Comments (1)

By Mathias Klang, March 2, 2011 8:10 am

IDG rapporterar att Datainspektionen ska börja utreda om myndigheters användning av molntjänster kanske strider mot svensk lag.

Svenska kommuner har tagit några första steg mot att använda molntjänster som Google Apps, men satsningarna väcker oro. Nu inleder Datainspektionen en granskning mot två av dem.

Datainspektionen ska avgöra om företag och offentliga verksamheter som använder molntjänster bryter mot personuppgiftslagen, pul, och vilka krav som ställs utifrån lagen. Det gäller till exempel att användaren ser till att molnleverantörens säkerhetsåtgärder är tillräckliga för att skydda personuppgifterna. Först ut i granskningen är Salems kommun, som i november gick över från Microsofts Office och Exchange till Googles molntjänster för e-post och kontorsprogram, och Enköpings kommun, som bland annat använder synkroniseringstjänsten Dropbox.

Molntjänster har ansetts som det nya svarta och det har funnits otroligt lite kritisk analys i förhållande till juridik och moral. Företag och myndigheter har glatt hoppat in i molnet utan någon djupare riskanalys. Men det som är mest oroande är att myndigheter inte har tagit detta på allvar.

Anledningen till detta är att många uppfattar valet att gå till molnet som en teknisk beslut – enbart. Och därför ska det överlåtas till tekniker. Men vad spelar det för roll om tekniken är underbar om det strider mot lagen eller utsätter användare och medborgare för (icke-tekniska) risker. Jag har tidigare kritiserat detta i april 2010:

Redan tidigare har jag varit kritiskt till att min egen universitet (Göteborgs universitet) i 2008. Jag argumenterade i GU Journalen nr 2-09 …Utan vidare diskussion, utan djupare analyser av personrättsliga, offentligrättsliga, inköpsrättsliga, demokratiska och politiska konsekvenser fattades ett tekniskt beslut att sälja ut våra studenter…Anledningar till att välja Gmail som lösning var att det var kostnadsfritt samt att Linköpings universitet hade gjort det tidigare.

Och i maj 2009

Allt detta sker när vi nervärderar tekniska beslut till att enbart vara tekniska beslut och glömmer att all vår kommunikation är beroende av teknologi och alla förändringar i vår kommunikation påverkar vår demokratiska deltagande. Vilket leder oss tillbaka till utgångspunkten att reglering av teknologi är reglering av demokrati – och därför bör behandlas med den dignitet det förtjänar.

Och i min doktorsavhandling i 2006 Disruptive technology: effects of technology regulation on democracy

Comments Off

By Mathias Klang, August 16, 2010 9:43 am

Det pratas alldeles för lite om vår begär efter nya prylar och tillverkarnas ansvar för hetsen kring nya prylar. Framförallt pratas det alltför lite vara våra gamla prylar tar vägen och hur de påverkar miljön. New York Times har en vacker men oroande bildserier A Global Graveyard for Dead Computers in Ghana

Se den.

Comments Off

By Mathias Klang, August 9, 2010 12:18 pm

Ibland anpassar sig teknologier men ibland dör dom och försvinner helt. Kvar finns bara nostalgiska minnen över hur det var förr…

Telegram var ett av de största kommunikationsförändringarna som världen upplevt före internet (rekommenderar boken The Victorian Internet) men det är knappast någon som minns vad eller hur en telegram fungerade eller såg ut. Det är lite svårt att hitta siffror men detta var lite kul: Western Union skickade sin sista telegram 27 januari 2006. Som mest (1929) skickades över 200 millioner telegram men under 2005 skickades bara 21 000. Ännu mer bortglömd är de fantastiska rörpostsystem som fanns i flera av världens storstäder.

