Författare från Berkman Center har kommit med en intressant rapport/artikel om sexting (wikipedia: Sexting is the act of sending sexually explicit messages or photographs, primarily between mobile phones). Rapporten heter Sexting: Youth Practices and Legal Implications skriven av Dena Sacco, Rebecca Argudin, James Maguire & Kelly Tallon. Den finns att ladda ner som PDF. Berkman Center skriver själva om rapporten:
This document is intended to provide background for discussion of interventions related to sexting. It begins with a definition of sexting, and continues with overviews of research and media stories related to sexting. It then discusses the statutory and constitutional framework for child pornography and obscenity. It concludes with a description of current and pending legislation meant to address sexting.
Sexting är ett område som sällan diskuteras i Sverige. Termen saknas tex i svenska wikipedia. Bristen på diskussion är intressant i och för sig. Ska det tolkas som att detta inte är ett aktuellt problem hos oss, dvs det är ett större problem för sexuellt neurotiska amerikaner? Eller att vi saknar insikt i ett allvarligt problem.
En av effekterna av offentlighetsprincipen är att gränserna mellan privat/offentligt inom myndigheter alltid har varit intressanta att utreda och det blev inte lättare med teknologi. När mailen kom till myndigheter uppmanades anställda att använda olika adresser för privat och offentlig kommunikation. Egentligen rekommenderas det fortfarande men alla inser att det är nästan omöjligt. Hur gör man när man ber en kollega om hjälp i en fråga och föreslår att man kan diskutera det över en öl på after-worken? Helt plötsligt är det som lät enkelt, otroligt komplext.
Eller vad sägs om Kammarrättsdomen som fastslog 1998 att cookiefiler inte var offentliga handlingar. Det var Sveriges Radio Sjuhärad som ville titta på Borås kommunalråds cookies med stöd av offentlighetsprincipen medan kommunen ansåg att cookies inte är upprättade handlingar i lagens mening.Kammarrätten fann att cookien enbart förvaras hos myndigheten som ett led i teknisk bearbetning för någon annans räkning och utgör inte en allmän handling. Därför ska den inte lämnas ut. Samtidigt kom Kammarätten i Sundsvall fram till motsatsen.
De cookie-filer, handlingar, som AA begärt att få ta del av är således att anse som allmänna handlingar hos kommunstyrelsen som AA äger rätt att ta del av…
Året därpå kom Regeringsrätten fram till (RÅ 1999 ref. 18) att Datalagrade meddelanden, s.k. cookie-filer (I) respektive global/historikfiler (II), hos kommunala tjänstemän har ansetts som allmänna handlingar. Därmed var den frågan löst.
I USA håller de på att brottas med varianter av dessa frågor vilket visar att det inom ämnet fortfarande finns olösta frågor. I ett fall om den anställdes integritet och sms (SMS Privacy Case) kom Kaliforniens Court of Appeals fram till att arbetgivaren inte har rätt att läsa sms meddelanden som en anställd tagit emot på utrustning han fått av arbetsgivaren.
Judge Kim McLean said he “had a reasonable expectation of privacy in the text messages,” which were sent over a department-issued Arch Wireless pager. However, Judge McLean added that the “extent to which the Fourth Amendment provides protection for the contents of electronic communications in the Internet age is an open question.”The city, however, supported its stance against Officer Quon. In a filing, the city’s attorneys said: “To warrant Fourth Amendment protection, a government employee’s expectation of privacy must be one that society is prepared to consider reasonable under the operational realities of the workplace.” They maintain the city should not have to pay for the officer’s messages, which was used for “personal and highly private communications.”
Men detta har nu överklagats och är på väg till Kaliforniens Supreme Court.
I en annan privat/offentlig dilemma har etiska kommittén (Judicial Ethics Advisory Committee) tillhörande högsta domstolen i Florida (Florida Supreme Court) fastslagit att det är etiskt fel av domare att bli facebookvän (eller kopplas i annan social media) med en jurist som kan i framtiden agera i en rättssak inför domaren. Gamla vänner är tillåtna och det är inte otillåtet att äta lunch med domare. Men Facebook verkar för farligt.
informationsteknologi, infrastruktur, integritet, kommunikation, kultur, web2.0
| 
facebook, myndighet, offentlig, offentlighetsprincipen, privat, sms
Greenpeace ligger bakom facebookgruppen Stoppa Sveriges Kolkraftverk och planerar en spännande aktion:
Nu ökar vi pressen i kampanjen mot de svenska kolkraftverken och du kan hjälpa till!
Måndag den 26e oktober vill vi att så många som möjligt skickar ett SMS till Reinfeldts medarbetare. På måndag morgon, tre dagar innan Reinfeldt åker ner till Bryssel för att diskutera klimatfrågan, kommer vi att skicka ut ett antal telefonnummer tillhörande personer som jobbar i statsministerns närhet. Vi kommer att ge dig förslag på text du kan använda i dina SMS, men självklart går det lika bra att skicka ett eget budskap. Sedan är det dags att låta Reinfeldts stab märka att vi är många som inte stöder Vattenfalls investeringar i kolkraft. Med andra ord: skicka så många SMS du orkar!
