOR applikationer) användas. Ett exempel på en sida som smalar skydd finns på fraskydd.se. Men i slutändan var Mikael pessimistisk till de flesta befintliga lösningarna. Bland annat för att stora massan kommer inte att orka eller förstå att skydda sig. Men – inte oväntat – kommer de som planerar begå hotfulla handlingar kommer att komma på lösningar.

Integritet och Facebook

By , December 10, 2009 11:42 am

Dagens Nyheter visar varför de är mest kunniga inom teknik & sociala medier genom att rapportera om protesterna runt de nya integritetskränkande inställningarna på facebook. De förlitar sig till stor del på Englands mest webbiga tidning The Guardian:

Ändringarna som aviserades i juli i år och som började användas på onsdagen innebär att nätverkets 350 miljoner användare kan välja mellan olika inställningar när de laddar upp exempelvis fotografier och videofilmer på sina sidor. Däremot blir statusuppdateringar automatiskt synliga för alla om ingenting annat anges, skriver brittiska Guardian.

Bland forskare är nog den främste experten Micheal Zimmer som skriver regelbundet om etiska frågeställningar kring sociala medier. Han är inte helt kritisk utan menar (i texter han skrev redan förra veckan och igen igår) att det är bra att Facebook anstränger sig att ge användare möjligheten att skydda sin integritet

But, again, the devil will be in the details: Will Facebook’s recommendations lean towards more open or more private settings? Will the removal of regional networks mean users will be prompted to share information with everyone? Will the privacy settings actually be easier to use?

Sedan bör man läsa EFFs rapport Facebook’s New Privacy Changes: The Good, The Bad, and The Ugly där de hänvisar till tidigare kritik

The social networking site has rightly been criticized for its confusing privacy settings, most notably in a must-read report by the Canadian Privacy Commissioner issued in July and most recently by a Norwegian consumer protection agency.

och de summerar sin utvärdering med

In conclusion, we at EFF are worried that today’s changes will lead to Facebook users publishing to the world much more information about themselves than they ever intended.

Det största problemet är dock att alla användare av Facebook gör allt frivilligt och själva. Lagstiftaren står maktlös och tandlös (Norges konsumentverk är en stor undantag) eftersom de anser att avtalsrätten går före integriteten. Detta är en otrolig svår fråga eftersom människor bör få agera frivilligt och självständigt men samtidigt användes samma försvar av rökare, opium-missbrukare, barn-aga förespråkare mm.

Reglering av teknologi

comments Comments Off
By , December 8, 2009 7:45 am

På väg till Borås för att hålla en föreläsning om reglering av Internet. Den teoretiska grunden bildas av Lessig & Mitchells kritik av traditionell reglering som summeras med mantrat Code is Law. Genom en rad exempel illustreras deras poäng men samtidigt uvecklar jag min kritik mot även denna dominerande syn på reglering. Föreläsningen kommer bland annat ta upp fenomen som reglering, censur, fildelning, upphovsrätt & licenser, sociala medier, motstånd för att underbygga argument och dra slutsatser inför framtiden.

Ämnet har varit väl utstakat men efter en läsning av David Posts genomtänkta djupa och bitvis irriterande bok In Search of Jefferson’s Moose: Notes on the State of Cyberspace fick jag en hel del tankar på hur den etablerade modellen innehåller brister. Dessa ska nu undersökas live i Borås.

Svart tisdag

By , December 2, 2009 6:14 am

Detta inlägg är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera och publicera på din blogg. Att häta och kopiera till din blogg från Infallsvinkel.

I dag är det den 2 December, andra dagen efter inkopplingsdagens officiella inträdande. Men lika viktigt ändå, när vi går vidare med att belysa vad som pågår i vårat samhälle. Antidemokratiska svängningar, ett utökande av FRA:s mandat. Det är i sanningen, ett dåligt avslut på 2009. Hoppas på ett bättre 2010, det kommande valåret.