Radio har överlevt en hel del nära-döden-upplevelser och kan idag med stolthet upprepa Mark Twains odödliga (sorry kunde inte låta bli) ord “The report of my death was an exaggeration”. Idag skriver DN om hur den sista rullen med Kodachrome användes. Den sista filmrullen som producerades på Eastman Kodak-fabriken i USA 2009. Samma år beslutades att Polaroid skulle “försvinna” men vissa teknologier ger sig inte lätt och den finns en företag som går vidare med produktionen.

Böcker är populära att slakta och inte för första (eller sista) gången förutspås att den fysiska boken är död. Denna gång är det Negroponte som uttalar dödsdomen… Till stöd tar han bland annat faktum att för första gången i historien e-böcker säljs i fler ex (?) än fysiska böcker. Men han kan även stödjas av den betydligt mer intressanta tanken från Thomas Pettitt som argumeterar för skrift som Gutenberg parantesen. Rekommenderar hans föreläsning på MIT World

The age of Twitter and YouTube, to Pettitt’s eye, seems like a throwback to medieval times (or earlier). “Mailing and tweeting are a reversion to the limited communicative capacities of stone tables; the future is taking us back to the past,” he says. He finds “fundamental similarities between human kind’s oldest and pervasive media condition” (that of oral tradition), and the post-Gutenberg phenomenon of digital texts (not to mention sound and image). The entire history of media, Pettitt suggests, has been merely “interrupted by the age of print.”

Den fasta telefonen verkar döende och det finns en hel del telefonanvändare som inte har upplevt så exotiskt som en nummerskiva.

bild OldSkool Phone av marblegravy (CC BY NC SA)

Listan av döende teknologier är lång och lite rörande. Jag minns hur viktig min fantastiska freestyle var, att studenter använde disketter som ursäkt för förlorad arbeten och att personsökare var viktig när jag jobbade i Stockholm för en evighet sedan.

Lite måndagseftermiddagsnostalgi!

Comments Off

By Mathias Klang, May 20, 2010 9:44 pm

Den norska förening för digitala rättigheter EFN arrangerar en spännande föreläsning kring ämnet Personvernøkende Teknologi og Identitetsforvaltning med Thomas Olsen. Thomas Olsen försvarade sin avhandling “Personvernøkende identitetsforvaltning” i mars 2010 (läs om avhandlingen här och här)

TID: Torsdag 27. mai 2010 kl. 18:30
PLATS: Lille auditorium, Informatikkbygningen, Gaustadalléen 23, 1.etg.

Comments (4)

By Mathias Klang, May 24, 2009 1:12 pm

Läste i The Guardian att en grupp som vanligtvis håller på med japansk anime och manga har genomfört en civil olydnads aktion mot YouTube genom att hålla en Porr Dag. Gruppen som är medlemmar i 4Chan message board gömde porr sekvenser bland vanliga filmer.  En medlem motiverade anfallet i en intervju med BBC:

I did it because YouTube keeps deleting music. It was part of a 4Chan raid.

Det är intressant att se hur teknologi, och framför allt social nätverkande, används till civil olydnad (tidigare forskningsartikel här). Ett av problemen som uppstår är att teknologin förenklar möjligheten att samla in anhängare och genomföra attacker men det väcker frågan om hur enkelt civil olydnad kan bli utan att det börjar sakna betydelse? Måste vi lida för att vara aktiva? Hur ska man jämföra 10 människor på Kungsgatan med 10 000 människor i en “cause” på facebook?

Comments (6)

By Mathias Klang, May 11, 2009 8:15 am

Idag berättar Sveriges Radio att domaren i Pirate Bay-målet, Tomas Norström (som för övrigt anklagats för jäv i fler fall), inte bara är medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt SFU och sitter i styrelsen för Svenska föreningen för industriellt rättsskydd SFIR. Men att båda dessa organisationer är svenska avdelningar av två större internationella organisationer, som heter ALAI och AIPPI. I stadgar och resolutioner kan man se att organisationerna företräder upphovsrättsinnehavarna och jobbar för att deras intressen ska bli tillgodosedda. Så här står det t.ex. i AIPPI’s stadgar:

”The objective of AIPPI is to improve and promote the protection of intellectual property on both an international and national basis. It pursues this objective by working for the development, expansion and improvement of international and regional treaties and agreements and also national laws relating to intellectual property.”