Telefonnumren får du som sagt den 26e oktober, men redan nu kan du stötta eventet genom att bjuda in dina vänner till det.
aktivism, e-demokrati, infrastruktur, kommunikation, miljö, politik
| aktivism, greenpeace, miljö, miljöaktivism, mobiltelefon, Reinfeldt, sms
Emotikoner är grafiska tecken som visar på författarens humör – där enkla varianter omfattar:
leende
missnöjd
blink
Idag uppfattas emotikoner som ett modernt företeelse. Ett resultat av sms språket. Det höjs till och med kritiska röster och varnande fingrar där kritiker ser en försämring och förenkling av kommunikationen. Men trots detta är emotikonen här för att stanna.
Men kritikernas negativa inställning skulle nog förändras om de skulle veta att emotikoner är över hundra år gamla. När en digital arkiveringsföretag arbetade med ett tal av President Lincoln från 1862 hittade de en klassisk emotikon:
Bild: New York Times
Upptäckten har skapat en diskussion om emotikoners ålder och språkliga status. Kritikerna menar att emotikonen i talet är ett tryckfel… Mer i NY Times.
Men emotikoner fanns tydligt i tryck 1881 artikeln nedan kommer från den amerikanska satirtidningen Puck (trycktes mellan 1871 – 1918) (Wikipedia)
Source: Puck 1881. Sweeping Statement: First Emoticons Ever!
Det verkar dock som om symbolerna faller i glömska och inte återkommer riktigt förrän på 1980 talet. På Wikipedia finns en diskussion, citation needed om emotikoner användes av teletype operatörer redan under tidiga 70-talet. Men de fastställer att den första dokumentationen finns från 1982. (Wikipedia om emotikoner)
I dagens The Guardian redovisas resultaten från en undersökning om hur technology används för att mobba lärare. Det visar sig att fler än 10 procent av lärare har mobbats av elever och kollegor genom sms meddelanden och socialt nätverk siter.
Undersökningen har genomförts av Association of Teachers and Lecturers och Teacher Support Network lät genomföra undersökningen med 539 lärare. Undersökningen har visat att 63% fått ovälkomna mejl, 26% har hittat stötande meddelande om sig själva på sajter som Facebook eller Rate My Teacher, medan 28% har mottagit ovälkomna sms. Det är dock inte enbart elever som mobbar utan enbart 44% utfördes av elever medans en tredjedel av mobbingen kom från arbetsledare eller kollegor.
Nätmobbing och lärare är även ett problem i Sverige. Dagens Nyheter (nov 2007) skrev en i artikel med rubriken Ökad nätmobbning problem för lärare:
Sju av tio lärare i låg- och mellanstadiet har haft problem med att elever använder internet till att mobba kompisar, titta på porr eller fuska.
Fast artikeln handlar mest om att lärares problem handlar om elevernas mobbning av varandra. Men Lärarförbundets Tidningar (nov 2007) från samma tid fokuserar mer på den mobbade läraren med olika exempel och ett intressant citat från lärare/forskare Fredrik Olin som menar att den nya tekniken har framkallat en ny moralisk fråga som skolan måste ta med eleverna.
Vi diskuterar hur vi ska hantera mobiler och att det är förbjudet att fota och filma med dem i skolan. Men de lärare och elever som råkar ut för det här är ju smygfilmade. Och det är klart att de som lägger ut filmerna på nätet vet att de är taskiga. Men skillnaden är att de som filmar och lägger ut gör det för sina kompisar, medan de som blir utsatta upplever att de blir uthängda för hela världen.
När tidningen Metro (dec 2007) deltar i rapporteringen meddelar att få drabbade anmäler filmerna till polis eller Datainspektionen utan försöker att lösa det internt. Naturligtvis är det inte problemet begränsad till vissa skolor utan även universitetsvärlden har fått uppleva problemet. Mittuniversitetet har infört totalförbud mot ljud- och videoinspelning på föreläsningar eftersom de har tröttnat på att bli bortgjorda på nätet – främst genom youtube filmer (Ny Teknik feb 2009).
Om någon skulle tro att lärarna överdriver sin situation räcker det med en påminnelse om det som hände i slutet på förra året då en högstadieelev som fick IG på en prov lade ut en bild med en blodig kniv och ett dödshot riktat mot läraren (GP nov 2008).
Och nu i början på 2009 lanserades en ny sajt studentertyckertill.se där kan studenter betygsätta och säga vad de tycker om föreläsare, kurser och utbildningar. Kanske inte en sajt för mobbing men en mer formaliserad och centraliserad plats där upplevelser för utbildning samlas.
arbetsmarknad, övervakning, social nätverkande, undervisning, universitet, yttrandefrihet
| åsikter, censur, filmer, lärare, mobbing, nätet, ranking, skola, sms, utbildning, youtube, yttrandefrihet
En grupp biskopar i Rom uppmanar kristna att inte använda sig av sina mobiltelefoner över fastan. Tanken är att ge upp sms:ande istället för mat. Vilken skulle du tycka att det var lättare att ge upp? Mat eller mobilen?
artefakt, informationsteknologi, kommunikation
| biskop, fasta, kristna, lent, mat, mobiler, mobiltelefoner, samtal, sms
Comments Off 
Themocracy