Argast Nu, Aspiebloggen, Satmaran, Osmidigt, Jan Lindgren, Mirfaks memoarer, Jacob Dexe, Sagor från livbåten, Skivad lime, Falkvinge, Opassande, Tianmi, Lake, Peter Andersson, Ännu en onödig blogg, Farmor Gun, Berinder, Enligt min humla, Swartz, Mary, Drottningsylt, DN, SvD, Alliansuppropet, Scaber Nestor, Ipse Cogita!, DN, SvD, Maria Ferm, JensO, Tieowbeijas, AB, Motpol, Hornstull & världen, Kommunisternas blogg, Mad World, Dreamsicle, Mary, Jinge, Nattis 2.0, Konspirationer och sanningar, Ravenna, Techrisk, Daniel Scythe, Farmor Gun, Hanna, Beelzebjörn, Deeped, Darkangel och Mumma, Lake, Opassande. Nätverket Svart Måndag, Amanda Brihed.

Intressant.

Telekompaketet

comments Comments Off
By , November 5, 2009 8:10 pm

Inatt blev det klart att Rådet och Parlamentet via förlikningskommittén har enats om en kompromiss om telekompaketet.
@spectraz har skrivit en analys av resultaten och han avslutar med:

Den nya versionen av skrivningen är inte perfekt och vi bör ha det i åtanke när vi framöver ägnar oss åt den kommande konsekvensanalysen efter att telekompaketet röstas igenom i Europaparlamentet. men nu börjar verkligen kampen om nätneutraliteten och alla positiva värden som den medför. Men vi ska fortfarande se denna kompromiss som en språngbräda för fortsatt arbete med att säkra internets öppenhet och förhindra restriktioner relaterat till internetaccess.

Till sist, om nätaktivismen inte blir mainstream och lyckas sträcka sig utanför den svenska bloggosfären och bli internetionell kommer vi inte att få mycket att hurra för i framtiden. Att ge understöd till parlamentariker har visat sig vara mer betydelsefullt än att gå för full maskin mot riksdagen. Internet är något gränslöst och aktivismen bör även kunna vara det.

Integritet och problemet med medgivande

By , October 29, 2009 3:39 pm

Sitter i möte i Bryssel där vi håller på att diskutera övervakning som en del av projektet Living in Surveillance Societies. Frågor om övervakning är otroligt spännande just nu framförallt med tanke på hur mycket data som skapas och samlas. Några av de stora frågorna kring bordet är dels ”traditionell” övervakning genom övervakningskameror och övervakningssystem men det finns en hel del spännande kring frågorna om sociala nätverk och sociala medier.

En av de mest intressanta kärnorna i diskussionen, som jag intresserar mig mest för, är regleringsaspekterna (naturligtvis) – och framförallt i frågorna hur en integritetsskyddande reglering skulle kunna skapas eller tillämpas på sociala nätverk och social medier.

Befintlig lagstiftning baserar sig starkt på myten om medgivande.

Myten om medgivande är idén att individer kan bäst bedöma själva över sin integritet och har makten och möjligheten att bestämma över integritetsrelevanta avtalen själva. Fördelen med systemet är den minskade paternalistiska attityden och att individen får makten över sin eget liv.

Men det finns flera nackdelar med modellen:

Medgivande, clickwrap & förståelse: När jurister pratar om avtal så handlar det om en punkt i en förhandling där parterna är överens. Den bygger på att parterna är jämlika och förstår innebörden av det som de har gått med på. Men hur är det med våra online-avtal? Läste du avtalstexten för Facebook? Förstod du innebörden? Håller du koll på eventuella uppdateringar på villkoren?

Eftersom de flesta inte har läst avtalen så är det meningslöst att basera medgivande i dessa fall på en grundläggande idé om två parter som förstår och håller med varandra. Dessutom är det ett problem med minderåriga som inte kan lagligt kan ingå avtal utan föräldrarnas tillstånd.