Detta presenteras som en ökning av det jäv som redan misstänks – dvs medlemskapet i organisationerna men det förändrar knappast den tidigare situationen. Domaren borde sagt något. Även om han inte ansåg det eller om domstolen beslutar att han agerade på ett adekvat sätt. Situationen nu är att utan ett jävsbeslut kommer domen alltid färgas av en osmaklig politisk bismak.

Domstolens opartiskhet är viktig inte bara för att medborgare skall känna att domstolen spelar en verklig roll i rättvisan men även att det är en plats där en anklagad kan höras på ett rättvist sätt. Oavsett utgången i ett mål så finns det även en renande beståndsdel – alla har talat ut.

I detta har Pirate Bay målet sina brister och därför är det viktigt att jävet blir utrett så att medborgare upplever rättvisan – inte bara på ett rättvist sätt. Tänk på vad detta innebär för det är inte samma sak.

De brister som jag menar finns i Pirate Bay målets upplevelse av rättvisa finns i kommunikationen mellan parterna. Piraterna och deras anhängare (och en stor del av vanlig publik) talar om teknologi på ett helt annat sätt än åklagaren och upphovsrättsindustrins företrädare. Sättet att prata om teknologin visar tydligt på det förhållanden som man har till den. Genom att lyssna på rättegången upplevdes en tydlig skillnad i teknologianvändning mellan parterna. Skillnaden representerade en konceptuell gap – kanske till och med en generationsklyfta – som enklast märktes i uttalet av ord som Google och Torrent. Som åklagarsidan uttalade som goggle och torr-ENT.

Visserligen behöver inte åklagaren förstå teknologin på samma sätt som de åtalade – han förstår upphovsrätten. Men det finns något oroväckande när ett normal beteende för teknologi skall beskrivas av människor som inte använder teknologi på samma nivå.

Effekterna av detta tvångsnormalisering av teknologianvändning är svår att beskriva men tänk på när människor som inte använder twitter skall försöka förklara vade det är. Det blir inte bara en föraktful negation av teknologin men även en kraftig underförstått fördömande av teknologins användare.

Risken när ej insatta människor skall beskriva vad som är normalt är att komplexiteten och nyttan går förlorad. Detta är risken med att lita på experter som inte nödvändigtvis är experter i rätt sak.

Comments (3)

By Mathias Klang, May 8, 2009 9:15 am

En sen bekräftelse på det som många misstänkte: Sänkningen i internettrafiken efter ipred trädde ikraft var inte en sänkning. Tidningen ETC! går steget längre med rubriken Media ljög om minskad internettrafik

Där står klart och tydligt att det INTE går att dra slutsatsen att den minskade internettrafiken är ett resultat av Ipred. Vd:n för företaget Netnod, vars uppgifter används för att påvisa minskningen, säger att internettrafiken är för komplex för att det ska går att dra några sådana slutsatser. Dessutom framgår av telegrammet att trafiken gick ner lika mycket under samma period förra året och att stora variationer är vanligt förekommande.
Men denna del av texten valde ovan nämnda medier att inte ta med. Istället lät många av dem branschorganisationen Antipiratbyrån bekräfta de falska uppgifterna genom att säga att det ”inte finns någon annan förklaring till den här kraftiga trafiknedgången än den nya Ipredlagen”

Om man väljer att tolka det välvilligt så valde journalisterna att se det som de ville se. Att presentera en “nyhet” eller ännu bättre en story. Att sanningen inte stödjer denna tolkning är en mindre detalj som enbart stör. Men vad är sanningen nu? Har medias felaktiga bild om lagstiftningens effekter på internettrafik etablerats som en sanning? Det återstår att se om vi minns fakta eller det som media valde att rapportera.

