Bör staten twittra?
Comments (5) Som många andra stater (Engelska försök) försöker det offentliga Sverige att vara en del av web2.0 (några exempel webbrådgivaren & Stockholms Handelskammare). Det är ganska lätt att se varför det är intressant för staten att delta i web2.0. Okad demokrati genom att förenkla kommunikationen till och mellan stat/medborgare är enkla anledningar för att motivera försöken men bör staten twittra?
En av de första frÃ¥gorna är inte bara om staten ska twittra utan snarare vem inom organisationen skall twittra – och i vems namn?
Staten finns inte som enhet. Man kan inte ringa och prata med staten. Möjligtvis kan man prata med företrädaren för staten – men vem är det? Är Statsministern statens talesman? Eller är det… Kungen?? Skulle nÃ¥gon av dessa kunna twittra i statens namn?
Ok, sÃ¥ det kanske inte nÃ¥gon som kan twittra för hela staten – det kanske inte är viktigt – ska myndigheter twittra, eller rättare sagt – vem skulle twittra för en myndighet? Naturligtvis borde generaldirektören kunna agera talesman. Men problemet är ju att det inte är alltid den som är högst upp i en hierarki som har mest kunskap, intresse eller förmÃ¥ga att twittra.
Naturligtvis kan myndigheten utse en kapabel individ att twittra men då uppstår ett annat problem. Kan en myndighetsperson twittra på ett sätt som andra vill läsa? Twitter handlar om en dialog men om en myndighet börjar twittra vad har en myndighet att prata om som andra vill höra?
Eller som Fiona Apple sjunger: So what would an angel say, The devil wants to know
Seriös information frÃ¥n en myndighet är inte det som kan twittras… SÃ¥ varför skulle en myndighet twittra? Vad skulle vi vilja höra? Om myndigheten satsar pÃ¥ dialog sÃ¥ mÃ¥ste myndigheten acceptera en verklig dialog. Detta innebär att det kanske kommer att ske en nÃ¥got mindre myndighetsaktig form av dialog. Men kommer myndigheten klara av att personalen agerar pÃ¥ ett sÃ¥dant sätt?
Kanske bättre om myndigheter inte twittrar, fast kan myndigheter förbjudas från att twittra?
Themocracy