Ojämn maktbalans: Om du har läst villkoren och inte håller med någon detalj – vad har du för möjligheter att förhandla? Oftast ingen. Det handlar om allt eller inget vilket gör att avtalsmyten spricker lite.

Ovetskap: En annan fråga som är intressant är hur man skall förhålla sig till effekterna av människors okunskap (kring integritet och/eller teknik). Det är relativt vanligt när man pratar om integritet svarar människor att de inte bryr sig. Naturligtvis är detta en legitim respons men vad händer om människor efteråt inser att de hade fel? Bilder online brukar vara en sådan fråga där människor gärna lägger upp bilder online men blir otroligt upprörda när dessa används på ett sådant sätt de inte tänkte på.

Mitt medgivande påverkar andra: Detta är egentligen en av de vanligaste frågorna. Information lever sällan isolerat. Min information innehåller information om andra. Om jag ger mitt medgivande till att någon skulle använda min DNA handlar det inte enbart om mig. Min DNA ger information om hela min ”naturliga” släkt och även den del av min släkt som visar sig inte vara mina ”naturliga” släktingar. Om detta verkar lite långsökt tänkt information som lämnas ut på sociala nätverk. Det som jag skriver gör jag frivilligt men om jag omnämner andra, eller andra finns med på bilder då bidrar jag med information som andra inte har gett sitt medgivande till. De har inte haft en chans.

Samtidigt är det svårt att komma på en modell som inte bygger på medgivande… Innebär detta att reglering av integritet är en omöjlighet?

Hadopi the sequel del 12?

comments Comments Off
By , September 16, 2009 4:37 am

När den förra versionen av Hadopi slogs ner av Conseil constitutionnel (Franska Författningsdomstolen) i ett beslut i juni var det en stark nederlag för Sarkozy & en budskap på internets roll som en grundläggande kommunikationsmedium. Dessutom “påpekade domstolen att rätten att betraktas som oskyldig till dess att motsatsen bevisats måste gälla även brott mot upphovsrätten.” (Dagens Nyheter). Men nu har lagen formulerats om och antagits av parliamentets underhus i en knapp seger av 285 röster mot 225.

Hadopi är lika seglivad som en amerikansk skräckis och återkommer i nya skepnader oavsett hur många gånger den dödas. I Friday the 13th serien dödades den röda döda monstret i ett antal följetång. Hadopilagstiftningen börjar kännas lika gammal och seglivad, en parodi på sig själv… förutom för de som kommer drabbas av den.

Singapore överväger internetbannlysning

comments Comments Off
By , August 21, 2009 10:24 am

The Straits Times rapporterar att nu funderar Singapore på att införa ny lagstiftning mot illegal fildelning som skulle innebära att de stänger av folks internetuppkoppling efter två varningar. Eller som tidningen skriver:

terminating Internet access of hardcore pirates who refuse to quit despite repeat warnings.

Liknande lagstiftning finns i Syd Korea och har diskuterats i England, Frankrike och Nya Zeeland.

Det finns olika nackdelar med den här typen av lagstiftning och ett av problemen är att en internetuppkoppling inte är en exklusiv personlig ägodel utan används oftast av hela hushållet. Att stänga av ett hushåll är ett stort steg i ett samhälle baserat och beroende på IT. Sedan är det frågan hur det skall hanteras om en annan familjemedlem ansöker om bredband till samma adress som den avstängda användaren.

Behovet av envisa galningar

comments Comments Off
By , August 5, 2009 11:46 am

Staffan Malmgren är en man med en galen idé. Han vill göra lagtexten begriplig för vanliga människor. Ok, själva tanken är ju inte helt fel – grundidén delas av många – men det galna ligger i att han tänkte att idén skulle faktiskt kunna genomföras.

Projektets tekniska grund bygger på Wiki-teknologi samt med lite ekonomisk stöd från Internetstiftelsen. Helt klart genomförbart men fortfarande lite galet.

Trots detta har han nu lyft projektet och sedan juni arbetar 14 jurister (både studenter och praktiserande) med att genomföra idén. De skriver kommentarer och förklaringar till de enskilda paragraferna i de vanligaste/viktigaste lagarna.