Comments Off

By Mathias Klang, May 5, 2009 9:57 am

Igår var det viktiga saker. Sista dagen att lämna deklarationen och Näringsdepartementet höll sitt journalistseminarium om Telekompaketet. Eftersom det senare var endast för journalister så kunde medborgare enbart följa med genom ombud.

Dagens Nyheter skriver om inkluderingen av skyddet för användarnas rättigheter som en kompromiss (vilket man i och för sig kan tolka det still). Artikeln innehåller en faktiskt citat

Att debatten kommit att handla mer om upphovsrätt och fildelning gav Henrik Hansson, politiskt sakkunnig i IT-frågor, anledning att vara självkritisk:

- Uppenbarligen har vi i regeringen inte högsta trovärdighet i de här frågorna. Vi har haft problem att kommunicera och det kan helt klart förbättras.

Annars är det Chrisopher Kullenberg från Intensifier som håller diskussionerna och debatten igång.

Idag skriver jag på Newsmill om telekompaketet. Jag kommenterar då det seminarium som Näringsdepartementet höll. De velade i frågan om att “lawful content” inte längre fanns med. Detta stämmer inte, utan här är en länk till rådets Gemensamma Ståndpunkt. Kolla själva!

Läs mer på hans blogg.

Comments (5)

By Mathias Klang, May 3, 2009 8:41 am

Reglering av teknologi är reglering av demokrati! Detta är min avhandling i ett nötskal och under slutskedet av skrivandet blev det mitt mantra som jag skanderade i takt med tangenterna. Sedan dess ser jag fler och fler exempel på hur vi i samhället fattar allvarliga demokratiska beslut utanför demokratiska processer med ursäkten att det handlar ”bara” om teknologi. Och jag skanderar vidare: reglering av teknologi är reglering av demokrati.

I november förra året presenterades jag med ett belysande exempel från vårt eget universitet. Utan vidare diskussion, utan djupare analyser av personrättsliga, offentligrättsliga, inköpsrättsliga, demokratiska och politiska konsekvenser fattades ett tekniskt beslut att sälja ut våra studenter. Göteborgs universitet (vi, du & jag) gav ett amerikanskt företag 50 000 nya kunder och en hel del legitimitet, marknadsföring och goodwill.

Grunden som anfördes för beslutet var att GU student e-post fungerande inte på ett tillfredsställande sätt*.  Anledningar till att välja Gmail som lösning var att det var kostnadsfritt samt att Linköpings universitet hade gjort det tidigare. Dessutom uttryckte man med viss stolthet att lösningen innebar att e-post adresserna behöll sin tidigare utformning (användar-id@student.gu.se).

Låt mig börja i bakvänd ordning.

Att adresserna behåller sin tidigare utformning är något som enbart fördunklar det faktum att alla meddelanden till studenten numera går via servrar i USA och inte i Göteborg som ändelsen student.gu.se antyder. Naturligtvis kan man argumentera att i dagens kommunikation bör alla vara medvetna om att det inte längre finns intuitiva banor för meddelanden att vidarebefordras men det är få som tänker på detta.

Men spelar det någon roll? Ja. Meddelanden som skickas utanför Sveriges gränser granskas av Försvarets Radioanstalt i enlighet med FRA lagstiftningen.  Det finns inte utrymme här att redovisa de stora mängder kritik som remissinstanserna till FRA förslaget har kommit med. All personlig data som förs utanför EU räknas som överföring till tredje land enligt PUL. Naturligtvis gäller inte PUL för behandling som sker i löpande text – men vad händer med bilagor till e-posten innehållande personuppgifter?

