Tidningen Resume rapporterar att Intellecta har gjort en stor folkräkning och kommit fram till att det ska finnas 35 993 svenska twittrare. Siffran stör mig med dess exakthet – inte c:a 36 000 eller ens 35 900 utan slutar med exakt 3 twittrare.
Idag finns det exakt 35 993 aktiva twittrare i Sverige. Totalt finns 91 462 svenska konton på Twitter, enligt rapporten ”Twittercensus” som presenteras idag. Majoriteten av alla konton är med andra ord slumrande.
Vad är problematiskt med detta? Först har vi definitionsproblem: vad är en twittrare? Är det innehav av ett konto eller användandet? Om det är användande så hur ofta måste man twittra? Eller räcker det att ha login-uppgifter? Men samtidigt är väl att följa andra – även utan att twittra – en form för användande. Ska man räkna in organisationskonton eller är det bara “människor” som räknas?
Sedan undrar jag en hel del över “Svenska” twittrare. Vad innebär det att vara Svensk? Boende, nationalitet eller att skriva på svenska? Mycket förvirrande.
Till sist undrar jag en del över metoden för att få fram siffrorna. Intellecta har genomfört “en stor folkräkning” – genom denna räkning har de kommit fram till en otroligt specifik siffra.
Många av mina frågor besvaras delvis i den intressanta Twittercensus Rapporten som trots de osäkerheter som finns kvar är väl värd att läsa.
Nya Pew Internet Project rapporter undersöker tonåringar och vuxna visar på en nedgång i bloggning bland unda och unga vuxna (men en lite uppgång bland över 30 gruppen). Rapporten bekräftar att åldersgruppen 12-17 använder inte Twitter i någon större utsträckning (även om unga kvinnor är enthusiastiska).
Ladda ner rapporten här.
Creative Commons licenser använder sig av begreppet icke-kommersiellt som en central idé. Självklart kan de flesta av oss skilja på kommersiell och icke-kommersiell handlande men samtidigt är det inte lika enkelt. Ju mer man tänker på det ju svårare det blir.
Nu har Creative Commons släppt en rapport (press release) som är resultatet av ett år av forskning kring uppfattningar och förståelse av begreppet kommersialism. Rapporten Defining “Noncommercial”: A Study of How the Online Population Understands “Noncommercial Use.” (övrig material här) i korthet menar:
1. CC grunddefinition av accepteras: 87% av upphovsrättsinnehavare och 85% av användarna sade att definitionen av kommersiell användning som ingick i CC licens ( “… ett sätt som främst är avsedd för eller riktad mot kommersiell fördel eller privat ekonomisk ersättning”) var antingen “i stort sett samma som” eller “annorlunda, men fortfarande är förenligt med” sina egna åsikter.
2. Användarna är mer konservativ försiktiga än skapare: Genom hela undersökningen var användare mer benägna än skapare att klassa en aktivitet som kommersiell.
3. Om intäkter: 86% av användarna och skaparna säger att de aldrig tjänat pengar på de verk som används. Bland de som tjänade pengar fanns en tendens till en striktare syn på vad som är kommersiellt bruk.
4. Reklam: Att använda ett arbete vid sidan av annonser kallades rutinmässigt kommersiellt med ungefär samma frekvens som säljer kopior av ett verk. Användning av icke-kommersiellt material i samband med marknadsföring (tex på hemsida med banners eller tidning med reklam) är en av de svåraste frågarna för Creative Commons.
5. Upphovsrätt är förvirrande: 45% av alla användare sa att “ingen” av de verk som de använt är upphovsrättsligt skyddat och ytterligare 32% sade att de inte var säker. Men den yngre användaren var mer sannolikt att de skulle tro arbetena var upphovsrättsskyddade.
6. Erkännande: Endast 3% av användarna sade att erkänna upphovsmannen aldrig bör krävas. Men bland dem som remixade var siffrorna 15% som menade att de antingen sällan eller aldrig erkände innehåll och ytterligare 20% som bara erkänner när den efterfrågas eller krävs. Endast 39% av remix folket sade att de “alltid” erkände innehåll.