Newsdesk skriver:

Men i sommar driver den ideella rättsinformationstjänsten lagen.nu (https://lagen.nu/) ett projekt för att skriva lagtextkommentarer riktade till allmänheten. Resultatet är fritt tillgängligt för alla. Nu kan du få reda på hur “synnerliga skäl” i medbestämmandelagen ska tolkas, hur man ska räkna ut arvslotter för särkullbarn, eller exempel på hur bedömningar av domares jävighet har utfallit i domstol.

Utöver kommentarer och förklaringar av de enskilda paragraferna förklaras även viktiga juridiska begrepp inom olika områden, som “29/29-principen“, “Resning“, “Fullmakt“, m.m. Över 350 begrepp har redan förklarats.

Projektets initiala fas beräknas vara klar i slutet av september och lanseras under oktober (men för den nyfikne kan man redan se på arbetets utveckling på http://ferenda.lagen.nu). Men projektet tar naturligtvis inte slut efter detta. Wiki tekniken gör att andra kan gå in och lägga till material och nya förklaringar.

Ett fantastisk initiativ! Och Staffan är rätt kille för jobbet med en envishet som han har visat både i Vätternrundan och Stockholms Maraton. Ibland krävs det tydligen en envis galning för att genomföra det som ingen annan tror kan göras.

Tillgång till internet (rättighet och proportionalitet)

comments Comments Off
By , June 11, 2009 10:22 am

Nu när Frankrikes författningsrådet har funnit att HADOPI inte var förenlig med Fransk grundlag är det återigen intressant att väcka frågan om vad Internet är. För inte allt för länge sedan var det diskussioner om hur tillgång till Internet inte kunde anses som en mänsklig rättighet (lite bakgrund här och här).

Om vi börjar med en mer formell uttalande så har Europarådet uttalat sig i 1st Council of Europe Conference of Ministers responsible for Media and New Communication Services: A new notion of media? (28 and 29 May 2009, Reykjavik, Iceland) att

Fundamental rights and Council of Europe standards and values apply to online information and communication services as much as they do to the offline world.

Detta gör naturligtvis inte tillgång till internet till en mänsklig rättighet men det skapar en intressant grund för informationsfrihet. Vilket inte är detsamma som rätten att fildela med andras upphovsrättsskyddade material.

När politiker hyllar teknikneutralitet så innebär det att de inte vill lagstifta för en specifik teknologi och därmed göra lagen obsolet så fort teknologin förändras. Men detta innebär även att det inte finns någon grund att diskriminera någon teknologi. Staten kan inte bygga ut en demokrati och samhälle som i stor utsträckning bygger på tillgång till internet för att sedan använda hotet med att utesluta medborgare från den grundläggande infrastrukturen om de missköter sig. Eller rättare sagt de klart att de kan, men, det måste finnas en proportionalitet mellan brott och straff. Att avlägsna någon från en grundläggande kommunikationsinfrastruktur är allvarligt och det kan till och med ha allvarliga konsekvenser på övriga hushållsmedlemmar.

Jämför detta med innehavet av körkort. Det finns anledning att ibland frånta människor rätten att köra trots att detta kan skapa stora problem för de själva och andra – men denna åtgärd används inte för vilka trafikförseelser som helst. Det är den yttersta åtgärden.

Det franska författningsrådet har valt att inte diskriminera mot teknologi och tolkat att den franska grundlagens skydd för kommunikation och yttrandefrihet omfattar tillgång till allmänna kommunikationsmedel. Kontentan av detta är att eftersom enbart en domstol har rätten att begränsa människors grundläggande fri- och rättigheter så kan enbart en domstol frånta tillgång till internet.

Eftersom HADOPI bygger på en förenklad förfarande utan domstol underkänns den av författningsrådet.

Läs mer på SVD & DN

How To Get Rid Of Stretch Marks Fast

Panorama Theme by Themocracy