Att Linköping har börjat använda sig av Gmail är möjligtvis ett gott stöd för att teknologin fungerar men innebär det att myndigheten i Linköping har genomfört en juridisk analys? Nej, det finns ingen sådan analys. Att hänvisa till Linköping i detta avseende är enbart vilseledande. Samtidigt rättfärdigar inte Linköpings brist på analys vår uteblivna analys.

Rent inköpsrättsligt kan vi argumentera att det inte handlar om otillbörligt gynnande (enligt LOU) eftersom e-postadresserna saknar värde. Men detta är ett svagt argument, naturligtvis har 50 000 kunder ett värde. Samtidigt bör man ställa sig frågorna: Hur många andra gratis e-postleverantörer undersöktes som alternativ? Vilka villkor erbjöd de? Hur skulle medborgarnas rättigheter säkerställas?

Men det stora argumentet mot att sälja ut studenterna ligger på ett mer principiellt plan. Att vi överför studenternas e-post till Gmail har demokratiska och politiska konsekvenser – det är inte enbart ett tekniskt beslut. Att detta torde vara synligt för den grupp som fattade beslutet reflekteras i det faktum att de valde att inte överföra personalens e-postkonton till Gmails servrar i USA.

Göteborgs universitet är en svensk myndighet. Våra studenter har vi tvingat in i ett kommunikationssystem som innebär att de måste använda sig av de e-post adresser som vi tillhandahåller eller rekommenderar. Naturligtvis kan de som inte uppskattar systemet använda sig av andra e-postkonton för sin övriga kommunikation men det är få som väljer att använda sig av olika e-postsystem på detta sätt.

I vår kommunikation till studenterna om ändringen av e-post systemet informerades inte om några negativa aspekter som Gmail innebar. I vår fokus på en gratis tjänst informerade inte vi att Gmail behåller all e-post (även det som användaren raderar) och genomför avancerad dataanalys och behandling på all e-post i deras system. Vi har heller ingen kontroll (och antagligen ingen insikt) över ändringar som görs i Google/Gmails användarvillkor.

Allt detta sker när vi nervärderar tekniska beslut till att enbart vara tekniska beslut och glömmer att all vår kommunikation är beroende av teknologi och alla förändringar i vår kommunikation påverkar vår demokratiska deltagande. Vilket leder oss tillbaka till utgångspunkten att reglering av teknologi är reglering av demokrati – och därför bör behandlas med den dignitet det förtjänar.

“The price of liberty is eternal vigilance” – Thomas Jefferson

–

* Varför universitet skall tillhandahålla e-post i dessa tider är en gåta. Låt studenterna anmäla de adresser de vill. Vi tillhandahåller inte mobiltelefoner eller andra kommunikations eller transportmedel men detta är en annan fråga.

Denna korta artikel var publicerad som en insändare i GU Journalen nr 2-09 bara delar av journalen återfinns online.

Comments Off

By Mathias Klang, April 30, 2009 4:04 pm

Mindpark skriver om nätets sociala utveckling utifrån en undersökning av Jupiter research. Målet är att försöka komma fram vad nätet har varit och vart den är på väg. Här är nätets fem stadier från Jupiter.

1) The era of social relationships: Beginning in the mid-1990s, people signed up for online profiles and connected with their friends to share information.

2) The era of social functionality: As it exists today, social networking is more than just a platform for “friending,” but one that can support a broader array of what Owyang calls “social interactive applications.” However, identities are essentially disconnected silos within individual sites.

3) The era of social colonization: By late 2009, technologies such as OpenID and Facebook Connect will begin to break down the barriers of social networks and allow individuals to integrate their social connections as part of their online experience, blurring the lines between networks and traditional sites.

4) The era of social context: In 2010, sites will begin to recognize personal identities and social relationships to deliver customized online experiences. Social networks will become the “base of operation for everyone’s online experiences.”

5) The era of social commerce: In approximately two years, social networks will be more powerful than corporate Web sites and CRM systems, as individual identities and relationships are built on this platform. Brands will serve community interests and grow based on community advocacy as users continue to drive innovation in this direction.