(Upphovsrättsinnehavare är skapare av upphovsrättsligtskyddat material som licensierar det under CC licens och användare är de som förlitar sig på licenserna)
Spam eller skräppost borde varit utrotat för länge sedan. Det är väl ingen som erkänner att de faller för skräpet som trillar in i våra inboxar. Men om ingen köper – varför finns spam? Ars Technica rapporterar att 12% av mejlanvändare har någon gång betällt något från en Spammare. Studied är genomfört av Messaging Anti-Abuse Working Group (MAAWG).
Eftersom alla mina vänner har mejl borde detta rimligtvis innebära att var tionde av mina vänner har fallit för Spammarens vackra löften! Tror knappast att någon av mina vänner skulle erkänna det 
Även om det är egentligen inget nytt så är det bra med fler undersökningar. Norska tidningen Aftenposten publicerar resultaten från en undersökning genomfört av Handelshögskolan BI tillsammans med Perduco (genomfört november 2008) som visar att de som laddar ner illegalt köper mer musik än de som inte gör det.
1901 respondenter over 15 år.
Minst 100 fra hvert fylke.
I undersøkelsen har de spurt respondentene om de har lastet ned gratis musikk, og unngått formuleringen ulovlig. Resultatene gir derfor et visst slingringsmonn, ettersom det også finnes lovlige gratistjenester.
Resultatene er vektet etter geografi, alders- og kjønns- sammensetning i befolkningen.
Antallet respondenter som har kjøpt fysiske CD-er er omtrent like stort som antallet som har betalt for nedlasting i gruppen 15-20 år.
Abonnementstjenester som Spotify er ikke tatt med i undersøkelsen, men vil ifølge prosjektleder Anne-Britt Gran bli tatt med i neste undersøkelse i mai.
Undersökningen bekräftar tidigare resultat att människor med intresse för t.ex. musik väljer att både ladda ner illegalt och köpa det lagligt. Vilket innebär att upphovsrättsindustrin måste vara försiktig när de jagar pirater eftersom de jagar sina bästa kunder.
I artikeln citeras Bjørn Rogstad från skivbolaget EMI som inte tror att nedladdning stimulerar laglig försäljning av musik.
Det er én ting vi ikke kommer unna, og det er at forbruket av musikk øker, samtidig som omsetningen synker. Det kan ikke forklares på noen annen måte enn at den ulovlige nedlastingen går ut over det lovlige salget av musikk.
Skulle han kunna säga något annat?
Killar laddar ner medan tjejer är sociala. Innebär detta att killar är aktiva och tjejer är passiva? DN skriver idag om en intressant studie från Stockholms universitet som visar att det finns tydliga könsroller i ungdomars surfvanor:
…killar besöker spel-, poker- och sportsajter, laddar ner och tittar på Youtube surfar tjejer på Facebook, andra sociala nätverk och modesidor. Studien från Stockholms stad och Stockholms universitet visar att olikheterna mellan pojkar och flickor är större än likheterna.
Killar besöker också fler sidor, letar nya sajter och gör större antal besök. Tjejers surfande koncentreras till färre webbsidor inriktade på relationer.
Hmm. Information som detta bekräftar de misstankar som de flesta har om könsroller och det är just det som gör mig misstänksam.
532 gymnasieungdomar från Stockholms stad deltog i studien som genomfördes av forskningsenheten vid Stockholm stads idrotts- och kulturförvaltningar i samarbete med Stockholms universitet.
Jag skulle gärna vilja se mer på den metod som användes för datainsamling. Hur påverkades resultaten av frågorna som ställdes? Om det var frågor som låg till grund till datainsamling gavs “ärliga” eller “rätta” svar – eller var det de svar som ungdomarna trodde att de gjorde? Egentligen skulle jag vilja att undersökningen hade bara lagrat allt som ungdomarna gjorde och att detta data sedan analyserades – men det är kanske lite kränkande?
Comments (3) 
Themocracy