Det är alltid intressant med olika försök till att kategorisera något stort och komplext. Nätet är trots allt många olika saker för många olika människor. Jupiter gör ett bra försök men det som stör mig mest är att målet för vår teknologiandvänding är att åstadkomma “social commerce”.

Det är inte ovanligt att människor som fixerar på ekonomi ser handeln som någon form av höjdpunkt. Men man riskerar att bli blind för den stora detalj att utvecklingen av teknologianvändning har väldigt lite med handel att göra.

Comments Off

By Mathias Klang, April 30, 2009 10:51 am

Bloggen techrisk har fått en trevlig tillväxt och jag har därför valt att föra över den till en egen domän techrisk.se för att få lite mer kontroll över det tekniska. Varje gång jag installerar eller uppgraderar en blogg så slåss jag av hur enkelt det är. Under 20 minuters jobb (med 14 timmars väntetid) sedan kan det i och för sig ta en evighet att finjustera färg och form.

Teknologi och enkelhet är en intressant fråga. Ju enklare en teknologi blir ju svårare det är för användare att förstå (och uppskatta) vad som händer. Det höjs upp i dunkel. Eller som Arthur C. Clarkes tredje lag “Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic.”

Hur många av oss vet hur en glödlampa fungerar? Att vi inte stannar och slås av häpnad är för att teknologin är utbrett…

Mer om Clarks tre lagar:

1. When a distinguished but elderly scientist states that something is possible, he is almost certainly right. When he states that something is impossible, he is very probably wrong.
2. The only way of discovering the limits of the possible is to venture a little way past them into the impossible.
3. Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic.

–

Technorati Profile

Comments (6)

By Mathias Klang, April 28, 2009 10:48 am

I 2007 blev en man skadad av en industrirobot som används för att lyfta tunga stenar. Olyckan inträffade när mannen trodde att strömmen var bruten och gick innanför säkerhetsområdet. Mannen fick skallskador och brutna revben. Nu när ärendet utretts av Arbetsmiljöverket och polisen har åklagaren valt att inte väcka åtal men utfärdar ett strafföreläggande om företagsbot på 25 000 kronor.

Det som är spännande är den språk med vilket media väljer att presentera det som hände. Hade maskinen varit en borrmaskin eller en traktor som orsakade skadan hade språket varit helt annorlunda – om det ens kommit med i media.

Men eftersom det är en robot så skriver Dagens Nyheter en intressant rubrik idag “Robot misshandlade anställd” och inne i artikeln “Företagets robot gick oväntat till attack och skadade en anställd allvarligt”. Samma rubrik och liknande innehåll finns t.ex. i Dagens Industri, Norran, Piteå Tidningen, Gefle Dagblad. Upprepningen kan antagligen motiveras med att det inte är en viktig nog nyhet för att motivera omskrivning.

Aftonbladet är mer nyanserad med rubriken “Robot nära döda anställd” och Sveriges Radio är lågmäld med “Skadestånd efter olycka” men kan ändå inte låta bli att skriva i artikeln “…I stället startade roboten och tog ett kraftigt tag i mannens huvud.”

Ny Teknik har en neutral presentation i artikeln “Svårt skadad av robot”. Samtidigt som Metro försöker nästa skapa en större nyhet med “Inspektör: Inte ovanligt att robotar går till attack”

Roboten misshandlar, går till attack, försöker döda och dessutom, enligt Metros källor, är det inte ovanligt. Men tänk er situationen om det hade varit ett fel i en tvättmangel hade vi då accepterat rubriker som misshandlar, går till attack, försöker döda?

Maskinen ges ett jag, ett medvetande, en själ. För att sedan utvecklas till en varelse med onda avsikter istället för en produkt av design och programmering. Likt en modern Frankenstein är det vi skapar utanför vår kontroll.

Trots att industrirobotar har funnits länge bland oss vill vi fortfarande se dom som exotiska. Vi blandar gärna ihop dom med de robotar som vi ser i film där de ganska ofta utvecklar tankar, idéer och känslor för att till slut räkna ut att vi är överflödiga och farliga för deras existens. Därmed motiveras deras anfall med en förebyggande självförsvar. I filmens värld räddas vi oftast av en våldsam, teknikfientlig man som visar att vetenskapsmän inte förstår innebörden av det som skapas (se t.ex. I, Robot eller Terminator Trilogin). Det är en paradox att i en teknisk värld blir hjälten teknikmotståndare.

Filmerna och median i dessa fall spelar på mörka rädslor i vår illa dolda undermedvetna. Dessa rädslor bygger på att vi lever i en värld som vi inte kontrollerar och en misstanke på att de som påstår sig ha kontroll egentligen inte har det heller. På sätt och vis liknar detta förhållningssätt till teknologi och vetenskap vårt primitiva behov av religion för att förklara det vi inte vet. Skillnaden är att idag kan alla ta reda på hur det ligger till egentligen. Men det är för jobbigt att läsa och ta reda på sanningen – mycket roligare med anfallande robotar.

Comments (1)

By Mathias Klang, April 27, 2009 1:16 pm

Det var länge sedan DRM diskuterades och därför blev jag glad när jag hittade podcasten Everyone Hates DRM på Intellectual Property Colloquium där man kan ladda ner en podcast som förklarar varför DRM är det mest hatade konsument teknologi på marknaden idag.

För dom som inte vill lyssna på amerikanska jurister (??) så rekommenderar jag Viveca Still’s avhandling från 2007 DRM och upphovsrättens obalans.

Comments (12)

By Mathias Klang, April 21, 2009 6:51 am

Metro’s löpsedel idag: Fildelningssajter stänger ner i panik artikeln menar att som en resultat av Pirate Bay domen… “Nu lägger stora svenska bittorrent-sajter ner.”

Till stöd för detta hänvisar artikeln till en text på NordicBits hemsida:

We have to shut down the site now due all circumstances. We don.t have time to do anything to the code, we don.t have interest to it, we don.t have any more money and the biggest reason is The Pirate Bay info.

We want to say thanks to everyone who made NordicBits possible, users, uploaders, seeder, moderators and administrators.

Hopefully the page will come back online late, but we new design, new information.

Thanks for us and keep the leeching up!

RIP Nordicbits (2005-04-10 – 2009-04-17)

Nordicbits frivilliga stängning rapporterades även i en bisats i DN. Artikeln i Metro innehåller även citat från Henrik Pontén från Antipiratbyrån

Det är ett stort steg som gör att de lagliga tjänsterna kan börja fungera och att kreatörerna kan fortsätta skapa musik och film som alla vill ha. Alla är vinnare.

Några tankar:

Att öppet driva en svensk fildelningssajt efter Pirate Bay domen är inte logiskt därför är det logisk steg att lägga ner verksamheten. Men detta är långt från en panik handling utan lugnt och genomtänkt.

Pirate Bay rättegången är en viktig juridisk händelse som för fram vår förståelse inom teknologi/juridik området men påverkar inte fildelning online. Det finns mängder av sajter över hela världen internet respekterar inte nationella gränser.

De lagliga tjänsterna – var finns dom? Det anledningen till att illegala sajter finns är att de erbjuder mer attraktiva alternativ. Pris är endast en parameter men det finns andra såsom enkelhet, tillgänglighet och användbarhet.

Var finns tjänsten som låter användaren köpa en låt och lyssna på den med samma valfrihet som en enkel mp3-fil? Samma låt i datorn, på stereon, i telefonen och på ipoden – dvs musik genom vilken kanal som användaren vill och när hon vill. Med en enkel sådan tjänst finns ingen andledning för illegal fildelning.